Andelen svaga eleverna ökar på vissa skolor
Det finns skolor i Sundsvall som har dränerats på motiverade och ambitiösa elever. Trots att staden inte är särskilt stor pekades nyligen tre skolor ut eftersom de låg bland de femton sämsta i landet när det gällde niondeklassarnas avgångsbetyg förra året.
ST har nu besökt tre klasser i årskurs sju för att försöka spegla många skolelevers arbetsmiljö.
Relaterat
Artikelbilder
Lika men ändå olika. Tre Sundsvallsskolor som uppvisade låga resultat förra året har pekats ut och det har till och med ställts krav på att skolorna ska stängas. Men Sundsvalls kommuns skoldirektör Tommy Nilsson är övertygad om att vinden kommer att vända. Arbetet är påbörjat och målet är att alla barn och unga ska ha samma förutsättningar att inhämta kunskap.Fotograf: Jan Olby
Artikelserie
- Artikelserie: svaga skolor i Sundsvall
- Skilda förhållningssätt till mössan och mobilen 2012-01-13
- "Vi vill inget hellre än undervisa" 2012-01-12
- Matematikprojekt ska lyfta kunskaperna från förskolan 2012-01-11
- Eleverna tycker till 2012-01-10
- Ett hån att skylla låga resultat på kompetensbrist 2012-01-10
- Så ska den kommunala skolan räddas 2012-01-08
På en skola råder total disciplin. 13-åringarna ställer upp sig i raka led innan de går in i klassrummet. Där inne är det sedan knäpptyst.
På en annan skola formuleras ett antal trivselregler varav en är att eleverna inte får bära kniv eller vapen.
– Skolan har blivit väldigt uppdelad och det har gått fort. För tio år sedan var det här den perfekta skolan med ett tvärsnitt av elever. Sedan bara ett par år tillbaka har andelen svaga elever blivit väldigt hög och vi har ingenting att sätta emot, säger en förtvivlad lärare.
Först efter 15 minuter kommer lektionen igång.
Elever har sprungit in och ut. Flera av dem saknar pennor och böcker och en grupp tjejers mobiltelefoner är som motorvägar av tät sms-trafik trots lärarens uppmaningar om att de ska lägga från sig telefonerna. Allt sker helt öppet.
Stämningen är inte aggressiv, men slamset tar ofta över och motivationen verkar övervägande vara låg. En pojke blir påhoppad bakifrån. Engelska ordböcker singlas iväg över golvet. Mitt i lektionen börjar en pojke möblera om. Han vill sitta vänd åt andra hållet, med ansiktet mot sina bakomvarande kamrater. Efter en stund flockas en handfull pojkar runt en kompis som det går bra för under det engelska ordförståelsetestet. Alla vill skriva av hans lösningar och ingen tar notis om lärarens tillrättavisningar.
– Fem kronor till den som gör det här åt mig, ropar en annan pojke och fladdrar med sitt papper.
Klassen består av tydliga grupperingar och bara ett fåtal elever tycks koncentrera sig på skolarbetet. Andra har hög musik strömmande genom sina telefoners öronsnäckor och i tjejkonstellationen diskuteras sms-trafiken hett. Hela tiden.
Läraren nonchaleras i princip helt. När lektionen är slut upptäcks det att lektionssalens sjuarmade ljusstake saknar alla lampor.
Delar av skolans lärare vittnar om en utveckling som känns lika överrumplande som ovälkommen.
En av dem har jobbat sedan mitten av 1990-talet.
– Vi arbetar otroligt hårt och styrs av samma dokument som alla andra, men det här är en skola som numera ofta väljs bort och vi har ingenting att sätta emot. Vi har haft många nöjda elever och föräldrar genom åren, men nu väljs vi även bort när det gäller tidigare elevers småsyskon. Vi diskuterar dagligen och stundligen hur vi ska kunna bryta trenden, säger hon.
När andelen svaga, stökiga och utåtagerande elever blir hög dras ofta även de mer högpresterande eleverna med.
