Ambros blir spralligt till sig och vet inte riktigt var han ska ta vägen när två främlingar plötsligt står i dörröppningen. Han spexar och tokar sig, men visar gärna sitt rum. Rummet med leksaker som släktingar ställt i ordning medan familjen var borta. Här har han en spis, ett garage, en myshörna, lagom stora möbler och en hel hög leksaker.

Treåringen hoppar och hoppar i myshörnan. Mamma och storasyster sitter på varsin sida om honom.

– Jag ska pussa dig, säger Ambros plötsligt och ger mamma en blöt på kinden. Sen säger han att det är pusskalas.

– En puss är inget pusskalas, då vill jag ha fler, säger Cecilia Ekhem nöjt.

Men pusskalaset blir kort, Ambros sätter sig på sin stol och leker att han kör istället.

– Primus ska köra till Mombasa. Ambros ska köra en annan båt, säger han.

Primus är bästa vännen, som Ambros vuxit upp tillsammans med och som numera bor i Skåne. Båda pojkarna har adopterats av svenska föräldrar och fått åka flygplan.

– Ett stort flygplan, säger Ambros Ekhem.

Resan tog lång tid, men Ambros hade fullt upp med att se på film, äta och spexa så han sov knappt nånting.

Lite drygt en vecka har passerat sedan de kom hem till huset.

– Det är jätteskönt, bara att kunna dricka vatten ur kranen, säger Mattias Ekhem.

Föräldrarna känner ett slags lyckorus.

– Så önskar man att det skulle vara varje dag. Och Ambros är oväntat cool med förändringen, säger Cecilia Ekhem.

– Vi var i Värmland över helgen, när vi kom hem och Ambros såg huset sa han "hemma" - efter bara en vecka, berättar Mattias Ekhem.

Storasyster Ellentin jagar Ambros lagom fort runt torkvindan på gården. Treåringen tjuter av skratt, sådär som bara barn kan göra.

– Han frågar mycket vad saker heter som vi inte hade i Kenya, som gräsklippare, sekatör och garagedörr, säger Mattias.

Tioåriga Ellentin har gått drygt en termin i svenska skolan. Där lärde hon sig mycket engelska, och en del swahili.

– Vi fick svenska maträtter, men en gång i veckan var det kenyansk mat, ugali som jag inte tycker om, berättar Ellentin Ekhem.

Hon trivdes bra och fick nya kompisar. Dessutom fanns det en pool på skolan.

– Men vi fick inte simma på rasterna, säger hon.

Efter åtta månader är det härligt att träffa kompisarna här hemma, hon har längtat. Och redan hunnit sova över hos ett par av vännerna.

Ambros har hittat ett par mogna jordgubbar att stoppa i munnen. Han tittar beundrande upp på sin storasyster, sådär som bara småsyskon gör.