ST har berättat hur flera jurister oroas över att rättssäkerheten hotas i domstolar när man ibland använder tolkar av låg kvalitet. Men problemet är ännu vanligare utanför rättsapparaten. Domstolsverket lyfts fram som ett positivt exempel, eftersom man bland annat betalar högre arvoden för att få bättre tolkar.

– Domstolsverket har även gjort undersökningar för att försöka höja kvaliteten inom rättsväsendet. Men en annan stor aktör är landstingen och de har inte gjort något liknande och där handlar det ofta om liv och död, säger Ingrid Fioretos.

Migrationsverket, kommunernas utbildnings- och socialförvaltning är andra exempel där tolkar används flitigt.

Tolkservice i Sundsvall är den kommunala instans som har hand om kommunens och landstingets tolkningsärenden, men man kontrakteras även av domstolar, advokater, Migrationsverket och andra myndigheter i samhället.

Ann-Cathrine Zetterqvist är verksamhetsansvarig för Tolkservice och hon menar att den statliga upphandlingen av tolkverksamhet har medfört stora problem.

– Det finns privata tolkförmedlingar som är seriösa, men de är ännu fler som är oseriösa, säger Zetterqvist.

Upphandling av tolktjänster är i sin tur en konsekvens av avregleringen av tolkförmedling 1992.

Och Zetterqvist menar att olika tolkförmedlingar dumpar priserna när man bjuder under varandra.

Hon berättar att kommunen har haft tolkkurser på 50 timmar där vissa deltagare inte klarar testen.

– Men de som vi har dumpat visar sedan upp att de har gått en introduktionskurs på 50 timmar och sedan kan de sitta på asylutredningar på Migrationsverket, säger Ann-Cathrine Zetterqvist.

Forskaren Ingrid Fioretos har under drygt tre år jobbat för det statliga Tolkprojektet, som handlar om tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration.

Och även deras projekt pekar ut lagen om offentlig upphandling (LOU) som en orsak till att tolkservicen försämras i Sverige.

Hon berättar även att man i dag bara kan auktorisera sig i 38 språk i Sverige, medan det tolkas i 170 språk.

Fioretos nämner som exempel asylutredningssamtal, där felaktig tolkning kan få stora konsekvenser.

– I vissa fall kan ett ord ha en stor betydelse och därför säger vi att rättssäkerheten hotas. Det finns väldigt många supertolkar, men finns också många tolkar som inte är "good enough", säger Ingrid Fioretos.

Men Fioretos trycker även på att de frilansande tolkarnas arbetsförhållanden är dåliga och att många duktiga tolkar lämnar yrket eftersom man får för dåligt betalt.

– Tolkar har kämpat för sina rättigheter under 10–15 år, men man har slagit sina huvuden blodiga. Jag tror det är ett av få yrken som har en negativ löneutveckling, säger Fioretos.