– De ska vara väldigt starka om de ska kunna stå emot grupptrycket, förklarar läraren.
När den luttrade högstadieläraren summerar sin lektion i lärarrummet berättar en av hennes kollegor om hur hon kom in i ett grupprum där några av hennes elever satt och arbetade. Hon hälsade med orden: "Och här lyser flitens lampa". Då intog en elev försvarsställning och höjde rösten "Vad är det du säger? Kallade du mig slampa?".
I ett annat klassrum på en annan skola ställer eleverna sig på rad utanför klassrummet.
Läraren hälsar personligen på alla eleverna medan de under tystnad glider in i klassrummet och ställer sig bakom sina bänkar. Här väljs inga bänkgrannar och det syns inte till några kepsar, mössor eller mobiltelefoner. Alla har med sig sitt material och ingen pratar utan att först ha räckt upp handen och fått frågan. Skolans ordningsregler är minutiöst utformade och på två år har lärosätet gått från noll till 600 elever.
Matematiklektionen förlöper utan några som helst störningsmoment. Den avslutas med en film om avståndet till solen och olika stjärnor och planeter. Efter filmsekvensen uppstår en diskussion om hur matematiken möjliggör olika sorters beräkningar. Samtalet styrs genom handuppräckning och ingen blir avbruten. Tonen är lågmäld, gruppen tycks vara intresserad och det räcker med en blick och ett höjt finger från läraren för att han ska få slut på viskningarna mellan två elever i klassrummet.
Lektionen avslutas och efter att alla har skjutit in sina stolar och kontrollerat sina platser väntar lunchrasten följt av en lektion i samhällsorientering. Under den lektionen är det fler som ger sig in i diskussionerna, men läraren har kommandot och alla tycks hänga med i resonemangen.
Friskolan startades för två år sedan och den biträdande rektorn berättar att intresset har varit stort. Skolan tar emot elever från årskurs fyra och när det gäller barn som i år fyller sex år står redan så många i kö att de när det är dags kan fylla fyra klasser.
– Det är ingen hemlighet att vi betonar vikten av ordning och reda. Det informerar vi också om i en elev- och föräldrahandbok som skickas hem till alla nya elever innan de börjar här.
Under den tid som skolan har funnits har ett tiotal elever valt att sluta eller återvända till sina gamla klasser varje läsår.
– En del elever slutar eftersom de bor långt härifrån och inte tycker att det är värt resorna, medan andra har slutat för att de inte tror på vår profil, berättar skolledaren.
Klassens klimat bygger på sammanhållning.
Precis som i många andra klasser har flera elever i den tredje klassen ST besökt olika sorters diagnoser och problem. Skolan har också pekats ut som en av flera skolor med förhållandevis låga resultat när det gäller sina avgångselever, men den ligger i en stadsdel en bra bit utanför Sundsvalls centrum och utströmningen till andra skolor är inte särskilt omfattande.
– Den här klassen skulle kunna ha problem men det är en så fin grupp. De är schyssta mot varandra och därför fungerar det bra, säger läraren.
Klassens ena mentor tror starkt på att eleverna behöver få social och emotionell träning och att arbetet med värdegrunder är viktigt.
– Om det finns ett bra flow i klassen fungerar även undervisningen bra, säger hon.
Stämningen i klassen verkar vara uppsluppen och varm. Det finns utrymme för spontanitet och eleverna visar mer mod än blygsel under en rörelselek till musik där de själva växelvis ska ta kommandot över gruppen, och leda kamraterna genom olika egenkomponerade övningar. SO-lektionen övergår i diskussionsövningar där merparten av eleverna gör sin röst hörd.
Därefter står det engelska på schemat och även under den lektionen arbetar eleverna relativt koncentrerat.
En pojke är påtagligt orolig och har svårt för att fokusera på övningarna. Han bryter sönder pennan och kastar bitarna omkring sig. Under det självständiga arbetet återkommer läraren hela tiden till den oroliges plats.
Attributen tycks vara viktiga, men mössor, kepsar och mobiltelefoner ligger samlade på ett bord längst bak i klassrummet.
