Föreställningen ”… Lyckliga i alla sina dagar” har inspirerats av bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Men den är någonting helt annat än stelt pompa och ståt. Norrdans, som hade premiär på föreställningen 19 juni och som igår uppträdde för sista gången i Norrland, gav en föreställning som innehöll allt; dans, musik, mimik, sång – med spännande koreografi.

Det bubblade av energi, humor, akrobatisk och uttrycksfull dans. "... Lyckliga i alla sina dagar" är verkligen en isbrytare för att ta sig till människor som aldrig har sett modern dans eller anser att det är svårt att förstå. Efter att ha sett den här totaluttrycksföreställningen kan jag bara säga: ni missade något stort - ni skulle ha varit där.

Det var ett 60-tal i publiken, medan fåren i hagen intill bräkte och barnens stoj hördes från lekparken.

Fyra kvinnliga koreografer har skapat runt temat kärlek utifrån sina erfarenheter, fantasier och förhållanden.

Först ut var "Never alone" med koreografi av Annabelle Bonnery, Frankrike.

De fem dansarna går in på scenen och klär på sig. Sedan börjar spaningen efter kärleken. De går runt en och en eller i grupp till pumpande bastoner. Vem väljer vem? Vem konkurrerar. Det blir utmanande balansövningar. Det är bråttom, bråttom. Det lugnar ner sig och ett par kysser varandra - nästan - innan det går över till ett triangeldrama. Det blir bråk. Allt övergår till en pardans och det finns något lätt över stegen, som en harmonisk sommarförälskelse.

"I kväll eller aldrig" med koreografi av Jenni Kivelä, Finland, är en bröllopsflirt med spetsklänningar och frack. Det är mycket lustigt och medryckande när dansarna Karen Margrethe Aunsholt, César Garcia och Maria Pilar Abaurrea både pratar och sjunger. Allting snurrar kring frågor om osäkerhet och "Tycker du om mig?". Musiken går från storbandsjazz till tungt elektrobeat. Dansarna går in och ut i varandras dialoger. Många skrattade igenkännande när dansarna börjar sjunga korta popslagdängor utan att kunna mer än några rader. Allting slutar med en bröllopsscen där slöjorna åker fram och Garcia i frack går ut med en massa plåtburkar släpandes efter sig i ett snöre.

Till ett vinande och brasfrasande ljus stapplar Kristian Refslund in på scenen i "Ring of Fire", med koreografi av Charlotta Öfverholm, Sverige. Han är klädd i sotbrända och smutsiga kläder. Han får sällskap av Erik Constantin som med sin otroliga mimik kryddar dansen med humor. De finner varandra och smälter samman i rörelserna, hittar tilliten. Allt exploderar när Refslund sjunger Johnny Chashs "Ring of Fire" och Constantin blir galet nykär och dansar målande med en bukett rosor. Men allt har ett slut. En måste gå vid en uppslitande danspassage. Det är slut. Och livet börjar sin grå vardagslunk igen.

Tre flickor och två pojkar kastar sig in i en yr dans då de hetsar varandra i kärlekens tecken. Det är tid att testa. Allt från att spruta grädde över ett ansikte och slicka i sig den. Eller äta en apelsin tillsammans och låta saften droppa. Och hångla. De täta omfamningarna byts ut till nya, med andra parters. César Garcia och Ján Spoták gör en virvlande dans där ett par hängslen blir till ett twistband. Mycket skickligt. "Making of a young Girl" koreografi av Linda Kapetanea, Grekland.

Musiken framfördes live av OLGA, ett elektroakustisk popband med Roger Delahaye, Flor Zavadivker och Henrik Svensson. Deras musik lyfter föreställningen till; fantastiskt.