När slutet av Ramadan bestämts är det naturligt för muslimer att samlas och glädjas över fastans slut innan tre dagars festande tar vid. På söndagen kom så många att moskén inte räckte till.

I Skönsbergs Folkets hus samlades därför hundratals kvinnor, män och barn i olika åldrar.

– Man måste komma till moskén och be tillsammans . Vi känner inte många här men ändå känner vi oss hemma, säger Nesrin Alqabbani, ursprungligen från Palestina, som nu bor i Nacksta.

Inne i den stora samlingssalen rullades medhavda bönemattor ut innan kvinnor och män i enlighet med koranen satte sig i varsin sida av rummet.

Imamen Chaher Dirawi talade en stund om hur muslimer bör leva:

– Han berättar att man inte ska stjäla, inte ljuga utan vara en bra person, förklarade imamens son, Saleh Dirawi.

Efteråt brast alla samlade ut i en mässande eid-sång, med den återkommande texten "gud är stor".

– I hela världen sjunger de samma sak, förklarar Saleh Dirawi.

För Nesrin Alqabbani har fastan varit påfrestande vissa dagar.

– Jag och min man driver en restaurang så dels känner man doften av mat hela tiden, dels kan man inte smaka på den mat man lagat till, säger hon.

På söndagen klev hon, maken och deras tre barn upp tidigt på morgonen. Barnen tog på sig sina nya, fina kläder. Elvaåriga Tudja hade fått fina blomrankor av henna ditmålade på sina händer.Både hon och hennes bror Mustafa, 12, har fastat.

– Man får inte äta fram till kvart i nio på kvällen. Tänk dig själv hur magen blir då, säger Mustafa med eftertryck.

Syskonen var förväntansfulla inför fortsättningen av dagen.

– Den här dagen är speciell för barnen. De får nya kläder och presenter och vi äter tillsammans. Presenterna ska vara något särskilt, ett tack till dem för att de kunnat fasta, säger Nesrin Alqabbani.

Efter bönen väntade ett dukat bord hemma i Nacksta.

– Det viktigaste är att inte äta för mycket fet mat i början, detär inte bra. Vi brukar börja med sötsaker, en speciell sorts kakor med dadlar inuti.

Väninnorna Anneli Zetterström och Miriam Eriksson, bar slöja men stack ändå ut.

– Vi är som en minoritet i minoriteten, skrattar Anneli Zetterström.

De är båda födda i Sverige men har konverterat till islam.

– Det är lite svårt att vara muslim i västvärlden med tanke på fastan och att man ändå måste jobba. Julen är anpassad för alla kristna men under ramadan måste muslimer gå och jobba och barnen måste gå i skolan, säger Anneli Zetterström.