En lärare på skolan berättar att hon känner till en elev som återvände till skolan efter att under en period ha gått på en annan skola. Omställningen och kraven som ställdes upplevdes stora.
Läraren är klart oroad över utvecklingen med en allt mer uppdelad skola.
– Jag tror inte att alla ungdomar mår bra i de mest populära skolorna heller, säger hon.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 8 jan 2012 09:22 Anders Andarve (Ej registrerad)
En del skolor i olika delar av Sverige har laggt ut störningssändare för att slå ut funktionen för iPhones. En bra och enkel lösning.
Skrivet 8 jan 2012 09:49 CT (Ej registrerad)
Tonårstiden är en orolig tid. Men om det redan från början sätts upp gränser på vad som är tillåtet och inte så flyter samarbetet mellan lärare och elever smidigare. Slut på uttalanden i media om hur dåliga elevernas föräldrar är. Fram för rektorer som har en vettig människosyn och Vill att eleverna ska lyckas. Rektorer som VILL ha ett bra samarbete mellan skola och föräldrar och inte motarbetar. Det hänger mycket på organisationen och dess chefer. Men jag undrar verkligen om den borgliga skolnämnden Vill ha bättre resultat i skolorna. Jag undrar om det inte är meningen att elever i privata skolor ska uppmuntras och de andra ska ha det betydligt sämre. För det är väl så den
borgliga politiken fungerar. Den undre klassen måste bestå i det borgliga samhället för någon måste passa upp
Skrivet 8 jan 2012 11:37 Beric (Ej registrerad)
En liten undran, det känns som vissa elever bär på en börda av sämre hemmaklimat. Dvs, de klarar inte att uppföra sig och kan därigenom inte tillgodogöra sig undervisningen. Sen är det nog så att tongivande dåliga förebilder lockar till sig andra. Men kan inte läraren genomföra sin undervisning pga av störigt klassrumsklimat, måste ju åtgärder vidtas för samtligas bästa.
Skrivet 8 jan 2012 12:20 bengt (Ej registrerad)
Beric (Ej registrerad) skrev:
En liten undran, det känns som vissa elever bär på en börda av sämre hemmaklimat. Dvs, de klarar inte att uppföra sig och kan därigenom inte tillgodogöra sig undervisningen. Sen är det nog så att tongivande dåliga förebilder lockar till sig andra. Men kan inte läraren genomföra sin undervisning pga av störigt klassrumsklimat, måste ju åtgärder vidtas för samtligas bästa.
Javisst, kan vi få se ett och annat förslag.
Skrivet 8 jan 2012 12:32 LL (Ej registrerad)
En bra artikel, denna rad sammanfattar det bäst: "Det finns skolor i Sundsvall som har dränerats på motiverade och ambitiösa elever." . Man förstår att om de som blir kvar övervägande inte vill skola, då blir det stora problem för alla.
Fler problem med utflyttningarna (där också asylelever som kommer och går ingår) är omsättningen av klassammansättningarna. Alla vet att i en grupp har man en given plats, ändras detta ständigt och jämt blir det problem.
Färre elever ger mindre pengar, deceniums och speciellt gångna års indragningar i kommunala skolan har ju inte gjort saken bättre vad det gäller att bibehålla klasser och inte flytta runt lärare. Kommunen måste väl kunna lägga skolpengen på lägsta och sedan subventionera hyror, mat etc. till de kommunala skolorna?!?
