FRÅGA: Vad är det för hög byggnad som ligger vid Västra vägen i Granlo? Den ser ut som ett torn från medeltiden. Eva J.

SVAR: Du tänker troligen på den gamla transformatorstationen, som till sin arkitektur påminde om en medeltida kastal. Byggnaden finns inte längre kvar, utan revs sommaren 2011.

Stationen hade en gråputsad fasad och tidstypiska hörn och utskjutande gavlar i rött tegel. Dessa historiserande stilar var populära i slutet av 1800-talet, fast transformatorstationen var betydligt yngre. Den uppfördes 1921 för att ta emot elektricitet från Nedansjö kraftverk.

Skönviks AB hade åren 1916–1917 anlagt ett kraftverk vid Stödesjöns utlopp, ursprungligen avsett att försörja Nedansjö träsliperi. När sliperiet lades ned beslutade man att i stället överföra kraften via en 40 kV-linje till Skönviks ångsåg och Ortvikens sulfitfabrik samt till Matfors pappersbruk. Därmed uppstod behovet av en transformatorstation på lämpligt avstånd.

Intressant är att på motsatta sidan av Västra vägen uppfördes ytterligare en transformatorstation. Här skiljer sig arkitekturen radikalt, trots att den inte är så mycket senare. Denna transformatorstation är ett av Sundsvallstraktens tidigaste exempel på funktionalistisk arkitektur och tillkom åren 1925–1928. Byggnaden har släta gulslammade fasader och pulpettak. På framsidans fasad löper en kommunikationsgång.

Bakom funkisbyggnaden stod arkitekten Osvald Almqvist. Han blev stilbildande vid funktionalismens genombrott under slutet av 1920-talet och var involverad i många kraftverksbyggen. Bland annat ritade han Hammarforsens kraftverk, som levererade elektricitet till den nya stationen i Granlo.

Kraftverksgator skapades med ledningar hängande i höga trästolpar, för att binda samman kraftverket med transformatorstationen. Dessa blev en ny del av landskapsbilden i Medelpad där de skar fram genom berg och skogar, över åkrar och ängar. Transformatorstationen var länge i drift under SCA:s dotterbolag Båkab och drivs nu av Eon.

Funktionalismen slog igenom som arkitekturideal vid Stockholmsutställningen 1930. Där visade Osvald Almqvist upp sig, liksom hans studiekamrater som exempelvis Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. I sin programförklaring acceptera gav de en ny syn på arkitektur och boende. Almqvist blev senare under 1930-talet stadsträdgårdsmästare i Stockholm och skapade då bland annat flera parker, bland annat Rålambshovsparken och Fredhällsparken.

Transformatorstationerna i Granlo kan verka oansenliga, men i själva verket berättar de en mycket spännande historia om utvecklingen av industrier och energiförsörjning i Sverige. Dessutom visar de på spännvidden i arkitekturideal. Särskilt åskådligt blir det när byggnaderna har legat så nära varandra, som i det här fallet. Detta är något som även har framhållits i Sundsvalls museums kulturmiljöinventeringar.

Sorgligt nog är nu detta unika "syskonpar" inte längre komplett  och ger därmed ytterligare prov på hur Medelpads industrihistoriska kulturarv utplånas undan för undan.