Ånge förlorare på fastighetsavgiften
Ånge är en stor förlorare när det gäller den kommunala fastighetsavgiften.
Kommunen har den åttonde sämsta utvecklingen i Sverige när det gäller förändringar av intäkter från dessa skattekronor.
Turistorter med stigande huspriser och nybyggnation är i stället vinnarna.
Relaterat
Fakta
Fakta
Vinnarna efter förändringen av den kommunala fastighetsavgiften 2008–2012 ...
Kommun Förändring, procent Utfall 2012 (prognos), miljoner kronor
1) Borgholm 138 34,3
2) Härjedalen 129 32,2
3) Malung 113 29,2
4) Åre 104 27,1
5) Mörbylånga 87 33,5
6) Älvdalen 86 18,0
7) Norrtälje 81 131,3
8) Tanum 78 28,8
9) Valdemarsvik 78 18,7
10) Sotenäs 77 21,6
... och förlorarna
290) Överkalix 3 5,2
289) Norsjö 4 6,0
288) Solna 5 87,4
287) Övertorneå 6 7,1
286) Stockholm 7 1 115,9
285) Ragunda 8 8,2
284) Sundbyberg 9 49,8
283) Ånge 9 15,0
282) Norberg 10 8,3
281) Vindeln 10 8,2
280) Bjurholm 11 3,7
279) Åsele 11 4,8
278) Malmö 11 410,2
277) Malå 12 4,9
276) Göteborg 13 730,3
Källa: Dagens samhälle/SCB
Kommunal fastighetsavgift
2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för småhus är 0,75 procent av villans taxeringsvärde, där maxbeloppet är 6 825 kronor, vilket motsvarar ett taxeringsvärde på 910 000 kronor. Den maximala avgiften räknas upp varje år med inkomstbasbeloppet. Införandet 2008 var neutralt för både staten och varje enskild kommun. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften var 12 miljarder och fördelades lika mellan kommunerna, med 1 314 kronor per invånare. Intäkten "neutraliserades" genom att anslaget kommunalekonomisk utjämning minskades med samma belopp.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Artikelserie
– Det känns som att vissa kommuner blir överkompenserade, säger Sten-Ove Danielsson (S), kommunalråd i Ånge kommun.
2008 försvann den statliga fastighetsskatten och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Tolv miljarder kronor togs bort ur skatteutjämningssystemet och pytsades i stället likvärdigt ut över landets kommuner.
Men sedan 2008 har respektive kommun fått ta del av de intäktsökningar som fastighetsavgiften gett. Enligt SCB:s prognos för 2012 har de ursprungliga 12 miljarderna vuxit till 15,3 miljarder. Men de extra miljarderna har spridits väldigt ojämnt mellan landets kommuner, enligt tidskriften Dagens samhälle.
Den genomsnittliga ökningen i Sverige ligger på cirka 27 procent, men Ånges tillväxt är bara nio procent mellan 2008–2012. Det innebär ett plus på en dryg miljon till totalt 15,0 miljoner kronor.
Ånge hamnar därmed på 283:e plats bland landets 290 kommuner.
Bäst i landet är i stället Borgholm på Öland där inkomsterna från fastighetsavgiften ökat med 138 procent, medan Ånges grannkommun Härjedalen är tvåa med en tillväxt på 129 procent. Överlag har fjällkommuner och kustkommuner gynnats mest.
Är systemet orättvist?
– Ja, men jag vill ändå inte slå på Härjedalen, säger Sten-Ove Danielsson.
Borde pengarna fördelas jämnare över landet?
– Ja, på något sätt. Nu har man uppmärksammat att det finns en skevhet och alla förändringar av skattesystem brukar man ju titta på och se vad det ger för effekter. Det var befogat att ge extra ersättning där det byggs och framför allt när det är spritt över en stor yta, men kan de verkligen ha extra kostnader för så här mycket pengar? frågar sig Danielsson.
Dessutom är storstäder förlorare på reformen. I de största städerna ligger redan nästan varenda fastighet över taket för fastighetsavgiften och därför får stigande taxeringsvärden knappt någon effekt.
