Helmer Osslund – ende svenska konstnären som blev stilbildande utomlands
Relaterat
Gå på loppis och köp det som hjärtat och ögat säger är bra konst. Det kan hända att det är någon bortglömd svensk stor konstnär, tipsar Claes Moser, konsthandlare och expert i tv-programmet Antikrundan, som föreläser i kväll i Skönsbergs Folkets hus.
Om du vill fynda bra konst av bortglömda svenska konstnärer så besök så många loppisar du kan.
Efter 13 år som konstexpert i Antikrundan är Claes Moser, 59 år, välkänd för den svenska tv-publiken. I kväll gör han en 150-årig tillbakablick bland svenska konstnärer och ställer frågan: Hur svensk är vår svenska konst?
Våra äldre, kända svenska konstnärer åkte utomlands och hade utländska förebilder när de återvände till Sverige och målade. En av de få som höll sig till en egen obruten väg var Helmer Osslund. Han påverkade hela det nordamerikanska måleriet i början av 1900-talet. Om man tittar på konstnärerna i The Group of Seven så är det i stort sett kopior av det Osslund gjorde, säger Claes Moser.
En målning från Tom Thomson eller någon annan i gruppen kostar i dag 15–20 miljoner kronor. Nu börjar amerikanarna få upp ögonen för Helmer Osslunds tavlor som är mycket billigare i jämförelse.
Det märkliga med Osslund, som studerade för Paul Gauguin, var att han nådde en bred publik trots att hans måleri var avancerat. Det finns många andra svenska målare som aldrig lyckades bli kända för en bred publik. De stod alltid i skuggan av Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors. Det försöker Claes Moser ändra på.
När jag besöker Sundsvall går jag alltid in på museet och tittar på Kalle Hedbergs verk. Han är en bortglömd Norrlandsmålare som jag försöker puffa för. Även Carl Friesendahl, född i Ångermanland, är orättvist bortglömd, tycker han.
För Clas Moser började hans konstintresse med en bortglömd svensk konstnär. När han var 17 år köpte han en osignerad målning för 275 kronor. På baksidan stod det Fausto Acke. Med mycket detektivarbete kom han fram till att målaren var svensk, hette J.A.G Acke och var samtida med Anders Zorn och Bruno Liljefors.
Nu har jag ett Acke-museum i Vaxholm där han bodde sina sista 25 år, säger Claes Moser som också har bosatt sig där.
En annan bortglömd målarfavorit är Eugéne Jansson, som målade nattliga Stockholmsmotiv i blå toner i slutet av 1800-talet. Han övergick sedan till att måla nakna manliga gestalter som solade sig på bryggor eller gjorde atletiska övningar.
En fördel av att vara tv-kändis är att folk lyssnar på konstvetaren Claes Moser:
Det är jättekul. Nu har jag möjlighet att vidga vyerna för folk. I dag är det många yngre och tonåringar som tittar på Antikrundan och som vill ha gamla saker hemma.
Han ger några tips för den som vill fynda konst.
Gå på loppis. Köp det som hjärtat och ögat upplever som bra, att det är bra gjort tekniskt. Gå också in i ett konstlexikon och se hur konstnärerna bedömdes när de levde, säger Claes Moser.
Köp regional konst. Det finns många unga, bra konstnärer som inte slagit igenom och därför inte kostar så mycket. Det handlar också om att återplacera konst – då höjs värdet. Hittar du en Sundsvallskonstnär på till exempel i loppis i Göteborg så kostar tavlan inte så mycket.
Föreläsningen i Skönsbergs Folkets hus i kväll är ett arrangemang av Sundsvalls konstförening.































