När Brasilien fick en ny huvudstad gick det fort. Från vallöfte till invigningen av Brasília tog det bara fem år. Det skedde den 21 april 1960, alltså för 50 år sedan.

Utlokaliseringen av makten till det inre av landet var ett djärvt politiskt och arkitektoniskt experiment som var tänkt att reformera hela Brasilien. Men riktigt så blev det inte. Hur det gick för Brasília som skulle bli en mönsterstad och föredöme i världen och vad det har inneburit att huvudstaden flyttades från Rio de Janeiro har journalisten Henrik Brandão Jönsson skrivit om.

På tre år och en månad förverkligade hundratusentals arbetare stadsplaneraren Lucio Costas och arkitekten Oscar Niemeyers monumentala drömprojekt. Ett stadsbygge i form av ett flygplan, där axlarna utgörs av två motorleder som korsas. Längs den ena ligger bostadsdelen, längs den andra regeringsbyggnader. Det finns inga gator, inga trottoarer, bara trafikleder. Gatulivet, samban och mötesplatserna som är en så självklar del av livet i Brasilien hade man bortsett ifrån. Liksom fotbollsstadion!

Tanken var att man skulle bygga bort det brasilianska klassamhället. Här skulle alla bo sida vid sida, arbeta och roa sig i de för ändamålet avsedda stadsdelarna. Men verkligheten passade inte in i den rationella modellen och idag är det en av världens mest segregerade städer.

Brasílias stadsplan rymmer en kvarts miljon människor, men i 28 satellitstäder runt omkring bor ytterligare drygt två miljoner. Dem hade stadsplanerarna inte räknat med. Och i landets rikaste stad är ensamhet, depressioner, självmord och mord vanligare än någon annanstans i landet.

Men här finns gott om pengar. Det är statsfinanserna som rullar och många vill ta del av dem. För att flytta hit kompenseras människor med skyhöga löner och feta förmåner. För ingen lämnar frivilligt Rios stränder.

Jönsson drar i alla trådar. Han besöker maktens korridorer och dess bordell, han pratar med den 100-årige Niemeyer, tjänstefolk, poeter, studenter, prostituerade, karnevalsmaffian, politiker, byråkrater, journalister. Han besöker lyxlirarna i Brasília såväl som slummen och berättar om den politiska strukturen, om en lagstiftning som gynnar de rika och om korruptionen som genomsyrar landet.

Med Fantasiön har Jönsson skrivit en lysande reportagebok. Den är personlig, fullmatad med information, lättläst och spännande. Och bred. För Fantasiön utvidgar sig till att handla om så mycket mer än huvudstaden. Via Brasília ger han en bild av hela Brasilien, södra halvklotets största ekonomi med en tillväxttakt som liknar Kinas. År 2014 förväntas Brasilien vara världens femte största ekonomi. Landet är numera en maktfaktor att räkna med inte bara på fotbollsplanen.