Pekingopera på kasinot
För oss svenskar är den kanske märklig och exotisk. Men som alltid handlar det om att berätta historier, om kärlek, sorg, krig, makt och allt annat allmänmänskligt.
I kväll uppträder tio Pekingoperaartister på Casino Cosmopol i Sundsvall.
Nyligen passerade det kinesiska nyåret, som infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet, i år den 23 januari.
I samband med det är affärsföreningen Swedish Chinese Chamber of Commerce, en sammanslutning för företag i de båda länderna som vill samverka, ute på en turné i Sverige för att träffa småföretagare och hålla seminarier. Med på resan finns tio kinesiska operaartister från Peking, som i kväll ger en fullbokad föreställning på kasinot i Sundsvall. För alla som inte hann få biljett kommer de att framföra strönummer under kvällen, mellan klockan 22 och 24.
Pekingopera är ett allkonstverk av måleri, sång, skådespeleri och akrobatik. I en föreställning finns dans, dialoger, monologer, kampsport och mim. Henry Lee, ordförande i affärsföreningen, berättar att artisterna börjar träna redan som barn och att de speciella rörelserna, när man till exempel sparkar uppåt med raka ben, leder till att de inte utvecklar knäskålar. Också det speciella sångsättet kräver mångårig träning, men det gör ju vår västerländska opera också.
– Från början spelade män alla roller och för att kunna låta som kvinnor kastrerade de sig. I dag finns kvinnor på scenen också, säger han.
Handlingen består ofta av traditionella kinesiska legender, som en Romeo och Julia-variant om kejsaren och hans favoritkonkubin som måste skiljas åt och där han till slut tar livet av dem båda, eller historien om apkungen. Musiken, som här är inspelad, bygger på kinesiska folkmusikinstrument och mycket slagverk. I ansiktsdekorationer och frisyrer kommer konsten in; det kan ta ett par timmar för artisterna att måla sig och ofta sker det öppet, inför publiken.
Henry Lee, som bott i Sverige i 38 år och mycket väl känner till våra svenska öron, vet att vi kan uppfatta Pekingopera som gäll och gnällig. Det bottnar, menar han, i den speciella glidande kinesiska språkmelodin.
– Vi har många nyanser i språket som är svåra för er att höra. Beroende på betoning kan samma ord betyda helt olika saker, säger han.
Det är inte så vanligt att kineser är ute och reser just under nyåret.
– Nyår för oss är att sluta cirkeln och gå in över tröskeln till något nytt, och då ska man vara tillsammans med de sina. Men det är roligt att komma hit till Sundsvall, eftersom draken beskyddar er stad. Den är också beskyddare för hela nationen Kina, säger han.






























Senaste kommentarerna:
Skrivet 28 jan 2012 17:20 Ulf K (Ej registrerad)
det handlar inte om vana det handlar om att vanemässigt lära sig en musik som är fullkomligt vansinnig och ett uttryck för vansinne som tar sig uttryck nu i en lika vansinnig med lukrativ produktion: jag blir vansinnig efter exakt en minuts lyssnande på som du säger skrällande: musik är krigiskt och manar inte för en sekund till ro eller jämföresevis japansk avkopplande musik lyssna själv och avgör. Blir kinser lugnare av allt skrammel? Nä inte för en sekund och där har du meningen. Dyster nog ska alla från Kina aldrig koppla av. Inte heller de som
njuter till musiken på det förbannade Casinot: där har du det: vi ska stressas att spela mer. Det handlar inte om att vänja sig jag vänjer mig aldrig.