Vår kära mamma Lilian föddes och växte upp i Skönsberg. Hon började arbeta tidigt och utbildade sig till hemsyster. Hon tjänstgjorde på Alnö i mitten på 50-talet när hon mötte sin man Sten Olsson. Med honom fick hon oss tre barn, Kjell, Ove och Carin.

Den unga familjen bodde en tid i Fläsian, sedan i villaområdet Sibirien i Korsta. I slutet på 60-talet flyttade familjen ut på landet, till Juni i Njurunda. En dröm för Lilian som alltid haft en önskan om att få bo på landet och låta sina barn få växa upp så.

I början på 70-talet gick Lilian och Sten skilda vägar. Lilian utbildade sig och arbetade vid Skottsunds sjukhem, numera Skottsundsbacken. Hon tyckte mycket om sitt arbete med de gamla.

I slutet på 70-talet vidareutbildade hon sig till hemvårdsassistent vid vårdhögskolan och vikarierade några somrar som föreståndare för Tingsta ålderdomshem.

I början på 90-talet valde Lilian att gå i pension. Jobbet inom äldrevården började bli för tungt. Hon flyttade då också från huset i Juni till sitt andra drömboende i livet, havet vid Strandparken i Bredsand. Där kunde hon bo och höra vågorna, se ut över vattnet och det fick hon göra ända fram till sin bortgång.

Lilian hade tidigt intresse för sång och musik och sjöng ända sedan hon var barn. I ungdomen hände det hon uppträdde vid olika tillfällen. Senare var hon med i Alnö kyrkokör. Hon älskade musik, ofta klassisk musik och sjöng gärna till. Hon var intresserad av psykologi och vetenskap, köpte och läste många böcker av olika slag. Under olika perioder skrev Lilian poesi och efter sin pension började hon också måla en del. Hon var naturnära och tyckte mycket om sitt liv nära naturen där hon fann ro.

Lilian var en otroligt stark kvinna som också hade sina sorgeperioder i livet. Trots det kämpade hon på med mycket humor och skinn på näsan. Hon lärde oss att skratta även om livet inte alltid var lätt. Hon lärde oss att älska det enkla och bjuda på oss själva, diskutera och stå för våra åsikter. Hon levde för och älskade de sina omkring sig, de gamla hon skötte om i sitt jobb, oss barn och sina barnbarn. Vi kommer att sakna vår mamma.