Han var en teknisk jazzmusiker
Ragnar föddes 1924 på Sikåskälen, son till Nils August och Anna Britta Paulsson och barnbarn till den kände fiolspelemannen Pål-Nils. Han var den yngste i syskonskaran av tio barn i en jordbrukarfamilj. Han fick oftast ägna sig åt sitt stora intresse teknik och byggde till exempel i mycket unga år en radiomottagare. Han startade tillsammans med brodern Ernst en radioreparationsfirma i Hammerdal som Ernst var tvungen att lägga ner när Ragnar erbjöds jobb i Stockholm. Det var Ragnar, ansåg Ernst, som hade de bästa kunskaperna i elektronik trots att han var självlärd.
Musikintresset var stort bland bröderna som efter att ha spelat i olika konstellationer startade Dansorkestern Brothers 1938. Ragnar hade prövat de olika instrument som fanns i familjen men inte hittat någon favorit och beordrades nu av sina bröder att lära sig spela trumpet eftersom man ansåg att det behövdes ett blåsinstrument i orkestern. Första gången han spelade på dans var han 14 år och kunde bara några få låtar. Han lärde sig snabbt att bli en bra trumpetare och var även vokalist under en period. Orkestern hade stora framgångar och drog stor publik till dansbanorna.
1946 lades orkestern ner och både Ragnar och hans bror Ernst hade då flyttat till Östersund och spelade i Wahlters. Ragnar hade även lärt sig spela bas och spelade sedan i många olika orkestrar både bas och trumpet. Han hade också ett eget kapell Ragges under en period.
Han arbetade under många år på I 5s radioverkstad men hade även eget företag både i Östersund och Hammerdal. Där spelade han med Stures och han kom under 1960-talet att få bas som huvudinstrument. Under de sista åren av sitt yrkesliv var han anställd på LM Eriksson.
Efter pensioneringen flyttade han så småningom till Föllinge för att hjälpa sin bror Otto. Ragnar hade på gamla dar börjat intressera sig för folkmusik och lärde sig spela durspel. Han spelade bland annat med i Durdraget. Även om han vidgat sitt musikintresse var det fortfarande jazzen som intresserade mest och han flyttade till Sundsvall där han ansåg att jazzutbudet var större. I början av året slöt han cirkeln genom att flytta hem till Hammerdal. Det sista året var Ragnar drabbad av lungnedsättning och hade behov av syrgas för att kunna fungera.
Ragnar har lämnat ett stort tomrum efter sig och är saknad men vi är tacksamma för de fina minnena. Vi minns honom med värme.





















