Med "Vilken ordning?" inleder Mittiprickteatern säsongen. Gus och Agge prövar om det är nödvändigt med ordning; kanske går det lika bra att ta på skorna först och strumporna sedan?

Sundsvallsgruppen Teater Soja arbetar för fullt med sommarens storsatsning "Spelet om Stenstan", men de eldiga tankarna kring stadsbranden tycks också ha spillt över i barnteaterform. "Det brinner! Det brinner!" handlar om 1888 års stadsbrand i Sundsvall och om Molly som tror att det är hon som tänt på.

– Den kan bli en riktig långkörare. Tänk på alla skolbarn som här kan få se en pjäs om sin egen stad, säger kultursekreterare Håkan Nordman.

"Äventyr" är en dansföreställning där vännerna Måns och Inger samlar på äventyr, och där det ingår dansverkstad så att rörelseglada barn själva kan få gå upp och prova på. "Vad bidde det?" är Skottes Musikteaters musikaliska version av folksagan Mäster Skräddare med sång, ramsor och specialbyggda instrument - och då inte bara det typiska skräddarinstrumentet sax.

Skottes Musikteater kommer till Sundsvall tre gånger i vår. "Fastrarna och Pascha" av Hans Kellerman handlar om fastrarna som brukar barnvakta åt släkten, men just i dag är det fisken Alexander de ska vakta. Det blir lite komplicerat med tanke på katten Pascha.

– Kellerman konstruerar saker som är helt makalösa, och här finns en innehållsrik sekretär där saker både försvinner och hittas. Skottes Musikteater hör hemma i Gävle, 20 mil bort, och det vore väl knasigt om den inte skulle uppträda här, säger Håkan Nordman.

Nästa Skotte-besök är när också Sundsvall får del av folksagan "Bockarna Bruse", som tidigare spelats på Opalen i Kvissleby för mer än utsålda hus.

Anders "Krämen" Wirmén är stammis i barnteaterprogrammet och i år kör han en soloföreställning där publiken får önska låtar. Och på skärtorsdagen intas Sundsvalls Teater av storföreställningen "Charlies unge", byggd på Chaplin-klassikern "The Kid" från 1921. Den spelas med hjälp av videoskärmar och inspelade filmer, som skådespelarna agerar tillsammans med. Pantomimteatern är den första grupp i landet som fått rättigheterna att göra teater av filmen.

– Inte minst mor- och farföräldrar har chansen att få en nostalgikick, säger Håkan Nordman.

I vår är det bara Stöde och Indal som får njuta av Pija Lindenbaums "Kenta och barbisarna" i teaterform, men med lite tur kommer pjäsen åter senare. Repriser är "Ture blåser bort" och "Vad hände sen?", där publiken hjälper Skuggteatern att skapa en handling, och eftersom igen säsong är komplett utan Dockteater Tittut avslutar den säsongen med Pimpa, den rödprickiga hunden som alla italienska barn älskar.

Barnteatern i Sundsvall är och förblir ohyggligt populär. Under 2011 kom 3 000 besökare till föreställningarna, de 60 föreställningarna hade i snitt 85 procents beläggning och i Kulturmagasinet är det för det mesta utsålt.

– Det är roligt att vi har en så trogen publik. Det är bra om det föder ett framtida teaterintresse men det viktiga är barnens upplevelser här och nu: att få en saga kvalitativt berättad för sig - och kanske få bli lite skrämd också, säger Håkan Nordman.