2012 blir ett mellanår för Länsmuseet, som i stället för att lägga kraft på så mycket nytt samlar sig för sitt 100-årsjubileum 2013.

Långkörarutställningen "Samlat för dig" kommer att stå hela 2012 också, och där har man rotat i gömmorna utan något särskilt tema. Visserligen ställs frågan "Varför samlar man?" men inget direkt svar ges. Syftet med den här utställningen tycks i stället vara att ösa på rejält ur gömmorna så att det ska finnas något som faller var och en i smaken; om inte det ena föremålet slår an minnenas strängar så kanske det andra gör det. Leksaker, möbler, plåtburkar, strykjärn, dammsugare, vapen, kläder och husgeråd - om det finns en gemensam nämnare är den kanske att det mesta i alla fall rymts inom hemmet väggar. Men variationen är stor.

Här finns dels ting som ger flashbacks från en speciell tid för de av oss som varit med ett tag. Som platåskorna med decimetersula, de äldre dekorerade glasen kontra 70-talets plastmuggar - och inte minst en hel "catwalk" med dammode från förra sekelskiftet, via beredskapstidens uniform till 70-talets bruna byxdress. Kläder är omisskännliga tidsmarkörer; när man ser översikter så här står det än klarare hur ofta vi använder vår surt förvärvade individualitet och valfrihet till att välja exakt samma saker som grannen.

De mekaniska plåtleksakerna kan säkert skicka någon tillbaka till barndomen för ett ögonblick. En påminnelse om tidens snabba flykt blir det, när man inser att man själv som barn hade en skivspelare som fortfarande kunde spela 78-varvare. Samtidigt tillhör just skivspelare, radioapparater och kameror de ting i utställningen som man upplever som mest ålderstigna; inte för att de är äldst i år utan för att utvecklingen på dessa områden har gått så snabbt att det redan gapar en avgrund mellan 50 - och 60-talens teknik och vår.

Bland exempelvis sybehören tycks tiden i stället ha stått stilla. Handsömnad är densamma i går som i dag och det är bara trådrullarna som har övergått från trä och papper till plast. Silvertekannor börjar väl rentav bli på modet igen och känns därför varken gamla eller nya, mest bara vackra. Men visst påverkar tempot i utvecklingen vår uppfattning av tidens gång.

Här finns fler ting som inte primärt leder tankarna till en viss epok, utan som man betraktar för deras skönhets och originalitets skull. Dit hör små söta docksymaskiner (handdrivna) som det säkert går att sy på, en konstfärdigt smidd fågelbur med balkonger och skulpturer, samt ett gammaldags dockskåp med fransklädda möbler och krinolindockor. Vapensamlingen dröjer man gärna vid, från armborst och flintlåspistol till ett guldprytt paradsvärd. Och nog beundrar man stallet för leksakshästarna, där hästnamnen fortfarande står skrivna med blyerts och ett barns handstil: Grålle, Pålle, Blanka.

Här kan man också läsa om en och annan person och på så vis besöka gångna tider. Men det roligaste är nog ändå att, med föremålen som Harry Potters flyttnycklar, göra utflykter in i de egna minnesbankerna.