Skrivet 8 jan 2012 13:35 TL (Ej registrerad)
CT (Ej registrerad) skrev:
Tonårstiden är en orolig tid. Men om det redan från början sätts upp gränser på vad som är tillåtet och inte så flyter samarbetet mellan lärare och elever smidigare. Slut på uttalanden i media om hur dåliga elevernas föräldrar är. Fram för rektorer som har en vettig människosyn och Vill att eleverna ska lyckas. Rektorer som VILL ha ett bra samarbete mellan skola och föräldrar och inte motarbetar. Det hänger mycket på organisationen och dess chefer. Men jag undrar verkligen om den borgliga skolnämnden Vill ha bättre resultat i skolorna. Jag undrar om det inte är meningen att elever i privata skolor ska uppmuntras och de andra ska ha det betydligt sämre. För det är väl så den
borgliga politiken fungerar. Den undre klassen måste bestå i det borgliga samhället för någon måste passa upp
Har inte eleverna stöd hemifrån och föräldrar med höga förväntningar på skolan blir det inte så mycket bättre än som det beskrivs om den första skolan. Det är inte bara skolans uppgift att se till att eleverna tar till sig av skolgången det är lika mycket hemmets och elevens. Jag vet att man på exempelvis Ljustadalens skola tagit rejält tag i situationen och det ger sakta men säkert resultat. Tycker man inte hemma att skolan är viktig så blir det också därefter.
Skrivet 8 jan 2012 13:42 MoS (Ej registrerad)
När ska allmänhet och politiker se att detta beror på friskolereformen och att i förlängningen kommer det här vansinnet att leda till nationalekonomisk bankrutt.
Skrivet 8 jan 2012 13:44 Friskolemamma (Ej registrerad)
De skolor som pekas ut som tre av de sämsta i Sverige var så redan innan friskolorna gjorde entre på scenen. På den tiden fanns inget att jämföra med varför elever och föräldrar fick gilla läget. Vi som 'dränerar' kommunens skolor och väljer friskolor gör det inte för att pressa våra barn till framgång, inte heller är vi en homogen grupp av välutbildade höginkomsttagare som många gärna vill tro. I många fall har vi tvingats bli en 'motståndsrörelse' och hjälpa våra barn att fly en outhärdlig situation i den kommunala skolan. Att de sedan presterar bättre då de blir uppmuntrade och får beröm istället för att känna sig hotade är väl bara att glädjas åt!?
Skrivet 8 jan 2012 14:36 Grundskolläraren (Ej registrerad)
Friskolereformens pris. Svart på vitt.
Skrivet 8 jan 2012 14:52 Ewa (Ej registrerad)
OM det skulle gå att få stökiga elever att förstå hur de förstör för sig själva och sin egen framtid. OM det skulle gå att få dem förstå vad viktigt det är med utbildning när de kommer till vuxenlivet och vill ha jobb. Jag tror på att bjuda in näringslivet till skolorna lite då och då och att de berättar om olika yrkesroller och att det görs av personer som är entusiastiska och deltagande. Att skolorna bjuder in intressanta föreläsare med ämnen som har ett budskap till eleverna men att det görs på ett roligt sätt. Kanske "den där stökiga" kan få en mentor utanför skolan, ett vuxenstöd, som förmodligen saknas i hemmet. Skolan måste göra till en trevlig plats för alla.
Skrivet 8 jan 2012 14:54 12 år (Ej registrerad)
Det lär väl bero på olika saker, såsom dålig invandrar politik och tonårs ångest.
Idag kan ni åka till Birsta och se små flickor handla Victorias Secret och killar som slösar flera tusen på spelkonsoler.
Skönsberg och Nacksta är fullt med asylsökande invandrare som inte kan språket men som ändå skickas till vanlig skola, vilket uppenbarligen inte är rätt invandrar politik eller rätt val av myndigheterna.
Skrivet 8 jan 2012 15:17 elev i klass 8 (Ej registrerad)
I tonåren är vi oroade och tänker på mycket andra saker, skolan blir mycket jobb, klasskamraterna sätter press. Många killar resonerar att om man är kille och pluggar är man tönt, om man pratar och stör är man cool. det gör många tjejer o fokuserade. vi snavar på våra klasskamraters krokben.
