Ambros ville hellre ha semlor än mat
Relaterat
Artikelserie
- Artikelserie: Ambros adoption
- Ambros är hemma 2009-07-14
- Nu är Ambros äntligen vår 2009-06-17
- Adoptionsfamiljen har gått över tiden 2009-06-01
- Domstolen avgör tvåårige Ambros framtid 2009-04-20
- Ambros säger "mamma" - men förstår han vad en familj är? 2008-12-22
När Ambros efter nästan fyra månader är en så självklar del av vår familj, är det overkligt att tänka på att han har tillbringat så gott som hela sitt liv utan oss.
Det barnhem där vi mötte honom i november är inte det ställe där han har vuxit upp, och det var med spänning vi begav oss till vår pojkes förra hem. Denna helgresa gjorde vi tillsammans med våra nya vänner vars pojke växt upp på samma ställe.
Visst förstod vi att de kände till varandra redan innan vi sammanförde dem – men vi hade inte riktigt insett hur nära gossarna faktiskt har varit varandra. Efter det första omtumlande mötet med glada barnhemsanställda visades vi in i det lilla rum där båda pojkarna hade sovit. Alldeles bredvid varandra stod sängarna och det var flera par ögon som fylldes av tårar när vi insåg det.
De kommer för alltid ha en del i varandras liv, och vi inser att vi aldrig hade haft den här starka upplevelsen av två vänner som visar sig vara som bröder om vi inte varit tvungna att stanna så länge i Kenya.
Språkträning i köket
Det var svårt för Ambros tidigare vårdnadshavare att nu förstå sin stora pojke som länge var den äldste av barnen på barnhemmet. Nu pratar han svenska också med dem som inte förstår.
En hel del av språkträningen sker i köket, så det kanske inte var så oväntat att den hittills längsta meningen löd: "Inte mat! Vi ska fika kaka!" De orden uttalades när vi pratade om middag samma dag som Ambros och mamma hade bakat semmelbullar.
Segdragen process
Första tiden i domstolen närmar sig och i takt med det ökar också förhoppningen om att vår process inte ska dra ut för mycket på tiden. Sommar med släkt och vänner därhemma lockar.
Vi är nog inte de första pionjärerna i världshistorien som får ta oönskade och misslyckade strider. Amerikaemigranterna hade sannolikt inte besvär med orimliga barnbidragsregler och utebliven hjälp med skolpeng, men nog hör det till att resan mot något nytt och fantastiskt också innehåller taggiga snår.
Nu var det ju inte alltid som emigranterna nådde sina drömmars mål, men vår resa ger oss definitivt det guld vi hoppats på. Det är stort att vår pojkes swahilinamn betyder just SKATT.
Cecilia Ekhem
Adoptivmamma







































