1. I dag är det väldigt oroligt och stökigt i vissa klassrum medan det i andra är lugnt och eleverna har arbetsro. Hur stora får skillnaderna vara i en skola som enligt lag ska vara jämlik?

– Det ska inte vara någon skillnad alls. Skolan ska vara likvärdig. Väldigt mycket handlar om pedagogik och trygghet. Alla elever har rätt att kräva studiero och ett varierat och bra lärande som leder till goda kunskaper.

2. Lärares huvuduppgifter är att planera, bedriva och utvärdera undervisningen. En lärare vittnar om att denne även ska följa upp elevernas närvaro och kunskapsutveckling, leda elevsamtal och föräldramöten, gå på elevvårdskonferenser, sköta omdömesskrivningen, betygssättningen, delta i möten med arbetslaget, gå på APT-träffar och lärarkonferenser, jobba med lokala kursplanen, skolans verksamhetsplan, kvalitetsredovisningen, motverka mobbning, åtgärda Skolinspektionens synpunkter och följa upp trygghetsenkäten. Hur ska det här gå ihop?

– På många skolor fungerar det bra. Skolledarna har en viktig roll att sprida goda exempel och att utveckla arbetsmetoderna tillsammans med medarbetarna. Att lämna återkoppling till elever tror jag inte någon lärare vill eller kan lämna till någon annan. Likadant är det med trygghetsarbetet. Ryms arbetsuppgifterna inte inom 45 timmars veckoarbetstid är det ett problem. Det är viktigt att alla yrkesroller i skolan fokuserar på sitt uppdrag, ytterst elevernas lärande. Forskningen visar att klassens storlek inte är avgörande för att nå bra resultat. Däremot har lärare som fångar elevernas intresse mycket stor betydelse. Och alla inblandade måste sträva emot att skolans skattekronor, 1,8 miljarder, används så de gagnar eleverna.

3. Lärare anser att skolorna skulle kunna ha gemensamma likabehandlingsplaner och lokala kursplaner. Hur ser du på det?

– Vad gäller likabehandling så bör fokus vara på den enskilda skolan. Problem ska lösas så snabbt som möjligt där de uppstår. Statliga regelverk kräver att likabehandlingsplan finns på varje skola, men en gemensam struktur hjälper de kommunala skolorna att utforma planen. Kursplaner är ingen kommunal angelägenhet att besluta om.

4. Det finns en post på några tusen kronor per elev i skolbudgeten som går under benämningen övriga utgifter. Vad står den posten står för?

– För den som vill sätta sig in i detaljerna rekommenderar jag Skolverkets hemsida och en rapport som heter SIRIS där det framgår vad som redovisas i posten övrigt. Kortfattat kan man säga att det är alltifrån administration, kommunövergripande kostnader och icke lagstadgad verksamhet. I Sundsvalls fall kan till exempel nämnas kulturskola och föräldramottagning. Och koalitionen kommer att minska kostnaden för den administrativa delen i skolan.

5. Hur ska skolor som befinner sig i en negativ spiral med dålig måluppfyllelse och ett rykte på fall kunna vända trenden?

– Det är mycket en fråga om profession och att ta taktpinnen. Det är destruktivt om medarbetare i en verksamhet betraktar sig som offer för omständigheter. Genom att arbeta efter beprövade metoder och stolt kunna visa vad och hur man arbetar på sin skola. Skolan ska ha tydliga ambitioner och kunna vara tydlig till elever och föräldrar varför man bedriver den verksamhet man gör. Yttersta ansvaret för detta har skolledaren. Några av våra skolor och förskolor behöver göra ett omtag i sitt värdegrundsarbete för att alla ska veta vad som är den gemensamma arbetsformen och framgångskulturen på skolan. Jag vill understryka att det aldrig är eleverna som ska bära skulden om skolan inte lyckas.

6. När kommer varje lärare att ha fri tillgång till datorer så att de på ett smidigt sätt kan uträtta den dokumentation som ålagts dem?

– Enligt våra planer ska detta vara genomfört senast vid utgången av 2014.

7. Lärarna anser att deras löner är för låga. Håller du med om det?

– Lönerna borde generellt vara högre. I Sundsvall har vi under två år gjort särskilda satsningar på lärarnas löner utöver de rikstäckande höjningarna enligt kollektivavtalen. Vi närmar oss nu riksgenomsnittet i nivåerna på lärarnas löner och det kommer att ske ytterligare satsningar i år.

8. Hur ska skolpersonalen kunna få arbetsro när ständiga neddragningar leder till att skolpersonal flyttas runt?

– Det finns både för och nackdelar att arbeta som lärare i Sundsvalls kommunala skolor. En nackdel är att man kan behöva byta arbetsplats/skola från tid till annan. En annan är att elever på grund av läraromsättning ibland tvingas byta lärare. En tredje utmaning är att arbetsgrupperna kan variera. Den stora fördelen för den anställde läraren är anställningstryggheten och vår lärartäthet är inte lägre än genomsnittet i riket.

9. Vid besparingar riskerar unga lärare få byta skola eller sluta medan många 60-plussare vill gå i pension. Därmed löper kommunen risken att unga välutbildade lärare söker sig till andra yrken. Hur ser du på det?

– Det är en risk vi delar med många andra arbetsgivare.

10. På Engelska skolan har elevantalet ökat stadigt under de två år som skolan funnits och förklaringen sägs vara den studiedisciplin och ordning som råder. Hur ser du på det, och kommer det inom den kommunala skolan att upprättas gemensamma ordningsregler?

– Jag gläds åt all bra skolverksamhet men vi kommer inte att driva frågan om gemensamma ordningsregler. De anser jag att elever och personal bör ta fram gemensamt.

11. Vill ni som beslutsfattare i Sundsvall behålla och värna om den kommunala skolan eller kommer den successivt att avvecklas genom att fler friskolor får etablera sig?

– Inom grundskolan ser det nu inte ut att bli någon expansion av skolor. Koalitionen värnar om en bra och likvärdig skola oavsett vem som driver den.

12. Vad hände med vallöftet om mer pengar till skolan - vart tog pengarna som skulle satsas vägen?

– Satsningen på 100 miljoner kronor fram till 2014 håller på att förverkligas. För innevarande år har skuldkrisen gjort att skatteintäkterna kan bli lägre än beräknat, därför måste samtliga nämnder ha beredskap för lägre ekonomiska ramar.

13. Cheferna har blivit fler. Hur gagnar de nya intendent- och distriktschefstjänsterna eleverna, när lärarna samtidigt blir färre?

– Vi värnar det lokala arbetet med pedagogisk ledning och vill utveckla det goda ledarskapet. Samtidigt kan vi som största utbildningskoncern ta tillvara stordriftsfördelar.

14. Inom skolvärlden hör man ibland talas om att friskolor och kommunala skolor har olika krav på sig. Att den kommunala skolan har skyldighet att ta emot alla elever, oavsett problematik, medan friskolorna kan säga nej genom att skylla på kostnader eller att skolan inte är anpassad. Är det så och hur ser du på det? 

– I viss mån kan det vara så men jag vill påstå att det snarare är skolans storlek som avgör hur rustad den är för att ta emot barn med särskilda behov.