Matematikprojekt ska lyfta kunskaperna från förskolan
Tjugo procent av förstaårseleverna i Sundsvalls gymnasium klarar inte den första matematikkursen och nu höjs kraven. Kunskaperna sjunker men genom ett lokalt projekt ska ämnets status höjas.
– Vi måste hitta nya vägar och jobba extra med matematik, säger Roger Åström, rektor.
Relaterat
Fakta
Diagnoser till grund för individuellt stöd
I Sundsvalls gymnasium går 70-80 procent av kommunens gymnasieungdomar. Varje läsår startar med att förstaårseleverna genomgår en diagnos i ämnena svenska, matematik och engelska. Resultatet ligger sedan som grund för det individuella stöd som varje elev får.
Grundskolorna som eleverna kommer i från kan också ta del av materialet för att man där ska kunna se hur det har gått för just deras elever.
– Förra året efterfrågades det av några skolor men i år är det än så länge bara någon enstaka skola som har tagit del av resultaten, säger rektor Roger Åström.
Artikelserie
- Artikelserie: svaga skolor i Sundsvall
- Skilda förhållningssätt till mössan och mobilen 2012-01-13
- "Vi vill inget hellre än undervisa" 2012-01-12
- Eleverna tycker till 2012-01-10
- Ett hån att skylla låga resultat på kompetensbrist 2012-01-10
- Så ska den kommunala skolan räddas 2012-01-08
- Andelen svaga eleverna ökar på vissa skolor 2012-01-08
Skolan blir allt mer uppdelad och många elever har svårt att nå målen. Matematik kan anses vara både svårt och tråkigt och ämnet omgärdas av myter och fördomar.
Sjunkande matematikkunskaper har länge varit ett nationellt problem men nu tänker Sundsvalls kommun göra sin läxa på allvar.
– Vi håller precis på och plockar fram ett projektdirektiv som spänner från förskoleklass upp till gymnasiet. Alla områdescheferna känner till det och enligt tidsplanen ska det komma i gång så fort som möjligt det här läsåret, säger Roger Åström.
Förra året var det 20 procent av förstaårseleverna på gymnasiet som inte klarade av den första matematikkursen.
– Och nu är kraven ännu tuffare eftersom det i den nya Matematik 1-kursen ingår mindre repetitioner.
Roger Åström vill samtidigt understryka vikten av ämnet.
– Inom många utbildningar är matematiken central och klarar man den inte så slår det igenom även inom andra ämnen. På gymnasiet är det natur- och teknikprogrammet som är mest matematikintensiva, men även på flera yrkesprogram som el- och energiprogrammet är det ett centralt ämne.
Det finns också begrepp som kan stå i vägen. Människor har en tendens att vilja göra gruppindelningar som att vissa är "mattesnillen", andra inte.
– En del sammanknippar också helt felaktigt matematikkunskaper med intelligens, när det i själva verket kan ha med självkänsla att göra. Och oavsett vilket yrke man väljer så är kunskaperna viktiga. Ska man exempelvis jobba som frisör så ska man göra vissa spädningar som kräver uträkningar, säger Roger Åström.
En annan icke önskvärd utveckling inom gymnasieskolan är att färre elever än vad som efterfrågas väljer att läsa språk.
– Språkämnena fick ett visst uppsving på de studieförberedande programmen när de började generera mer meritvärdespoäng. Men i dag är det många som väljer bort språken och det är förstås synd, säger han,
Efter söndagens artiklar i ST om den uppdelade skolan ställs frågan om det går att ta igen förlorade skolår.
– I kärnämnena svenska och engelska är utsikterna ganska goda. Svenska håller vi ju på med hela tiden och engelska umgås unga mycket med genom musik och filmer. Matematiken möter man inte på samma sätt och där lyckas vi inte lika bra, säger gymnasiechefen Marianne Staaf-Gälldin.
Tyck till: Hur ska skolproblemen lösas?
Senaste kommentarerna:
Skrivet 11 jan 2012 11:06 Lena (Ej registrerad)
59 började jag skolan 63 kunde jag både läsa skriva och mattematik iallafall grunderna.mina klasskamrater lärde sig också.konstigt ?
Skrivet 11 jan 2012 11:20 M (Ej registrerad)
Jag förstår inte.. Ska man höja kraven trots att bara var femte elev klarar matten? Låter inte det otroligt ologiskt i så fall? Jag tror att kraven är en del i problemet, att ungdomarna känner för stor press. Och som det också står i artikeln så anser många att matte är jobbigt och tråkigt. Det kanske är just där man ska göra en förändring, gör matten rolig!! Det är inte kul att sitta nerborrad i en bok där man ser tal som gör att man bara vill lägga in sig på ett mentalsjukhus. Det måste väl ändå finnas andra sätt att lära ut än genom att råplugga i böcker.
Skrivet 11 jan 2012 12:49 Inte mattelärare (Ej registrerad)
Svenska och engelska möter man hela tiden så det är inget problem? Matte stöter man inte på lika ofta! Hur tänkte du här gymnasiechefen?
Detta är ett så typiskt förhållningssätt till just dessa tre ämnen. Svenska är ett "enkelt" ämne eftersom vi pratar ju hela tiden likaså engelskan men om man läser kursplaner för detta ämnen på gymnasienivå så förstår man att det innebär sååå mycket mer.
Visst möter man matte i vardagen, ungdomar handlar väl också mat/godis/dricka, många jobbar extra och får lön och ska betala skatt. ALLA ringer på mobiltelefoner och fyller på kontantkort mm mm. Kanske ska man inom matematikundervisningen försöka hitta vardagliga problem som man kan påvisa med matematiska lösningar? Då kanske elever ser nyttan med matten.
Skrivet 11 jan 2012 12:52 Inte mattelärare (Ej registrerad)
M (Ej registrerad) skrev:
Jag förstår inte.. Ska man höja kraven trots att bara var femte elev klarar matten? Låter inte det otroligt ologiskt i så fall? Jag tror att kraven är en del i problemet, att ungdomarna känner för stor press. Och som det också står i artikeln så anser många att matte är jobbigt och tråkigt. Det kanske är just där man ska göra en förändring, gör matten rolig!! Det är inte kul att sitta nerborrad i en bok där man ser tal som gör att man bara vill lägga in sig på ett mentalsjukhus. Det måste väl ändå finnas andra sätt att lära ut än genom att råplugga i böcker.
Ja, man kan ju inte sänka kunskapskraven i samhället bara för att man inte klarar sig. Kunskapskraven höjs inte heller nu men kurserna är utformade så att det krävs mer på en gång, man räknar med att man redan har de kunskaper man behöver när man kommer från grundskolan. Förut har det varit så att i Matematik A på gymnasiet har det funnits utrymme för att repetera grundskolekunskaper och det finns det inte nu i samma utsträckning!
Skrivet 11 jan 2012 22:43 Emil (Ej registrerad)
Lena (Ej registrerad) skrev:
59 började jag skolan 63 kunde jag både läsa skriva och mattematik iallafall grunderna.mina klasskamrater lärde sig också.konstigt ?
Jag tvivlar starkt på att du är bättre på matematik än vad majoriteten av dagens ungdomar är. För om man är född 1959 och skriver så illa som du gör! ja, då har man en hel del att ta igen på hemmaplan innan man börjar hackar på andra.
Och nej, det betyder inte per automatik att man är duktig på matematik bara för att man kan räkna ut i huvudet hur mycket pengar man behöver ta med sig till Daltons för att kunna betala för en hygglig fylla, garderobsavgift och två paket billiga cigg. bara som ett exempel då, alltså..