Skvadern utökar antalet samhällsplatser
Egna arbetsrum och en hemmalik miljö gör att eleverna trivs.
Relaterat
Artikelbilder
Bra miljö leder till bra lärande. Rektor Jan Kibe tror att en stor del av Skvaderns positiva rykte hör ihop med att man snabbt löser situationer när incidenter inträffar. – Man måste orka bry sig, säger han.Fotograf: Anki Haglund
Fakta
Så många sökte till gymnasieskolorna
John Bauer - 11 behöriga förstahandssökande till 258 platser.
Mikael Elias Teoretiska - 59 behöriga förstahandssökande till 65 platser.
NTI - 44 behöriga till 78 platser.
Plusgymnasiet - 12 behöriga förstahandssökande till 84 platser.
Realgymnasiet - 12 behöriga förstahandssökande till 46 platser.
Skvadern - 170 behöriga förstahandssökande till 160 platser.
Sundsvalls gymnasium - 426 behöriga förstahandssökande till 812 platser.
Thorén Business School - 65 behöriga förstahandssökande till 128 platser.
Yrkesgymnasiet - 15 behöriga förstahandssökande till 48 platser.
Fem populäraste utbildningarna:
Samhällsvetenskapsprogrammet på Skvadern med 2,1 förstahandssökande per plats (66 st till 32 platser).
Samhällsvetenskapsprogrammet på Mikael Elias Teoretiska med 1,4 förstahandssökande per plats (36 st till 25 platser).
Naturvetenskapsprogrammet på Skvadern med 1,2 förstahandssökande per plats (77 st till 64 platser).
Estetiska programmet bild och formgivning på Skvadern med 1,1 förstahandssökande per plats (12 st till 11 platser).
El och energiprogrammet, elteknik på Yrkesgymnasiet med 0,9 förstahandssökande per plats (7 st till 8 platser).
Nu ska ansökningarna till gymnasiet ha lämnats in. Sidan Sökgymnasiet.nu har stängt och elevers val i Sundsvall, Timrå, Ånge och Härnösand har registrerats. Ansökningar från andra kommuner kommer att registreras under mars månad.
Preliminär antagning beräknas vara klar i mitten av april.
Omvalsperioden sträcker sig från den 23 april till den 15 maj.
Artikelserie
- Artikelserie Gymnasievalet
- Se hela listan 2012-02-11
På Skvadern tar eleverna själva stort ansvar för arbetsmiljön och skolan har en tydlig struktur för vad som är viktigt både när det gäller trivsel och lärande.
– Det ska vara trevligt att vara här, säger rektor Jan Kibe.
Han ser miljön som väldigt viktig för att pedagogiken ska fungera och man har en nolltolerans mot vandalisering.
– Vi jobbade hårt i starten med det. Det vi säger är att "Ni bestämmer vilken skola ni vill gå på" säger Jan Kibe.
På skolan finns speciella arbetsrum som delas av åtta elever, här finns förutom varsitt skrivbord tillgång till två datorer.
– Vi använder inte skåp. Vi har lärt oss genom åren att det har stor psykologisk betydelse med en egen plats, säger Jan Kibe.
Posters, thémuggar, filtar och knallfärgade gardiner visar att någon bryr sig om hur det ser ut här inne. Till arbetsrummen kan eleverna gå under dagen, och det gör de också. Men rummen medför visst ansvar, eleverna ska själva sköta en del av städningen.
Pengar som skulle ha gått till städning kan därmed användas till andra saker. Elevstyrelsen, som har beslutanderätt, får 2 000 kronor i månaden.
– De har till exempel köpt ett biljardbord för de pengarna, säger Jan Kibe.
Förutom skolmiljön, som flera elever beskriver med ordet "hemmakänsla", skiljer sig Skvadern också genom schemaläggningen. Istället för många kortare lektioner delas dagen upp i ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass.
– Det gör att man slipper förflyttning, start och omställningstider, säger Jan Kibe.
Miljön, ansvaret, stämningen och de långa lektionerna har tillsammans, eller var för sig, lett till att Skvadern har förhållandevis många sökande till sina utbildningsplatser till våren.
– Det som har hänt är att de som har gått här talar gott om sin skola, säger Jan Kibe.
Samhällsprogrammet är populärast i kommunen med sina drygt två sökande per plats. Något som Jan Kibe tänker lösa med att skapa ytterligare en klass.
– Det troliga är att vi dubblerar platserna på samhällsutbildningen eftersom det är så många sökande.
Istället för 32 platser erbjuds alltså 64 till hösten.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 11 feb 2012 12:43 Valle Valium (Ej registrerad)
Jovisst håller man tummarna för våra svenska ungdomar så här i ungdoms arbetslöshetens tider, samt i den tilltagande konkurrens som stundar ungdomarna via statens satsning på att ytterligare intensifiera mångkultiveringen av Sverige. Vi ska heller inte förglömma den oanade konkurrensen från gamla och redan utslitna som kommer ladda om för att börja jobba hela vägen fram till dödsbädden.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att Ni får plats i Sverige och inte ska behöva skeppas över till Norge. En vacker dag kan svenskarna ha täckt upp norrmännens arbetsmarknadsbehov och då får vi hålla tummarna för att svensk ungdom är eftertraktade i Sverige igen. Men fan vet?
En bra utbildning är i alla fall den bästa försäkring man kan skaffa sig om man önskar få ett liv något så när likt uppväxtåren.
Skrivet 11 feb 2012 17:35 Kvast Hilda (Ej registrerad)
Skönt att läsa att eleverna har fattat ett klokt beslut att "bojkotta" John Bauer. Nu kanske JB lägger ner verksamheten i S-vall. Hoppas fler skolor sanerar bort sej själva så det blir färre skolor kvar som istället satsar på kvalitet oavsett om det är friskolor eller kommunala skolor.
Skrivet 11 feb 2012 22:23 JNN (Ej registrerad)
I Reinfeldts Sverige går ingen säker. Ungdomarna får gå sysslolösa eller skeppas till Norge. De äldre får lägre pension och skall snart jobba till 75 år! Politikerna och deras såta vänner i Näringslivet stor-myser tillsammans. Vårt helvete är deras lyxkonsumtion. Ekonomisk planering, hänsynstaganden, humanism och människoliv fnyses det åt.
Skrivet 12 feb 2012 08:30 Anders (Ej registrerad)
Vad gör man i grundskolan? Varför finns det inte så många behöriga sökanden? Vad gör man i grundskolan? Har man inte fler elever eller är andelen obehöriga till gymnasium så stor?
Hela skolverksamheten verkar behöva en genomgripande förändring. Gymnasieskolorna verkar få lärare över eller skall man starta en form av grundskola för att lyfta alla obehöriga?
Frågorna är många men tyvärr verkar svaren vara färre