I Patrik Lindenfors bok "Gud finns nog inte", som riktar sig till barn och ungdomar, förnekar författaren förekomsten av Gud. Han menar att många böcker om alla möjliga religioner bara innehåller berättelser och sagor, och att hans egen bok inte innehåller några sådana sagor.

Även i vuxenlitteraturen har det under senare år dykt upp en mängd böcker som ur olika perspektiv ifrågasätter det vedertagna Gudsbegreppet, som Alexander Waughs bok "Gud". För att få fram Guds olika egenskaper refererar han till vad några filosofer skrivit om Gud.

Alexander Waugh ställer sig också frågan om det fanns en Gud innan universum skapades. Hur kunde Gud existera när det inte fanns några händelser, några saker, ingen tid och rum? Med andra ord ifrågasätter han också om Gud överhuvudtaget kunnat existera.

Min egen uppfattning efter att ha läst bägge böckerna är att de tolkar Gamla testamentet alltför bokstavligt. Som helhetsperspektiv lämnar därför bägge böckerna med sina ironiska och närgångna bokstavstolkningar om att Gud inte existerar en fadd smak i munnen.

När det gäller det förflutna har ju mänskligheten under alla årtusenden förstått det som även den moderna vetenskapen utgår från, att den totala verklighetsbilden – universum – utgör en sammanhängande enhet och att det i grunden bara finns en natur, som den ungerskfödde filosofen Stephan Hlatky och Philip Booths skriver om i sin bok "Understanding Reality".

Tidigare ansåg man det också som självklart att denna överordnade natur, som är orsaken till liv och medvetenhet, ovillkorligen själv måste vara ett levande, medvetet väsen. Det var därför man gav ett egennamn åt den överallt närvarande naturen – Gud, Jahve, Brahma, Allah och så vidare.

Alla kulturers målsättning var därför att på basis av den föreställningen bygga upp en teori om hela tillvaron så att människorna i sina dagliga liv ska kunna förstå förhållandena i hela verkligheten, eller som man kallar det: att leva i Gudsmedvetenhet. Det är denna medvetenhet som ateisterna ifrågasätter.

I dag tror de flesta att det finns en enda Gud, Det gör de kristna, judarna och även muslimerna; Allah betyder Gud på arabiska. Patrik Lindenfors menar däremot att det är frihet att inte tro.

Om vi som barn bara får lära oss att beskriva mekaniska sammanhang kan vi aldrig komma fram till någon tro. Utan tro blir livet meningslöst. Det mest grundläggande och säkra antagandet är att tro att hela verkligheten är ett alltigenom levande bestånd. Min uppfattning är därför att de ateister som bara vill veta, och utesluta tron, därför inte förstått förståelseförmågans innebörd och mening.

Skillnaden mellan människan och de andra arterna är ju att människan – den högsta arten – har perspektiv på hela verkligheten. Djurens tänkande är styrt av deras behov och aktuella intryck från omgivningen.

Att materialister summariskt avfärdar teologin, som bland annat Patrik Lindenfors och Alexander Waugh gör i sina böcker, beror nog på deras ateistiska livsuppfattning. Det vill säga: en ren emotionell aversion mot teologi, som representerar tanken på en överordnad natur. Ateism är antiteologisk vilket innebär en fullständigt innehållslös attityd till de väsentligaste grundfrågorna.

Det är i brist på egen uppfattning som ateism inte går att försvara. Eftersom den inte har någon uppfattning att försvara kan den bara göra sig gällande genom att angripa andras teologiska åsikter. Ordet teologi betyder teori om en levande orsak.

Vad ateistiska författare inte förstått, när de försöker bortförklara Guds existens, är att det energidrivna och omedvetna inte kan vara en orsak. Den förlegade och mekaniska verklighetssynen borde därför avskrivas. Alla våra erfarenheter visar att hela verkligheten i grunden är en levande existens och att alla enskilda liv och naturen i hela verkligheten är en absolut meningsfullt samordnad levande ordning.

Stefan Hlatky menar att vi måste vända på den teknologiska verklighetsbetraktelsen och börja tänka oss medvetenhet och liv som grundorsaken. Därmed blir alla de egenskaper som vi erfar logiskt förklarbara. Tänker vi oss hela verkligheten som ett om sig självt medvetet, levande väsen kan vi även logiskt förstå varför vi i vissa former förnimmer naturen som enbart materierörelse och strålning, i andra former som uttryck av näring, förökning, växt och orienteringsförmåga och, i sitt fulla uttryck, som mänsklig förståelseförmåga.

Böcker:

Patrik Lindenfors: Gud finns nog inte (Fri tanke 2008)

Alexander Waugh: Gud (Headline Book Publishing 2002)

Stefan Hlatky och Philip Booth: Understanding Reality (Jon Carpenter Publishing 1999)