Från Pettersson till Thimeradh
Skydda på, skydda på, för namnkarusellen slutar aldrig att gå.
Andersson och Pettersson och Lundström och ja..., trenden att byta efternamn i Sverige är uppenbar.
Fredrik Thimeradh gjorde det redan 2001.
Relaterat
2001 bytte Fredrik efternamn. Pettersson fick ge vika för Thimeradh.Fotograf: Tobias Welander
Deniz bar efternamnet Eriksson innan hon gifte sig med Fredrik och tog efternamnet Thimeradh.Fotograf: Tobias Welander
Fotograf: Tobias Welander
Fakta
Tio exempel på nybildade efternamn i Sverige
Dockhjärta
Drakblod
Krusbäck
Månlycke
Lovefall
Lovestjärna
Silverskägg
Solskogen
Stormvinter
Sågare
De tio vanligaste efternamnen i Sverige
1) Johansson (265 308)
2) Andersson (263 518)
3) Karlsson (201 681)
4) Nilsson (178 845)
5) Eriksson (142 959)
6) Larsson (129 275)
7) Olsson ( 113 927)
8) Persson (111 629)
9) Svensson (106 886)
10) Gustafsson (74 432)
De tio vanligaste icke-son-efternamnen i Sverige
19) Lindberg (27 344)
22) Lindström (25 381)
24) Lindgren (23 221)
26) Lundberg (21 594)
28) Bergström (21 407)
29) Lundgren (20 934)
30) Berg (19 852)
31) Berglund (19 564)
34) Sandberg (17 826)
36) Sjöberg (16 550)
År: Antal namnansökningar
2009: 7 750
2008: 7 619
2007: 7 516
2006: 6 917
2005: 6 416
2004: 6 373
2003: 6 060
2002: 5 613
2001: 4 988
2000: 4 990
7 740 namnansökningar ramlade in hos Patent- och registreringsverket i fjol.
Det är mer än någonsin.
Det är ett slags rekord.
Det är en fluga som bara växer och växer.
Fredrik Thimeradh var tidigt ute.
– Det måste ha varit 2001. Jag pluggade i Växjö och fick väl bara för mig att jag skulle byta efternamn, säger han.
Naturligtvis hjälpte det till att det fanns ytterligare två Fredrik Pettersson i hans absoluta omgivning i studentvärlden, förutom han själv.
Ett faktum som innebar både förvirring och förväxling.
Så Fredrik skred till Patent- och registreringsverket.
– Jag tror det kostade 1 000 kronor då och det var inga problem att få igenom ändringen. Det tog kanske en vecka, säger han.
Men hur fastnade du för namnet Thimeradh?
– Först bestämde jag mig för att byta efternamn och sedan började jag fundera på vilket namn jag skulle ta. Jag blev lite inspirerad av Sven Selånger, backhopparen. Och eftersom man aldrig är så patriotisk som när man bor någon annanstans, så började jag leta runt på nätet efter något lämpligt.
Fredrik från Timrå fann och fastnade för Thimeradh.
– Det kommer från kyrkoböcker från 1500-talet. Thimeradh står för fuktig sänka på ett ungefär, men sedan har namnet utvecklats och till slut blivit Timrå, som egentligen inte betyder någonting länge.
Så Timrå betyder mycket för dig?
– Ja, jag är uppväxt här och har alltid trivts i Timrå. Skamfläcken är att jag bodde i Johannedal i ett halvår ...
I dag finns det fyra Thimeradh i Sverige.
Fredrik, frun Deniz och barnen Isolde och Tristan.
– Innan vi gifte oss hette jag Eriksson, berättar Deniz för att sedan tillägga:
– Men jag har även bytt förnamn. Från Sofi till Deniz. Det gjorde jag långt innan jag träffade Fredrik.
Sonnamnen Pettersson och Eriksson har alltså blivit ersatta av det mer svårstavade Thimeradh.
– Om inte jag bokstaverar mitt efternamn blir det ofta fel. Ja, det blir ofta fel även när jag bokstaverar. Det missas i regel ett h eller så skrivs det med två m, men det är ingenting som går att störa sig på, säger Fredrik.
Du ångrar aldrig att du bytte bort Pettersson?
– Nej. Inte heller mina föräldrar hade några större invändningar, de undrade bara varför. Annars kan det vara känsligt att man vill ta bort sitt familjenamn, men vi har bra kontakt. Jag är nöjd, nu kommer det heller inte längre någon post som det står fel namn på.
Thimeradh sticker ut.
Eller som Deniz konstaterar:
– Det går att diskutera om det är en fördel att ha ett annorlunda namn när man exempelvis söker jobb. Men jag kanske blir ihågkommen på ett annat sätt än om jag hade hetat Anna Svensson.
Samtidigt har hon fått frågan:
Vilket land kommer du ifrån?


















































Senaste kommentarerna:
Skrivet 1 feb 2010 15:30 Ullis (Ej registrerad)
Fånigt med alla H i namnet. Varför ska man ha såna onödiga bokstäver? T.o.m. på slutet. Vad blir detta för språke egentligen?
Skrivet 1 feb 2010 15:31 MHz (Ej registrerad)
Hehe, vad kom Johansson ifrån på förstasidan? "Det blir allt vanligare med nya efternamn. Fredrik Thimeradh bytte namn redan 2001. Tidigare hette han Johansson." ;)
Skrivet 1 feb 2010 15:57 Oskar, ST.nu (Ej registrerad)
@MHz: Ett litet olycksfall i arbetet. Nu rättat. Tack för påpekandet!
Skrivet 1 feb 2010 16:32 M (Ej registrerad)
Ullis: Jag vet inte om du har läst artikeln. Men efternamnet antyder en ursprunglig stavning av ett ortsnamn. I det här fallet Timrå. Det stavades antagligen så vare sig du gillar alla h:n eller inte. Om jag skulle byta mitt efternamn till Kvissle(by) skulle jag kunna skoja till det genom att ta en ursprunglig stavning i stil med Qvitsle eller Kvitsle.
Mhz: Han hette Pettersson i efternamn.