Overkligt stenhårt om hämnd på män som utnyttjar kvinnor
Förlag 404
Relaterat
Författarduon Johan Henniger och Eva Swedenmark har skrivit om stenhårda Elise i Förfärande är vara ängel.
Aldrig mer ett offer. Elise skulle slå tillbaka. Hårt. Skoningslöst.
Rädd var hon alltid i skolan som liten. Ett mobbingoffer. Men Elise hittade som tioåring till hapkidoklubben i Lilla Edet och fann sin läromästare i Peter. Efter ett halvsårs träning av den koreanska kampsporten var det ingen som retade eller slog henne. Det dröjde till studenttiden vid universitetet i Uppsala. Hennes pojkvän tog till knytnävarna och avslutade sin svartsjukeattack med att kasta syra på henne. Det visar sig senare det inte var första gången han hade skadat kvinnor.
Chockad bet Elise ihop. Hon blev omplåstrad på sjukhuset men gjorde inte någon polisanmälan. Hon slickade såren hemma hos föräldrarna – och tränade. Hon var inte knäckt. Hon ville ha hämnd.
Efter ett år är Elise redo. Som student på Handels i Stockholm har hon fått nya rutiner. Stenhårt plugg och stenhård träning. Löpning och hapkido – och tankar på hämnd. Hennes egen får vänta. En våldtäcksman kallad Fönstermannen slår till på Söder fler gånger. Hennes väninnor är skräckslagna. En av dem känner sig iakttagen. Elise väntar ut mannen som står och trycker i en park, följer efter honom och överfaller honom i hans lägenhet. Med kampsportsskicklighet golvar hon våldtäktsmannen och tvingar honom underteckna en bekännelse. Mannen är illegalt i Sverige och har flera arabiska pass i sina gömmor. Elise packar allt i ett kuvert och dumpar det hos USA:s ambassad. På två röda är mannen utforslad ur landet. Precis det hon ville. Även kvällstidningarna får uppgifterna.
Sedan kan Elise ta i tur med sin egen hämnd. Beväpnad med PCB-olja och en tapetkniv tar hon sig in i Uppsalalägenheten där hennes expojkvän ligger och sover. Först några snabba snitt i ansiktet och sedan på med den frätande oljan. En snabb, välkalkylerad och känslokall attack.
Elise är nöjd. Det blir en start. Utsatta kvinnor finns överallt. Hon får syn på en löpsedel om Big Brother-stjärnan Sussi som blivit våldtagen av en äldre finansman som kallas Masken. Det blev en friande dom och Sussi fick stå vid skampålen – inte förövaren. Så tänker Elise. Hon njuter av att skissa på en angreppsplan. Hon beställer en stupstock i trä av ett M/S-företag och hittar den perfekta platsen: Stortorget i Gamla stan. Där ska snuskgubben få sitta – naken.
Så rullar hennes hämndturné igång. Det visar sig att det finns många män som utnyttjar och förnedrar kvinnor. Flera av gubbarna är hoplänkade av samma värderingar och är med i samma klubb.
Det finns ett mönster i Elises attacker. Polisen försöker knäcka koden medan människan på gatan jublar åt hennes våldsamma framfart. Lin på Stockholmskrim är inblandad i jakten på Tordönet, som hämnaren kallar sig. Som hapkido-fighter blir hon bekant med Elise. Även intimt. Deras vänskap balanserar på en vass egg. När ska Lin misstänka Elise för alla dåden?
Samtidigt samlar sig de uthängda männen för att slå tillbaka. Elise blir nu ett jagat villebråd. En jakt på liv och död.
Författaren Eva Swedenmark, uppvuxen i Sundsvall, har tidigare skrivit kriminalromaner som utspelar sig i Sundsvall under namnet Emma Vall, tillsammans med Maria Herngren och Annica Wennström. Den här gången är det en brutalare Stockholmsvärld som hon befolkar tillsammans med Johan Henniger.
Huvudpersonen Elise har en hel del likheter med Stieg Larssons Lisbeth Salander. En tuff, ensam, liten men starkt och udda (nästan sjuklig) tjej som gör stordåd. Storyn är tänkvärd men på gränsen till overklig. Men kittlande ändå. Det börjar lite segt och trevande men när Henniger/Swedenmark har planterat alla karaktärerna och förklarat bakgrunden, så flyter det på. Tempot stegras och det blir riktigt spännande.
Vid nästan alla kapitelinledningar finns citat som hänger ihop med texten. Deär från Modesty Blaise och Magnus Uggla till Karin Boye och Gunnar Ekelöf. Lite överdressat kan tyckas, men samtidigt visar det att död, skräck och tankar på styrka och hämnd alltid har funnits.
Sensmoralen är kanske lite tveksam: När polisen eller domstolarna inte klarar jobbet så fixa det själv. Men nu är det här en fictionthriller, och då får man drömma. Speciellt alla förnedrade och utnyttjade kvinnor i världen.























