De vill skildra samtiden som den verkligen ser ut och ge barnen fler valmöjligheter i livet. På biblioteken har ännu inte efterfrågan blivit så stor.

På barn- och ungdomsavdelningen i Kulturmagasinets bibliotek trängs böcker pärm mot pärm i bokhyllorna.

Dock inte de böcker där barn får vara som de är utan att ha färgats av föreställningen om de är flickor eller pojkar. De ligger i en trälåda på sidan om. Ett 50-tal böcker märkta i högra hörnet med ett klistermärke som säger genus.

Mjuka pojkar och tuffa tjejer har varit sällsynta i barn- och ungdomslitteraturen. Men bokförlagen Olika och Vilda vill se mer av dem. De är två aktörer som genom sin utgivning vill vidga barns syn på världen och ge dem ett större persongalleri att identifiera sig med.

De ger ut böcker om tjejer som fiser och är klurigt uppfinningsrika och killar som vill gå till dagis i rosa sandaler. Gemensamt för dessa förlag som startade för två år sedan är att de arbetar aktivt med att ta hänsyn till hur pojkar och flickor skildras i litteraturen. De använder sig av begrepp som genuskoll och krammärkning för att visa att deras böcker har granskats med jämställdhetsglasögonen på.

Genom dessa glasögon syns tydligt hur pojkar och flickor framställs. Traditionella böcker där pojkar endimensionellt är äventyrliga och starka, samtidigt som flickorna håller sig i trygga miljöer där de inte smutsar ner sig, väljs bort.

– Vi vill ha manus som ruskar om. Vi tittar på ord, meningar och egenskaper och tar hänsyn till vad som speglar en karaktär. Vi vill undvika schablonerna, säger Marie Tomicic från Olika förlag.

Förlagen vill skildra samtiden som den verkligen ser ut och visa på den mångfald som finns i samhället. En mångfald som den traditionella litteraturen ofta har förbisett.

– Vi vill ge hopp och visa barn olika slags förebilder så att de kan tänka: Aha, de är som jag! Och få en positiv identifikation med karaktärerna.

Vilda förlag använder sig av begreppet krammärkning. En krammärkning visar att böckerna är granskade ur ett demokrati-, jämställdhets och mångfaldsperspektiv.

Karin Salmson, en av de två kvinnorna bakom Vilda, säger att de aktivt väljer att lägga till ytterligare ett perspektiv i barnböckerna.

– Vi behöver inte ge ut en bok som är könstraditionell, sådana finns redan. Vi gör ett positivt urval av våra manus så att fler barn kan känna igen sig. Skildras olika bilder av samhället lär man barnen att visa empati för andra människors livssituation.

I granskningen tittar de på små detaljer som präglar karaktärer och aktiviteter.

– Det är inte bara färgerna det handlar om, säger Karin Salmson. Vi ställer oss många frågor. Till exempel: Är det bara mammor som tar hand om barnen? Hur påverkas leken av att det är pojkar eller flickor som deltar?

Tillbaka till biblioteket. Varför har man lagt de här böckerna i trälådan på sidan om?

– Vi har sorterat ut de här böckerna så att det ska vara enkelt att hitta dem för till exempel förskolelärare som jobbar med genusfrågor, säger bibliotekarien Carin Engwall.

I Sundsvall är det ännu inte så många föräldrar som aktivt efterfrågar de här böckerna. Vanligast är att föräldrar läser böcker för sina barn på slentrian, tror Carin Engwall. Men hon tycker att det vore bra om fler föräldrar var medvetna om vad de läser så att de kan diskutera mer med barnen utifrån vad de har läst tillsammans.

Detta är också något som Karin Salmson och Marie Tomicic önskar. De önskar föräldrar som är aktiva i läsningen och som kan ifrågasätta och tydliggöra texterna och som hjälper barnen att bli medvetna om att världen runt omkring kan se ut på olika sätt. Och att det är okej.