Många minns nog dramatiken kring Gilles Apaps gästspel i Sundsvall i våras.

Bara att en liten orkester i Norrland lyckades engagera den efterfrågade och nydanande violinisten var smått sensationellt. När isländska vulkanen Ejafjallajökull sedan bolmade som värst och flyglinjer öppnades och stängdes hej vilt var det osäkert om han skulle lyckas ta sig hit. Men han hann och visade i Stadshuset upp sitt lekfulla musikantskap, där han tycks ta sig igenom alla kända musikstilar och som fått violinlegenden Yehudi Menuhin att utnämna honom till 2000-talets violinist.

Från och med nästa år får Sundsvallspubliken se ännu mer av honom. Då blir han, otroligt nog, konstnärlig rådgivare för Nordiska kammarorkestern, mellan sina solistuppdrag i Europa och Amerika.

– På ett kondis i Sollefteå frågade jag honom om han kunde tänka sig att bli mentor för orkestern. Han hade fått frågan många gånger på olika platser i världen men avböjt; han hade hellre velat vara hemma i Kalifornien och odla apelsiner. Men här blev han så förtjust i orkestern att han sa ja. Han tyckte den var så öppen för hans sätt att göra musik, säger musikchef Lennart Åkermark.

Under tre säsonger, 2011-2014, kommer Gilles Apap att ansvara för två orkesterproduktioner per spelår. Eftersom han inte dirigerar leder han orkestern som stehegeiger (konsertmästare med vissa dirigentfunktioner), och det lär också bli ett och annat violinsolo på hans glada, otraditionella vis.

I stället för en chefdirigent väljer alltså orkestern att till och med 2014 ha ett delat konstnärligt ledarskap. Om Gilles Apap står för det gränsöverskridande kommer hans parhäst, Johannes Gustavsson, att ta sig an orkesterns traditionella ådra. Hans meriter går inte heller av för hackor: till exempel var han den förste som vann Svenska dirigentpriset, och i Italien 2008 blev han publikens favorit i Toscaninitävlingen.

Johannes Gustavsson tillträder redan i höst, och även om han kommer att ta upp en del nyskriven musik blir hans roll i mångt om mycket att strama upp repertoaren och lägga fokus på större klassiska verk. På lördag, hans första konsert som konstnärlig rådgivare, ger han till exempel Beethovens tredje symfoni. I november blir det Sibelius och Brahms.

– Det är också viktigt att orkestern står på sin egen plats; att man vårdar kvalitén och ger orkestern utmaningar som får den att låta bättre, säger han.

Den solist han tar med sig på lördag i Stadshuset är norske Lars Anders Tomter, en av världens få internationella altfiolsolister och en gång Gustavssons egen altfiollärare. Han spelar Rolf Wallins "Under skin city", där altfiolen inleder ensam med ett förinspelat band.

– Elektroniken står för stadsljud medan altfiolen är en iakttagare, och det hela slutar med att han flyr ut på landet, säger Johannes Gustavsson.

Nytt för i höst är också bland annat att Scenkonstbolaget startar en konsertserie i Ånge, dit man också vill försöka bussa publik från Östersund.

Johannes Gustavsson ser fram emot att dela det konstnärliga rådgivaransvaret med Gilles Apap så småningom. Även för honom var arbetsklimatet i orkestern ett viktigt skäl till att tacka ja till uppdraget.

– Här finns både det goda humöret och den seriösa inriktningen, säger han.