Skrivet 8 jan 2012 15:33 Kvast Hilda (Ej registrerad)
Finns bra skolor både inom kommunal verksamhet som friskolor. Vi har ju skräckexempel som John Bauer skolan som är en friskola i S-vall.Motsatsen är Engelska skolan som är lysande även den friskola. Det är väl bara att konstatera att lämplighetstester borde införas på lärarutbildningen. Vi har sett klass 9 A på TV som talar för sej självt. Stavros "invandrarelever" som lyckas så oerhört bra men har en fantastisk lärare. Lite självkritik bland lärarna efterlyses. Lugn och arbetsro måste införas och krävas i klassrummen. Mobiler måste lämnas utanför klassrummen och diciplin införas. Vissa lärare höjer aldrig rösten och det är tyst och lugnt andra skriker sej hesa. Vad är det som skiljer? Det är isamma elever som ämneslärarna undervisar, konstigt eller hur?
Skrivet 8 jan 2012 16:04 Mamma (Ej registrerad)
så går det då man bara lägger resurser på de "stökiga" eleverna. Någon gång så måste det satsas på den stora massan, de kan inte få behöva stå tillbaka hela tiden för att stök nissarna kräver resurser
Skrivet 8 jan 2012 16:09 per (Ej registrerad)
Detta var ju en objektiv bild av Sundsvalls kommunala skolor kontra friskolor.
Tycker det är pinsamt ST.
Det verkar ju som att vissa på redaktionen har sina ungar i denna "fantastiska" friskola.
Nä jag kommer säga upp mitt abbonemang imorgon.
Skrivet 8 jan 2012 16:27 Intresserad (Ej registrerad)
Gud ,de är på tiden att vi reagerar.... Underbart att se att det finns engagerade människor i vårat län.. Fortsätt me det.
Skrivet 8 jan 2012 16:45 LK (Ej registrerad)
Beric (Ej registrerad) skrev:
En liten undran, det känns som vissa elever bär på en börda av sämre hemmaklimat. Dvs, de klarar inte att uppföra sig och kan därigenom inte tillgodogöra sig undervisningen. Sen är det nog så att tongivande dåliga förebilder lockar till sig andra. Men kan inte läraren genomföra sin undervisning pga av störigt klassrumsklimat, måste ju åtgärder vidtas för samtligas bästa.
bengt (Ej registrerad) skrev:
Javisst, kan vi få se ett och annat förslag.
Jo då det finns knep och många lärare använder dom. Varför blir det inte resultat? Jo för att nå ända fram måste man samarbeta med ALLA föräldrar i klassen utifrån verkligheten som inte alla känner till. Vad berättar ditt barn hemma om skoldagarna? Ju äldre dom blir ju mindre får du veta. Att delta i föräldramöte är inte obligatoriskt. Breven i väskorna blir ofta kvar där. Kanske obligatorisk närvaro på mötena skulle vara bra. Skolplikt finns men hur är det med föräldranärvaro plikten. De flesta är väldigt närvarande men ett resultat bygger på att alla deltar och samarbetar Skulle tro att alla föräldrar vill sitt barns bästa men då måste man också delta i arbetet. Jag har upptäckt att barn i grupp och i hemmet inte är riktigt samma individer kanske du har det också
Skrivet 8 jan 2012 16:59 Therese (Ej registrerad)
Var ska jag börja?! Kommunaliseringen,nedskärningarna, friskolereformen, rektorsreformen, lågstatusyrket som vart 4:e år är "världens viktigaste",avsaknad av reellt föräldraransvar, avsaknad av åtgärder för utåtagerande elever i S-valls kommun? Dåliga,oengagerade lärare med urtråkiga lektioner finns, men hur kan det legitim. att eleverna får ignorera, störa, slåss, sms:a, mobba? Funderar allt oftare på om vi har ett omöjligt uppdrag. Arbetar själv som lärare och vill ge några tips till B&U: tydliga regler för vilket beteende som förväntas i skolan.Tydlig plan för vad som händer om man inte klarar det, ex liten underv.grupp eller hemunderv. Att ge rätt stöd=mer lärartid till varje elev+rätt miljö där man kan lyckas. Ge skolan mandat att ta beslut!ALLA barn har rätt att trivas o jobba ostört
