Bildspel: Sommarmorgon i Tranviken = vattengymnastik
Birgitta Tjernberg coachar sina vattengymnaster för 20:e året i rad. I regn som sol inleder de sina sommarmorgnar i utomhusbassängen.
Men jubileumsåret kan bli det sista.
I fredags var Maj Britt Olsson, 89, den äldsta gymnasten poolen. Hon är inne på sin fjortonde säsong av daglig vattengympa i Tranviken. Nu har hon även värvat sin dotter Eva till gruppen.
– Jag tycker det är bra. Det är nyttligt och blir som en rutin, säger Maj Britt.
Sverker Jonson, i dag 85 år, var en av dem som drog i gång det hela.
– Vattengympa är det bästa som finns. Man blir lätt i vattnet och kan röra sig graciöst. Dessutom är det är ett sätt att komma igång på morgonen. Och det är ju viktigt, att man inte ligger och degar.
Tillsammans med ett par vänner försökte han locka folk att vattengympa redan i slutet av 80-talet. Det gick lite trögt med tillströmningen, i synnerhet av manliga deltagare. Fast sedan blev det fart, när Birgitta Tjernberg tog över rodret 1990.
– Från början höll vi på sju dagar i veckan. Nu kör vi måndag till fredag i åtta veckor. Alla som är med mer än fem gånger får diplom. Ofta skriver jag över 50 stycken, säger hon.
När ST gästade Tranviken på fredagsmorgonen deltog runt 30 personer i Birgittas program. Det innehåller moment som sparkar, boxning och hävningar i vattnet. Var och en jobbar på utifrån egen förmåga.
– Från början var det unikt när vi hade någon över 80 år i poolen. Nu har jag en handfull som har fyllt 80, säger Birgitta Tjernberg.
Hon fyller själv 70 i år och har bestämt att det får bli hennes sista år som ledare.
– Efter 20 år, fem dagar i veckan, vill jag ha sommarsemester.
Sverker Jonson är bekymrad:
– Den här sommaren känns det osäkert. Birgitta säger att hon ska sluta och vet vi inte hur det blir med badet. Det kanske inte finns kvar nästa år, säger han.
Och så är det. Tranvikenbadets ägare Azita Ghiasvand bekräftar att hon med 90 procents säkerhet inte kommer att driva badet nästa år.
– Jag tror vi stänger, ett företag måste vara lönsamt. Men det är inte kul, särskilt inte när man ser alla de här människorna som har varit här sedan 70-talet, säger hon.


























