Lidens kyrkokör, med sångare från såväl Kovland-Lidenområdet som Sundsvall, går i en annan riktning än vad körer i glesbygdsförsamlingar brukar.

Först ut på den nya sångbanan var Franz Schuberts G-durmässa, därefter musik av barockmästaren Heinrich Schütz. I fjol sjöng kören en Vivaldikonsert centrerad kring hans Gloria i D-dur.

Årets kyrkotonsättare är fransmannen Gabriel Fauré. Av honom sjunger kören några verk vid en konsert i Lidens kyrka den 26 april med sopransolisten Linnea Markgren. Också den samtida svensken Gunnar Wennerberg får vara med på ett hörn.

Trots att kören nu profilerat in sig ordentligt på klassiska storverk var detta något nytt.

– Det är romantisk musik och gestaltningen betyder väldigt mycket. Och som vi har slitit med intonationen, säger körledaren Anne-Lise Lindberg Sjödin.

Faurés musik är hjärtslitande skön, nästan överjordisk. När repetitionerna går in i slutfasen närläser man texten och noterar alla komman, där klangen ska "släppas". Och det sista n:et i Kyrie Eleison klingar ända ut om det sjungs med "tappad haka".

– Det här är så vackert att det lätt blir vemodigt, men det är något vackert vi sjunger om och jag vill se leenden i era ögon, för det gör klangen annorlunda, instruerar Anne-Lise Lindberg Sjödin.

Ia Erlandsson, som hittade hit för att dottern gick i barnkör, tycker att man får energi av att sjunga.

– Vi sjunger bra musik som jag tycker om, kvalitetsmusik. Den här musiken som Anne-Lise har hittat av Fauré är spännande; den tillhör inte standardrepertoaren, säger Thomas Brännström.

– Jag gillar den sakrala musiken, de stora verken. Också vi blandar ju och sjunger annat, men det är något speciellt med de här stora verken, säger Stefan Knollenburg.

Men naturligtvis gör kören annat också. Som kyrkokör sjunger den i gudstjänster och då gäller det traditionella förrådet av sånger som följer kyrkoåret. Och den lokala folkmusiken tar den sig an: till exempel har den spelat in en folkmusikmässa just från Liden.

– Vi har hittat lokal folkmusik av hög kvalitet, och om inte vi tar oss an den är det risk att den glöms bort. Den befrämjar dessutom vår kyrkomusik; till exempel bygger ju barockmusik på folklåtar, säger Anne-Lise Lindberg Sjödin.

All storsång är fäst på skiva, likaså Lidenmässan och man har också gett ut en julskiva, som bland annat klingar som filmmusik i en dokumentär gjord av Lidenfilmaren Arne Johansson.

Kanske finns här orsaken till att detta inte, som så många andra körer, är ett resande sångsällskap. Har man så fullt upp hemma finns inte tid för körresor.

– Kören vill inte resa. Men vi gör andra socialt roliga saker. I maj ska vi till exempel alla gå och lyssna på Nordiska kammarorkestern och sopranen Measha Brüggergosman. Det gläder sig alla åt. Och i juni vill Länsmuseet Murberget att vi ska sjunga Lidenmässan där, och då passar vi på att gå runt, säger Anne-Lise Lindberg Sjödin.

Nästa år jubilerar inte bara kören. Då fyller också Lidens medeltidskyrka år, 500 närmare bestämt. Då ska det bli dubbelfest.

– Vi funderar på att sjunga oss igenom 500 år; börja med en gregoriansk vesper och sedan röra oss framåt till nutid, säger Anna-Lise Lindberg Sjödin.