Gåsen förblir oplockad
Översättning och regi: Johan Svangren
Scenografi och kostym: Lina Serning
Musik: Kristofer Eng
I rollerna: Ola Björkman, Cia Olsson, Lars T Johansson, Anne-Li Norberg, Isabelle von Saenger
Relaterat
Cia Olsson, Forsa, spelar restaurangägare och servitris i "Den oplockade gåsen".Fotograf: Jocke Brusell
Skål. Ola Björkman, Anne-Li Norberg, Cia Olsson, Lars T Johansson och Isabelle von Saenger spelar i "Den oplockade gåsen" vid Mellanfjärdens Teater som hade premiär i fredags.Fotograf: Jocke Brusell
Fotograf: Jocke Brusell
Det börjar som restaurangsketch men utvecklas till högröstat familjedrama i dubbelmoralens förlåtande ljus. Som de arton tidigare är sommarens pjäs på Mellanfjärdens teater nog tänkt som en stunds roande underhållning. Den traditionen bryts mer eller mindre av Johan Svangrens engelska fynd Den oplockade gåsen av Simon Mendez da Costa, en svensk premiär.
Hans pjäs är skriven som fars men ägnar sig åt att slå knut på farsen genom diverse intrigtrådar från mer seriös teater. Pappa är inte far till sin älskade dotter och när hon väntar barn är inte den utsedde fadern pappa. Kring sådant bullrar det på medan de två paren försöker äta familjemiddag på restaurangen Den oplockade gåsen. Men inte kommer längre än till välkomstdrinken.
Medan de, två gånger, försöker finna något ätbart på menyn utspelas själva familjehistorien. Den börjar oskyldigt med pappans livsånga svartsjuka när hustrun visar sig ha haft en pojkvän före äktenskapet. Den lustigheten skruvas några varv när dottern finner en pojkvän på väg till den toalett som spelar stor roll i historien. Av lustigheten blir något som liknar norénskt familjedrama, om än till formen fars.
Men den vill sig aldrig riktigt denna kväll i Mellanfjärden. Lars T Johansson gör som pappan många försök att spela fars men lyckas bara glimtvis. Anne-Li Norberg gör ett vackert porträtt av den ängsliga modern. Medan det yngre paret, Isabelle von Saenger och Ola Björkman, nöjer sig med att spela förälskade.
Litet av centralfigur blir i stället Cia Olssons servitris, i två skepnader. Under första restaurangbesöket är hon gediget otrevlig och snorkig. Men andra gången, när Den oplockade gåsen rustats upp, är hon i stället påträngande och översvallande vänlig, rent av rolig.
Så mycket mer blir det inte. Det spelas utan nyanser, långa stunder så övertydligt att det blir smått pinsamt. Men kanske behövs det. Här finns ingen vitsig dialog att ta vara på, inte ens roliga förvecklingar. Det blir en smula tråkigt till slut, olikt hur det brukar vara augustikvällar i hamnmagasinet som blivit teater.
Det är bara att önska teatern och eldsjälen, producenten Tommy Brusell bättre lycka i pjäsvalet nästa år när teatern i Mellanfjärden firar 20-årsjubileum.



























