Det är ett par av många frågetecken som finns i utredningen som ledde till att han dömdes.

ST har tidigare ifrågasatt många av de uppgifter som ingick i förundersökningen.

Ungtjurar

När det gäller stängslet så var det mycket stadigt för att hålla en flock ungtjurar på plats inne i hagen. När Quick påstås ha styrt in i hagen måste han först passera genom grinden, ett le för in- och utpassering genom stängslet.

Familjerna Holm som driver Åvike bruk äger marken där platsen ligger. De växte upp på bruket och minns hagen mycket väl. Den fanns där i november 1980, berättar de.

Oberoende av varandra markerade de också var staketet gick och var grinden var belägen.

Inne i hagen

Staketet finns också delvis angivet i mordutredningen, men bara några få rester fanns då kvar. Den ursprungliga sträckningen angavs inte i utredningen.

– Pappa var noga med att stänga igen hagen, även när tjurarna var bortfraktade på hösten. Det var för att hindra tjuvfiskare att åka in på området, berättar bröderna Holm.

En likhund användes och markerade flera platser i och utanför den hage som en gång fanns. Själva "mordplatsen" låg utanför hagen.

Benrester från en självdöd kvigkalv fanns också på området. Den hade lagts dit som åtel för rovfåglar och rävar. Benresterna kan ha påverkat förekomsten av fosfat i hagen.

Minns inget

Quick hade inga spontana minnen av något stängsel med taggtråd. Han måste passera stängslet ett flertal gånger för att ta sig från bilen till mordplatsen utanför hagen och tillbaka, men kommer inte ihåg något stängsel. Samtidigt har han en anmärkningsvärt klar minnesbild av en mängd andra, i sammanhanget ovidkommande detaljer.

Likhunden markerade ett antal platser på en ganska stor yta av hagens östra del. Hunden markerade också flera platser på en plats söder om Västansjö där Quick uppger att hankastat delar av Johans kropp. Inte heller där hittade några fysiska spår av mänskligt ursprung.

Apatiten

Förutom en mängd oklarheter tillkommer så apatitfynden inom ett stort område som sträcker sig i sydvästlig riktning ända ut mot Åstön.

Apatit är ett mineral som endast funnit på någon enstaka plats inom Sverige tidigare. Det innehåller så mycket fosfat att det är grundämnet för att framställa konstgödning.

Fynden har ett samband med vulkanism som har gett upphov till den unika geologi som finns kring Klingerfjärden och Åvikebukten. Det har handlat om förekomsten av diamantförande mineraliseringar och sedan om apatithaltiga blockfynd.

Analyserna av jordprover på platser där likhunden markerade gav också förhöjda fosfatvärden. De kan således förklaras av apatitförekomster som Quickutredarna inte kände till när domen föll i Johanfallet.

Norsk Hydro

Apatitfynden belönades av Mineraljakten och Norsk Hydro, en av värdens störta tillverkare av konstgödsel för jordbrukare, blev så intresserade att man mutade inom ett stort område norr om Söråker.

Borrningar under stort hysch-hysch i ett drygt års tid visade också att det sannolikt fanns en stor fyndighet, men att den dels låg ute i fjärden, dels in under själva Söråkers samhälle. En utvinning i dagbrott var därmed osäker och skulle ha blivit mycket dyrbar, därför avbröts prospekteringen.

Men stenblocken ligger kvar lite här och där ute i markerna, dit inlandsis och andra krafter kan ha fört dem.