Skrivet 8 jan 2012 17:31 Therese (Ej registrerad)
Var ska jag börja?! Kommunaliseringen,nedskärningarna, friskolereformen, rektorsreformen, lågstatusyrket som vart 4:e år är "världens viktigaste",avsaknad av reellt föräldraransvar, avsaknad av åtgärder för utåtagerande elever i S-valls kommun? Dåliga,oengagerade lärare med urtråkiga lektioner finns, men hur kan det legitim. att eleverna får ignorera, störa, slåss, sms:a, mobba? Funderar allt oftare på om vi har ett omöjligt uppdrag. Arbetar själv som lärare och vill ge några tips till B&U: tydliga regler för vilket beteende som förväntas i skolan.Tydlig plan för vad som händer om man inte klarar det, ex liten underv.grupp eller hemunderv. Att ge rätt stöd=mer lärartid till varje elev+rätt miljö där man kan lyckas. Ge skolan mandat att ta beslut!ALLA barn har rätt att trivas o jobba ostört
Skrivet 8 jan 2012 18:01 Pontus (Ej registrerad)
Mamma (Ej registrerad) skrev:
så går det då man bara lägger resurser på de "stökiga" eleverna. Någon gång så måste det satsas på den stora massan, de kan inte få behöva stå tillbaka hela tiden för att stök nissarna kräver resurser
Pga de stökiga eleverna så förlorade jag 1,5 år av min högstadietid! Men PK media här valde att censurera bort mitt tidigare inlägg där jag lyfte fram den enorma problematik som fanns och finns inom skolan!
Men att skylla på att resurser läggs på dem är helt FEL! De läggs knappt nå resurser alls...
Skrivet 8 jan 2012 19:20 Hajen (Ej registrerad)
Det var stökigt på även på min tid i högstadiet. Jag lämnade Ljustadalen 1981. Jag fick på vissa lektioner sköta min egen undervisning eftersom läraren hade fullt upp med att styra upp de som var stökiga. Hade det funnits friskolor på den tiden så hade jag bytt direkt för jag var intresserad av skolan och av att plugga.
Skrivet 8 jan 2012 20:01 Protes-(tant) (Ej registrerad)
Problemet stavas kravlöshet.
Kravlösheten är fast förankrad i föräldragenerationen som blivit uppfostrade i ett sosse samhälle där man fått sig itutat att du själv inte har något ansvar för dig eller dina avkommor.
Jag märker ju effekten även vid mina föreläsningar vid olika Universitet.
Ambitionerna och kunskaperna saknas. Studenterna tror att om man bara sitter av studietiden så kommer allt att ordna sig.
Erfarenheten att man kunnat göra så genom hela grundskolan och gymnasiet och ändå få godkänt präglar ju även de högre studierna.
Allt färre studenter kan något eller utstrålar några högre ambitioner.
Samhället skall ju ändå ta över ansvaret för att tillvaron ordnar sig.
Det här kommer att ta tid ställa till rätta och arbetslösheten ibl unga kommer att bestå.
Skrivet 8 jan 2012 23:21 Grundskoleläraren (Ej registrerad)
Det finns många bra kommunala skolor, och många mindre bra. På samma sätt finns det bra friskolor och mindre bra friskolor. De som väljer friskolorna har gjort ett aktivt val, majoiriteten av dem har engagerade och intresserade föräldrar. Därför blir den grå massan kvar i den kommunala skolan. Vi lärare som jobbar i den kommunala skolan har numera 30 elever i varje klass och i varje klass finns alltid några elever som behöver extra stöd. Frågan jag ställer mig är hur vi ska hjälpa dessa elever att nå framgång när vi endast är en pedagog i klassrummet? Jag menar, samtidigt ska vi ju engagera och utbilda de engagerade eleverna.. se till så de blir intresserade och känner sig sedda. Och jag har bara två händer... Jag ser tydligt att det krävs fler lärare i klassrummet för att nå framgång!
