Finns far, som var född i Norge, förvaltade norskägda skogar i Värmland. Yrkesvalet var självskrivet och 1940 utexaminerades Finn som civiljägmästare.

1941 anställdes Finn som skogschefsassistent i Kramfors AB. 1951 samlades Sundsvallsbolagens skogar i en gemensam organisation. Finn blev då chef för SCA:s södra skogschefsdistrikt som omfattade bolagets skogsinnehav i Ljungans och Indalsälvens flodområden. Denna befattning innehade Finn fram till 1968. Han utsågs då till administrativ direktör i SCA Skog, en tjänst han innehade till sin pensionering 1981.

Finn var under många år också operativ chef för SCA:s Personalstiftelse för tjänstemän. Under ett antal år var han också rådgivare åt SIDA i dess stora biståndsprojekt Bai Bang i Vietnam.

Finn verkade som skogschef under den så kallade Korea-boomen då skogsindustrin gjorde mycket stora vinster och kostnaderna ökade. Han hade samma befattning när rekylen kom och kostnader måste pressas vilket tvingade honom till många smärtsamma beslut att minska personalstyrkan.

Finn var en hedersman, aktad i alla led. Han var en brett bildad man med botanik som sitt stora intresse. Han var en föregångsman när det gällde att finna lösningar på hur skogsbruk kunde samverka med naturvård. Vi kan fortfarande glädjas åt de skogsstigar Finn anlagt i SCA:s skogar i Sundsvallstrakten, i syfte att sprida kunskap om skog och skogsbruk hos allmänheten.

Också på sitt fritidsställe i Galtström fick han rika tillfällen att odla sitt stora intresse. Varenda bergsskreva var fylld med växter.

Vi som haft förmånen att arbeta tillsammans med Finn saknar en god vän, inte minst kommer vi att minnas hans speciella begåvning att uttrycka sig i tal och skrift och med särskild värme de många dikter han bidragit med vid våra gemensamma fester.