Ett bedårande och långsamt tidsdokument
Översättning: Meta Ottosson
Rabén&Sjögren
Ålder: 12 - 15 år
Relaterat
Artikelbilder
Det är 1949 i London. Henrys far har stupat i kriget och nu bor han med sin omgifta mor, sin styvfar som han avskyr, sin halvsyster och sin farmor som han älskar.
Hemma ligger motsättningarna i luften: mammans nya familj och liv kontra farmodern, som inte tål mammans nya man och barn och gör allt för att hålla hjältemyten om Henrys stupade far vid liv. Henry står mest på farmoderns sida och flyr från obehaget till sitt stora intresse: filmen.
Runt honom, mer eller mindre mot hans vilja, samlas några av samhällets olycksbarn i kretsen kring den förmögna, handlingskraftiga och filmälskande goda fé-gestalten mrs Beaumont. När Henrys förmodat stupade far plötsligt dyker upp livs levande ställs allt på huvudet: roller, attityder, positioner. Vän blir fiende och fiende vän, och boken liknar alltmer en thriller.
Ändå är det ingen actionbok Michelle Magorian skriver, utan en intagande skildring av det efterkrigstidens London som alltid tycks komma i skuggan av det mer dramatiska kriget. Det är en tid av knapphet, en tid då människornas psyken fortfarande styrs av det militära tänkandet och en tid då samhället fortfarande utövade kollektiv utfrysning av människor man ansåg inte passade in, som ogifta mödrar och dyslektiker - och även deras anhöriga och vänner.
Som vanligt skriver hon med fina person- och relationsskildringar, med lugn och med ett stort, vackert allvar, som översättningen bibehållit, och till grund för boken ligger också en ambitiös research om 40-talets filmer, skådespelare och filmteknik. Problemet är att det tar lång tid att komma in i boken och att tempot egentligen är mer tilltalande för vuxna.
Men för den tålmodige är belöningen rik, inte bara i det spännande tidsdokumentet utan också i berättelsen om hur myter förmår hålla människor mentalt fångna och förblinda dem och hur yttre problem kan föda så mycket mänsklighet, värme och vänskap.
