Liten utställning som väcker frågor
Minnesfragment - utställning av Linda Petersson
2 - 23 april
Relaterat
Del av "Gunilla, Irma och Ingrid", sammansatt av Linda Petersson. De visas nu i Galleri Vox nya lokaler.Fotograf: Susanne Holmlund
En gammal sängbottens vackra mönster.Fotograf: Susanne Holmlund
Vad lämnar vi efter oss när vi dör?
Det är en av de frågor Östersundskonstnären Linda Petersson väcker med sin utställning "Minnesfragment" i Galleri Vox nya lokal i hörnet av Bergsgatan och Esplanaden.
Materialet för funderingen är de 84 klippalbum där hennes makes mormor, Ingrid Jönsson, samlat tidningsklipp om allt som intresserade henne. Det var kultur, politik, inredning, mode, demokratiska och fackliga frågor lika väl som lokala händelser, familj och vänner. Klippen blev hennes testamente till omvärlden; för bekanta säkerligen en träffsäker bild av henne.
Men om också vi andra vågar dra fram ett stickprov ur den digra bunten som erbjuds oss rå, utan vägledning, hittar vi alltid något som sätter fart på tanke och minne. En tidsstämning från 60- eller 70-tal; ett intressant resonemang, en vältagen bild. Nästan som om den döda lagt sig i ett samtal, gett ett tips.
Ett mer traditionellt konstinslag är Linda Peterssons fotografier från ett övergivet hus, där Ingrid ofta vistades. Hur dött är det döda? är den fråga som faller en in här. För visst spirar det i formerna av flagnad, krackelerad färg; visst finns vackra mönster i en gammaldags sängbotten och en stolthet hos en fåtölj som ännu tronar i ett utslocknat rum. Också förfall kan hysa skönhet, ett stilla liv.
Tredje delen, "Gunilla, Irma och Ingrid" är hemvävda mattor och virkade små sittunderlag, gjorda av trasor klippta av egna och familjens kläder. Kvinnorna hade en relation till dessa ting redan innan de kom till, byggd på det arbete de laddade dem med men också de minnen som de invävda plaggen väckte.
Visuellt är föremålen, likt resten av utställningen, inte häpnadsväckande och spektakulära. Även om mattorna vittnar om skaparkraft och smak hänger de inte här för att de är färggrannare och mer tjusfullt mönstrade än andra.
Men på sitt försynta sätt ger de aning om vad förbrukningssamhället berövat oss, vi som köper mattor som vi gillar för stunden och gör oss av med när de inte passar oss längre. Vi ser inte längre på tingen som närstående, som levnadsföljeslagare. Och det är en djup tillhörighet vi mist.
Nästa utställning hos Galler Vox: Måleri och grafik av Annikka Arvidsson från den 7 maj





























