Vargtiken som förflyttar sig i gränsområdena mellan Jämtland och Västernorrland har bland annat rivit renar i området och två samebyar har lämnat in en ansökan om skyddsjakt till länsstyrelsen. Samtidigt bär varghonan på viktiga gener för den skandinaviska vargstammen, eftersom den har ryskt och finskt påbrå. Därför har Naturvårdsverket beslutat om en tredje och sista flytt av vargen när väderförhållandena blir de rätta.

Och i Västernorrlands sameförening tycker Sonja Eriksson att vargen ska få leva.

– Vargen fanns ju här före människan, säger Sonja Eriksson.

Samtidigt anar hon att hennes åsikter rör sig över minerad terräng.

– De som har renar gillar nog inte vad jag säger, skrattar Eriksson.

Mona Gadd är ordförande i Västernorrlands sameförening och uttrycker sig mer diplomatiskt.

– Jag har egentligen ingen åsikt i frågan, men jag tycker det är okej att man flyttar på vargen, säger Mona Gadd.

Är det okej för dig med varg i Västernorrland?

– Jag förstår renskötarna som har problem med rovdjuren och samtidigt är det här väl en varg med värdefulla gener. Men jag kan som sagt förstå att renskötarna känner sig utsatta, säger Mona Gadd.

Om vargen återvänder en tredje gång, ska den dödas då?

– Det är en svår fråga som jag varken kan svara ja eller nej på, säger Mona Gadd.

Men Sonja Eriksson tycker inte att vargen ska dödas om den återvänder till Västernorrlands gränstrakter.

– Nej, då får man väl flytta tillbaka den till Ryssland i stället, säger hon.

Oavsett vilken åsikt man har så väcker vargfrågan ofta starka känslor.

– Jag tror folk har läst för mycket om Rödluvan. De riktigt farliga rovdjuren går nog omkring i stan på gatan. De är förklädda och kan ta någon flicka i stället, säger Sonja Eriksson.