Teater är inte att hålla en spegel mot verkligheten utan att sätta den under förstoringsglas. Så tyckte Charles Ludlam, förgrundsfigur för The Theatre of The Ridiculous, den löjliga teatern, och skapare av pjäsen Mysteriet Myrna Vep. Och alla som tittat i ett mikroskop vet ju vilka läbbiga saker man kan få syn på där.

Här tar Teater Västernorrland med oss till det ruggiga engelska godset Mandacrest, som den nygifta Lady Enid snart får erfara är fullt av mörka skuggor. Hennes man, egyptologen Lord Edgar, kan inte bli fri från sin förra frus ande och vad som hänt denna Myrna är oklart. På heden springer en varg omkring som kanske inte är en vanlig varg. Tjänstefolket är ett par verkligt udda typer, åskan går och hela huset tycks inpyrt i hot. Någon bär på dolda hemligheter, någon har avsikter - men det är aldrig uppenbart vad eller vem.

Ludlam gillade schabloner från skräckfilmsvärlden, och Lena Nylén har i sin uppsättning kryddat på med en del extra små humorstänk från vår egen tid. Men fast pjäsen kallats skräckkomedi är den, förutom scenen i den egyptiska gravkammaren, inte gapskrattsteater. Den kommer ur det absurda, ur experimentteatern, och här glimtar ett par gester som är på gränsen till avsmaksabsurda. Men bara i några sekunder; Lena Nylén ser noga till att vi inte tappar sympatin för karaktärerna. De är nämligen hennes och pjäsens trumfkort.

Åke Arvidsson och Helena Svartling gör samtliga roller, de byter kläder i rasande fart och agerar omväxlande kvinnor och män. I röst är det knappast möjligt att helt gå över till det andra könet, men i kroppsspråk är de suveräna. Snart har man tryggt köpt att den kortväxte Lord Edgar inte är en utklädd dam utan en handlingskraftig yngling med beslutsam svikt i steget. Åke Arvidsson har tidigare visat sina talanger som skådespelerska och här, som den teatrala och überfeminina Lady Enid, är han så vän och vacker att man bara smälter.

Gårdskarlen Nicodemus tycks med sitt ruttnande underbett och vaxbleka hud vara hämtad direkt från graven. Och min mesta favorit blev husan, med sin muslikhet, sin degiga kropp och galenskapen bubblande i ögpnhålorna.

Mysteriet Myrna Vep kan ses för spänningen och dubbelheten. För scenografin, trots sin grå dysterhet en färgstark miljö. För kostym och mask, och för musikern Örjan Lidén, som likt en Lurch Addams light omärkligt eldar på under alla känslor. Och för att pjäsen visst har ett djup: här finns den olycklige, en komplicerad kärlek och - kanske - den som har svårt att hålla isär dröm och verklighet. Kanske är den bit av tillvaron som Ludlam har lagt under förstoringsglas, och som han understryker genom att bolla med genus, just hur lätt vi förväxlar skenet med verkligheten. Vi är ena lättlurade satar.

Men om man inte fascineras av något av detta är det ändå omöjligt att inte förundras över att två personer kan gestalta så många karaktärer utan att två av dem påminner det bittersta om varandra. Det är skådespelarpresatation i kubik.

Tillägg: "Mysteriet Myrna Vep spelas på Sundsvalls teater den 30/9 - 12/10 och 11/11- 18/11, i Ljungaverk den 19/10 och i Indal den 24/10.