Skrivet 9 jan 2012 10:40 Mamma mu (Ej registrerad)
Problem i skolan har det alltid funnits, finns det bra och engagerade lärare som vågar ryta i och som slår näven i bordet så finns det alla förutsättningar till en bra skolgång. Mina barn går nu på Ljustadalen, den äldre dottern ska börja på friskola nästa vecka. Båda mina barn har dom bästa lärarna just nu, men det ska funka även i högstadiet och det är där jag tror det är svårt. Att få engagemang av ett gäng 13åringar är inte det lättaste. Där behövs nya tag när det gäller lärare och regler. Jag må tänka gammaldags men ordning och reda, och roliga lektioner kommer man långt. Föräldrarna måste vara med i båten också för att kunna förstå vikten av lärandet och hur man vill att ens barn ska ha det i framtiden.
Skrivet 9 jan 2012 11:27 bisserwazzer (Ej registrerad)
Det handlar INTE om skillnaderna mellan friskolorna eller de kommunala - det handlar enbart om barnens inställning till livet och ansvar.
Detta handlar om fostran. Åsikter, tankar och beteende kommer av föräldrar - men om inte föräldrarna tar ansvar eller "har tid" - så påverkas barnen av andra saker. De formas efter det de ser, hör och upplever.
I värsta fall blir det en slags re-make av "flugornas herre".
Om man på något sätt kunde få varje elev att FÖRSTÅ sitt ansvar.
Att ingen annan än de själva kan göra någonting åt deras liv.
Att de skulle göra ordet respekt rättvisa, istället för att missbruka det i olika sammanhang.
Alla har ett val.
Men barn behöver vägledning för att de ska inse vilket värde och konsekvens deras val innebär för framtiden. Vem ska guida dem?
Skrivet 9 jan 2012 12:03 bekymrad (Ej registrerad)
bisserwazzer (Ej registrerad) skrev:
Det handlar INTE om skillnaderna mellan friskolorna eller de kommunala - det handlar enbart om barnens inställning till livet och ansvar.
Detta handlar om fostran. Åsikter, tankar och beteende kommer av föräldrar - men om inte föräldrarna tar ansvar eller "har tid" - så påverkas barnen av andra saker. De formas efter det de ser, hör och upplever.
I värsta fall blir det en slags re-make av "flugornas herre".
Om man på något sätt kunde få varje elev att FÖRSTÅ sitt ansvar.
Att ingen annan än de själva kan göra någonting åt deras liv.
Att de skulle göra ordet respekt rättvisa, istället för att missbruka det i olika sammanhang.
Alla har ett val.
Men barn behöver vägledning för att de ska inse vilket värde och konsekvens deras val innebär för framtiden. Vem ska guida dem?
Ja man måste undra hur mycket skolan klarar av när det gäller att fostra och vägleda? Föräldrarna verkar ofta tycka att det i varje fall inte är något som landar på deras bord.
Skrivet 9 jan 2012 14:05 T (Ej registrerad)
Som förälder är det väldigt enkel matematik. Mina barn föredrar arbetsro under lektionstid så därför blev bytet från kommunala skolan till friskola väldigt logisk. Finns säkert många kommunala skolor som inte har det problemet och dom kanske kan dela med sig av den kunskapen till dom skolor som tappar i elevantal. Skolan har dock inte huvudansvaret för att fostra våra barn utan dom måste få bra grundvärderingar med sig hemifrån.
Skrivet 9 jan 2012 16:08 upprörd (Ej registrerad)
Tillåter man skolbarnen ta över,och inga hårda gränser tas till fullo.Kan de bli på nå annat sätt än så här? Jag har sett en hel del i skolan jag också....
Skrivet 9 jan 2012 21:00 åsså klagas det (Ej registrerad)
som vanligt en massa vuxna som spyr ut sina åsikter! ni glömmer bort att dfet är ni själva som format detta & röstat fram dom som styr, fött dessa barn & skapat det samhällsklimat som är idag! tycker ni som jämt klagar kan själva vara i dessa skolor & hjälpa till att ge våra barn en bra skolgång i stället!
attityden har barnen lärt av er glöm aldrig det!