FRÅGA: Har stött på namnet Lidströmer, en adlig släkt från Medelpad. Vad finns att berätta om den släkten? Gunilla P. i Vällingby

SVAR: För bara några veckor sedan, den 23 januari, återinvigde kronprinsessan Victoria den vackra Norrbro mellan Stockholms slott och Gustav Adolfs torg. Bron projekterades i slutet av 1700-talet av Jonas Lidström, en innovativ ingenjör, mekaniker och byggmästare med rötterna i Medelpad.

Han föddes 1755 på Lagfors bruk i Ljustorp som son till bruksinspektoren med samma namn Jonas Lidström och Anna Bång. Sina första skolår gick han i Sundsvall, kom sedan till gymnasiet i Härnösand och sändes våren 1775 till Uppsala för att bli präst. Men efter sex år hade han fortfarande ingen examen. Han försummade teologistudierna och ägnade sig i stället åt sina stora intressen: mekanik och matematik.

För att försörja sig tog han extrajobb som lärare och siktade mot en utbildning vid Bergskollegium i Stockholm, där han kunde få utlopp för sin tekniska ådra. Men det krävdes universitetsexamen för att avancera inom Bergskollegium.

Av en händelse kom Lidström i kontakt med den kände skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman, som blivit utsedd till chef för flottans varv i Karlskrona. Den unge medelpadingen fick följa med till den saltstänkta sjöstaden och som privatlärare undervisa af Chapmans adoptivson.

I den spännande miljön vid örlogsvarvet fick Lidström även möjlighet att äntligen praktisera sina stora tekniska kunskaper. Redan år 1782 uppfann han en avancerad slip- och svarvmaskin och det blev början till en framgångsrik karriär. Han blev känd som ett mekaniskt snille och sin tids motsvarighet till Christoffer Polhem. Han var ett barn av tidsandan, upplysningen och en stark tillit till förnuft och vetenskap.

Lidström bubblade av innovationskraft och hade lätt för att finna enkla lösningar på tekniska problem. I Karlskrona konstruerade han bland annat ugnar för glödgning av kanonkulor, effektiva pumpar, mudderverk för muddring ner till 8 meters djup och en ny typ av stenkistor för hamnanläggningar och broar. Under hans ledning byggdes bland annat verkstäder, sjukhus och den 42 meter höga mastkranen. Han projekterade senare flera hamnar, bland annat i Halmstad, Helsingborg och vid Nya varvet i Göteborg.

Rikets högsta ledning i Stockholm började intressera sig alltmer för den driftige Lidström. År 1797 fick han i uppdrag att planlägga vattenledningar vid de kungliga slotten Drottningholm och Haga. Han fick också ansvar för att leda resandet av obelisken på Slottsbacken i Gamla stan. Med hans sedvanliga effektivitet utfördes arbetet både billigare och snabbare än beräknat och som belöning adlades han under namnet Lidströmer år 1800.

Vid många av sina senare uppdrag, inte minst det stora Norrbro-bygget, hade Jonas Lidströmer hjälp av sin son, Fredrik August Lidströmer, som även han blev framgångsrik ingenjör och arkitekt. De är båda ganska bortglömda i dag, men vid nästa Stockholmsbesök kan det vara värt att ta en extra titt på den ståtliga Norrbro med omgivande kajer, ett resultat av en osedvanligt företagsam medelpading.