Fråga: Har ärvt glasföremål som enligt uppgift ska vara tillverkade i Skönvik. Har hört talas om Fjäls glasbruk, men fanns det ett glasbruk i Skönvik också?

Margaretha

Svar: Hej Margaretha! Alla vet säkert inte att det har funnits tre glasbruk i Medelpad. Minst omskrivet är Petersviks glasbruk, som var i drift bara tre år innan det eldhärjades 1898. Mest bekant är Fjäl, anlagt 1874 i Hässjö. Delar av utrustningen övertogs från det då nedlagda Skönviks glasbruk.

Skönvik var på 1860-talet något av en tysk koloni i Sundsvallstrakten. Där arbetade glasblåsare från Tyskland och Böhmen som förde med sig ny kunskap och annorlunda sedvänjor.

I glasblåsarhemmen bryggdes stora mängder öldricka på tyskt vis till de heta, svettiga hyttorna. Det berättas att den tyskfödde Fredrik Bünsow, som övertog bruket 1856, brukade vandra omkring och provsmaka de olika brygderna.

En annan kulturell nyhet som de tyska glasblåsarna förde med sig var hornmusiken. Upphovsman var glasblåsaren Daniel Lindenberg, som på 1860-talet organiserade och ledde en mässingssextett i Skönvik. Denna musikform blev snabbt populär även på de många sågverken.

Skönviks glasbruk hade en lång historia. Initiativet togs redan 1811 av magister Olof Lidén från Liden och häradsskrivaren Olof Borgh i Birsta. De förlade glashyttan till en plats som kallades Sandören. På grund av förväxlingsrisken med Sandö glasbruk föddes det nya namnet Skön-Vike, som alltså inte är äldre än ungefär 200 år.

Råvarorna hämtades i närheten. Kvarts (kisel) bröts i Gapåsberget i Timrå och lera hämtades från den forna havsbotten i viken. Sand togs från den barlast som segelfartygen lossade vid Skönviks lastageplats. Det var alltså främmande länders sand som förvandlades till vinglas, essensflaskor, barnnappar, rullgardinsringar, karaffer, fönsterglas och allt annat som tillverkades i hyttan.

En glansperiod var 1830- och 40-talen under bruksägaren Carl Ramströms tid. Då blev Skönvik en föregångare i landet genom nya tillverkningsmetoder, bland annat för pressat glas. Gjutformarna beställdes efter fransk modell från Linderbergs klockgjuteri i Sundsvall.

Bland ägarna fanns den välbekante J. A. Enhörning innan glasbruket i slutet av 1856 övertogs av Fredrik Bünsow. Den noggranne Bünsow analyserade brukets framtid och valde att fokusera på tillverkning av fönsterglas. Men det var inte tillräckligt för att göra bruket vinstgivande.

Bünsow ägnade alltmer sina krafter åt sågverksnäringen. År 1861 grundade han Skönviks AB och lät uppföra den första ångsågen intill glasbruket. I slutet av 1860-talet krävdes expansion för en andra ångsåg och glasbruket måste offras.

I dag finns ingen bebyggelse kvar från glasbrukstiden. De sista spåren är rester av slagg vid stranden och bevarade glasföremål, bland annat en samling i SCA:s centralarkiv i Bünsows forna sommarresidens Villa Merlo.