Djur- och människovän. Så beskriver Göran Lindström sig själv. Genom åren har han tagit hand om ett hundratal katter som övergivits eller hamnat fel på annat sätt. För tillfället finns elva innekatter i hans omsorg som han nu försöker sprida bland pålitliga vänner och bekanta.

– Jag lämnar inte en katt till vem som helst.

Och det är katter med krav som ska få nya hem, de är vana vid kokt torsk, skinka, ägg, köttfärs, förutom torrfoder och vanlig kattmat.

Djurintresset delar han med sin hustru Lilian. De tillbringar semestrarna med att resa runt i världen till olika naturreservat för att få uppleva närheten till vilda djur. Att hon inte följer med till Namibia beror på att hon har flera år kvar till pension.

– Jag är 63 år och har jobbat hela livet. Nu ska jag uppfylla mina drömmar, det är tur att jag har en så underbar och förstående hustru.

Så den 18 november flyttar han till en ranch ute på Namibias stäpp.

– För några år sedan såg jag ett teveprogram från Namibia om Laurie Marker som bildat CCF och offrat allt för att rädda de kvarvarande geparderna. Jag blev helt fascinerad.

Det har funnits 100 000 geparder i världen, nu finns det runt 3 000 individer kvar. Merparten är i Namibia men det finns risk för inavel så Laurie Marker har byggt upp en spermabank. Hon tar hand om skadade djur och ungar som förlorat sin mamma och placerar dem i hägn som omfattar 64 000 hektar.

Största hotet mot djuren utgörs av bönder som dödar geparder för att freda tamboskap. Men genom att föda upp vallhundar och ge dem till bönderna har Laurie Marker minskat antalet dödade tamdjur i mycket hög utsträckning.

I januari 2008 åkte Göran och Lilian till Namibia för att få se geparderna och träffa Laurie Marker. Det gav mersmak. Så i januari i år var de till Namibia igen. Och nu flyttar Göran.

– Men Lilian ska komma och hälsa på.

Intervjun går lite stappligt, skeppskatten Mysak och norska skogskatten Mirre vill vara med. Till sist pular Mysak ned sig i mitt knä medan Mirre fortsätter att stångas med pennan för att få uppmärksamhet. Och Göran berättar entusiastiskt vidare.

Först ska han bygga upp en verkstad, som han skänkt till verksamheten i Namibia, och utbilda andra att sköta den. Men sedan hoppas han på att få ägna sig åt geparderna och allt annat utom motorer.

– Jag blir en helt annan människa när jag är där. Sedan 1968 har jag haft eget företag men där nere säger de åt mig vad jag ska göra. Där är giraffer, zebrahjordar, schakaler och antiloper i omgivningarna. Helt fantastiskt

Med engagemang och värme berättar han om hur han lekt med gepardungar. Och hur viktigt det är att vi människor förstår att värna alla levande arter för att alla behövs.

Göran Lindström har en dröm. Att få bygga upp en Noaks ark i Sverige där både vilda och tama djur kan tas om hand. Och vem vet. Handlingskraftig är han ju.