Med en nysläppt cd i ryggen tog gruppen Erik Steen Flamenco Fusion plats på den lilla scenen. Erik Steen, flamencogitarrist och kompositör från Umeå, börjar konserten utan komp och väver med sin skicklighet ihop olika gitarrslingor. Allting tar fart och melodin blir tydligare när de två slagverkarna tar plats och levererar tvåstämmigt handklapp i den andra låten.

Erik Steen är en gitarrvirtuos efter bland annat studier i spanska Andalusien och Madrid. Förutom det snabba fingerspelet går han på full attack mot strängarna på traditionellt flamencosätt.

Det som saknas i de första låtarna är de mörka, kärva tonerna med smärta. Men Erik Steen gör sin egen flamencomusik. Han lägger till lite skira toner från Norden och låter rytmerna ibland dra mot Latinamerika. Samtidigt vill han ge plats åt fria utspel, som i jazzen. Ibland är det lite svårt att känna vart musiken är på väg, men när slagverkarna blandar sig i och ger melodin en rytm så öppnar det dörren för Erik Steens strängutflykter.

I "Viento de madrugada" får molltonerna full frihet och då finns smärtan och sorgen där. Lika svart som gitarristens skjorta. Melodin blir hetsigare. Handklapp, trumdunk och fotstamp ökar tempot och Erik Steen exploderar i kulsprutesnabbt fingerspel.

Publiken gillar det.

Erik Steen drar sedan ner tempot och spelar solo med sin vanliga fina teknik. Det svävar ut till långa avvaktande gitarrslingor, men efter ett tag låter han allting gå över i en ny låt där Fredrik Gille och Valter Kindblom driver upp tempot med handklapp till någonting våldsamt. Det är då kraften i musiken känns.

Som överraskning har Eriks Steen tagit med sig sin vän Carima Nayt som sjunger två algeriska visor. I den första fungerar gitarren som ett eko till sången, mycket vackert. I den andra får slagverken utrymme och ger en sugande rytm till Carima Nayts uttrycksfulla sångröst. Allting kryddas med den vassa gitarren.

Det blir ett extranummer – publiken gillade Eriks Steen nyskapade flamencomusik.