Skolfrågorna är brännheta och när skolledningen bjöd in till ett öppet möte tog många chansen.

Omkring 150 föräldrar samlades i Ljustadalens skolmatsal under onsdagskvällen. Men om skolledningen nu lyckas med målsättningen att göra Sundsvall till svenska mästare så blir det snarare de närvarandes barnbarn än deras barn som får skörda de färdiga frukterna av förändringsarbetet.

Tappet till friskolorna oroar, eftersom det leder till att skolor tvingas stänga helt eller delvis. I Ljustadalen och Gångviken är frågan högaktuell.

– Vill ni politiker ha fler elever inom de kommunala skolorna eller vill ni ha färre? undrar en pappa.

– Vi vill ha bra skolor, säger Annelie Luthman.

– Ungarna vet inte vilka klasskamrater de har nästa dag, säger en mamma, vars barn går i sexan i Ljustadalen.

Flickans klass bestod av 24 elever förra året. Nu är antalet sju.

En annan förälder tycker att stöd och hjälp till elever ofta sätts in för sent. Trygghet är ett ord som ofta upprepas, liksom vikten av behöriga lärare och ekonomisk stabilitet.

Ambitionen att använda så mycket resurser som möjligt till lärare och utbildningsmaterial gör att lokalkostnaderna måste bantas, vilket kan leda till att skolor stängs. En annan faktor som kan påverka skolornas livskraft är behörighetskravet som ska vara uppfyllt 2015. Små skolor med få lärare kommer enligt skoldirektör Tommy Nilsson att få svårt för att hålla sig med lärare som är behöriga i alla ämnen.

– Den utbildningen finns inte, och jag är inte säker på att man insåg konsekvenserna när behörighetskravet ställdes, säger han.