Som sig bör ska Gatufesten sammanfattas, och det är skönt att kunna skriva att både vädret och musiken har varit med oss. Fyra dagar sol, precis som i fjol. Helt otroligt.

Men musiken som ju är viktigare har också varit riktigt bra. Timbuktu var överlägset bäst, med en show som glänste från början till slut. Extra kul var det att stå bredvid Patrick Collén som producerat flera spår på Timbuktus nya skiva. Varje gång en av hans låtar kom, petade han mig i magen, blinkade och sa Den här är min!.

Collén är ju en herre som man verkligen önskar framgång. Mest för att han är så himla duktig, men också för att han är otroligt sympatisk. Och blygsam också, sätter sig inte på några höga hästar bara för att han producerat två av Sveriges bästa rappare. Den andra jag pratar om är förstås Petter, som också gjorde en ruggigt bra spelning. Tajt, svängig och hitspäckad, med en frontman som fortfarande brinner för hiphop permanent.

Överhuvudtaget är det hiphopens år 2011 på gatufesten. De bästa konserterna har varit av artister i den genren. Förutom Timbuk och Petter så var Daniel Ray-Adams från Snook också väldigt bra, för att inte tala om norrländska Movits!, med sin knixiga och ryckiga hiphop.

Vi får inte glömma våra lokala gäng. Supersci glänste enligt pålitliga källor. All Electric hann jag bara se två låtar med, och deras Stooges-slamriga 70-talsrock kändes fräsch. Confusions rusade jag förbi, men de såg och lät taggade, så jag skulle tro att de inte gjorde nån missnöjd. Och precis utanför området gjorde Mange Hellberg en gemytlig och innerlig gerillaspelning, vilket visade att Sundsvall har mycket att komma med.

Övrigt bra var … inte så mycket mera. Håkan var som alltid Håkan, men gjorde bara en stabil spelning i mängden som mest fick mig att önska att han åkte ut på en avskalad turné nästa gång, med bara några få instrument. Då skulle han bli spännande igen. Oskar Linnros var en besvikelse, och Veronica Maggio ungefär som förväntat. Det vill säga, bara hitten Jag kommer var rolig. Syket från Umeå visade sig bleka, och upplevs bättre på skiva.

När jag ändå är inne på gnäll så har all reklam överallt irriterat mina ögon. Värst var det på Himlabadsscenen med feta, grälla draperier med simmande människor som gjorde propaganda för det där badhuset. Sånt vill jag inte se när jag ska på konsert. Häng dom från husväggar istället. Likaså var det plakat överallt och massa säljare som blockerade min väg så jag tvingades kryssa fram. Men det är väl mycket pengar det handlar om, vilket naturligtvis behövs. Jag önskar bara att det inte var så provocerande tydligt.

På det stora hela tycker jag att Gatufestgeneral Jerry Thåström gjort ett mycket bra jobb, med tanke på hur sent han kom in i bilden efter forne generalen Göran Melins tragiska bortgång. Jerry har samma ambitioner som Göran, och samma musikintresse, så jag tror att det kommer bli ännu bättre nästa år.

Till sist vill jag tacka mina fina medarbetare, inte bara de som fotat och skrivit, utan också Emely Niemi, som redigerat alla gatufestsidor hela veckan. Hon har gjort ett grymt jobb att få ihop text och bild till läsvärda sidor.

Tack för i år, Gatufesten. Vi ses 2012!