I skandalböckernas tidevarv kan det vara på sin plats att påminna om en bok som väckte skummande vrede under 1970-talet och gjorde sin författare till en av landets mest utskällda.

Kerstin Thorvall (1925-2010) skrev massor av ungdomsböcker och illustrerat också andras böcker, utbildad tecknare som hon var vid sidan av skrivandet. Men det var som skildrare av förbjuden kvinnlig sexualitet hon gjorde sig mest känd och omstridd, och då i synnerhet med "Det mest förbjudna" 1976, boken som kom att ge namn åt bekännelselitteraturen.

I den skildrar hon en dotter som lever ensam med sin mamma efter att pappan dött. Pappan stod för generositet och livsglädje, mamman för allt det pliktmedvetna, överanständiga, snäva och räddhågade regeluppfyllandet. Sent i livet gör dottern uppror och kastar sig blint ut i en malström av sexuell frihet. Kerstin Thorvall hade själv levt ensam med sin mamma och haft ett konfliktfyllt förhållande till henne, och hennes bok angrep hårt både moderskapet och de rådande sexualnormerna för kvinnor.

"Det mest förbjudna" utgavs nyligen på nytt av Bonniers.