– Det känns inte speciellt oroande. Om man kan visa att en lämnad uppgift är sann, eller att man har haft anledning att tro att den var det, kan man inte straffas, säger Pelle Svensson.

För nio månader sedan gav han ut sin bok "Quick, den stora rättsskandalen". I går anmälde åklagaren i Quick-målet, Christer van der Kwast, Pelle Svensson till Jutitiekanslem (JK) för grovt förtal.

"Svenssons uppgifter är uppenbart ägnade att utsätta mig för andras missaktning på sätt som utgör förtal enligt 5 kap 1 § första stycket brottsbalken", skriver Van der Kwast och begär att JK ska åtala Sundsvallsadvokaten.

Förtalet ska bestå av Svenssons uppgifter om att van der Kwast undanhöll DNA-bevisning för rätten.

– De uppgifterna lade jag fram redan 2006 och han hade kunnat dementera dem då. Att han väljer att göra den här anmälan nu, så långt senare, känns som sista dödsrycket för att rädda sitt anseende som jurist, säger Pelle Svensson.

Thomas Quick är dömd för åtta mord, bland annat på Sundsvallspojken Johan Asplund, som försvann 1980. I rättegången företrädde Pelle Svensson Johan Asplunds föräldrar.

I december förra året beviljades Quick, eller Sture Bergwall som han numera heter, resning av Högsta Domstolen för ett av morden. Han planerar att ansöka om resning i samtliga fall.

Teorier om en rättsskandal har, förutom av Pelle Svensson, framförts av bland andra SVT-journalisten Hannes Råstam. Han har gjort tre uppmärksammade dokumentärer om rättsprocessen kring Thomas Quick.

– Det handlar om yttrandefrihet. Går man ut med uppgifter om sådant fusk, måste man även väga in hur stort allmänintresset är för att de kommer fram. Väljer JK att inleda en förundersökning mot mig får jag naturligtvis anlita en jurist som är expert på yttrandefrihetsfrågor, säger Pelle Svensson.