Framtidens konsertmusik
London Philharmonic Orchestra
X5CD114
Relaterat
Från tv-spelet Zelda, som bistår London Philharmonic Orchestra med ett av spåren på denna intressanta skiva.
Film-, video- och datorspelsmusik är ofta grandiost symfonisk, med storslagna tonmålningar av stora körer och symfoniorkestrar, där den största skillnaden från en symfonikonsert är att spelarna inte vet att det är en symfoniorkester de lyssnar till. Men musiken kan mycket väl vara dramatisk, romantisk och värd att lyssna till även för andra än spelare.
På denna skiva gör London Philharmonic Orchestra en föredömlig insats genom att i 21 korta spår ta sig an teman från spelvärlden. Inte oväntat dominerar det mörka, kraftfulla, mäktiga och tungt rytmiska - många av spelen handlar ju om krig och kamp - och här finns också repetitiv musik som inte är så mycket annat än nötande och dunkande.
Men här finns också en hel del variation och ett och annat som är häpnadsväckande välklingande och välskrivet. "Legend of Zelda" får mig att tänka på Rimsky-Korsakov; "Uncharted" är en symfonisk dikt i praktfull koralton med stänk av engelsk folkmusik. "Final Fantasy" är berömt för sin musik och huvudtemat är en stor, ljus, episk berättelse, medan "Final Fantasy 8"-spåret för tanken till Carl Orffs Carmina Burana.
"Angry Birds" visar sig vara en medryckande galopp med klezmerdrag, "Tetris" bygger på den fartfyllda ryska folkmelodin "Korobeiniki" och "Super Mario Bros" är lättsam tradjazz korsad med ballroom-dans. London Philharmonic Orchestra är dessutom en utsökt orkester och inte minst brasspartierna är hörvärda.
Även om det, som sagt, finns en del enahanda musik i spelvärlden finns det också tillräckligt med variationsrik, god och kvalitativ musik för att räcka till många goda sviter som orkestrarna kan lägga till sin standardrepertoar, på samma sätt som de under 1800- och 1900-talen införlivade sviter från populära baletter och operor. Symfoniorkestrar har en tradition av att följa med sin tid, och här finns en fantastisk nyckel till den yngre generationens hjärtan och öron; det är musik de känner igen och som talar till dem, och den om någon kan få dem att hitta till konserthusen.
Därför gör även Nordiska Kammarorkestern helt rätt som i februari ger en livekonsert med dator- och tv-spelsmusik. Vad skivan beträffar: Ge den till din tonåring. Men lyssna själv först.
























