1999-01-01

Sten-Olof Öberg

Avgående kommunstyrelse ordförande

En penna ”Under femton år som kommunstyrelsens ordförande har jag, med några få undantag, haft samma penna. Med den har jag skrivit under protokoll och beslut. Idag lägger jag den ifrån mig.”

1999-01-02

Miriam Wahlgren

Karttekniker

En karta över stadskärnan ”Stadskärnan är viktig i så många sammanhang och kartor har varit mitt levebröd i många år.”

1999-01-03

Leif Sundh

Krögare

Kort på min dotter och två båtar jag jobbat på, ett snapsglas , en liten sten och logotypen från Spegelbaren. ”Min dotter betyder allt för mig. Båtarna - jag jobbade som sjöman från att jag var 16 år till jag fyllde 25. Båtar har betytt mycket för mig. Glaset- jag har jobbat på krogar i snart 20 år. Stenen - kommer från en asiatisk ö där jag brukar dyka. Logotypen - det är så härligt att jobba på Spegelbaren.”

1999-01-04

Gun Hermansson

Textillärare

Lin i olika stadier: minst hundra år gammalt lin, en linbukett med frökapslar, lin jag själv berett. ”Lin är hållbart, ekologiskt och vackert. Det betyder mycket idag, har betytt mycket genom historien och kommer att betyda mycket i framtiden.”

1999-01-05

Sameer Lafta

Civilekonom

En handtillverkad glasburk med rosenolja. ”Det symboliserar två viktiga produkter - glas och en olja som används i parfymtillverkning - vars ursprung finns i Irak. Både glaset och oljan tillverkades där redan före Kristi födelse och produktionen är viktig även idag.”

1999-01-06

Per Stegeby

Motionskonsulent

En fotbollstrumpa (modell Selånger FK) och en Elvisstrumpa. ”Fotbollsstrumpan: Jag har sysslat med idrott i alla möjliga former ända sedan jag var liten. De sporter jag inte själv utövat har jag säkert följt som intresserad åskådare, antingen live, via TV:n eller radion. Minnen som när ”Ingo” Johansson blev världsmästare 1959 och jag, som åttaåring var med och hissade flaggan mitt i natten tillsammans med de vuxna, har etsat sig fast. Man kan nog med fog påstå att jag är , och alltid har varit, en ”idrottsidiot”! Elvis Presley blev idol för väldigt många ungdomar i slutet av 1950- och i början av 1960-talet. Han var ledstjärna för en helt ny musikstil som blev en viktig del i den tidens ungdomsrevolt. En ny ungdomskultur skapades som sedan kom att påverka relationerna mellan de yngre i samhället och de äldre, redan etablerade. Elvis Presley är vår tids störste sångare och underhållare. Han hade en utstrålning som ingen annan artist nått upp till och det var lätt att bli, och att förbli, Elvisfanatiker.”

1999-01-07

Ragnar Nylander

Pensionär

Nykterhetsrörelsens historia 1852 till dags dato. ”IOGT-NTO rörelsen var mycket aktiv från 1930-talet till 1970-talet. Den har betytt mycket för mig personligen och för många andra sundsvallsbor. Lokalen ”Hällan” var en viktig mötesplats för unga - och gamla. Där mötte jag min hustru.”

1999-01-08

Christina Hedlund

Socionom

En klocka. ”Klockan är en av vår tids mest självklara ägodelar, på gott och ont. Klockan mäter vår tid, ibland för sakta, ibland för fort. Sällan är det lagom mycket tid mellansekundvisaren och minutvisaren.”

1999-01-09

Nils Lundmark

Fågelskådare

En fågeltidning ”Fåglar i Medelpad” och en ringmärkartång. ”Min största hobby är fåglar, fåglar, fåglar. Rädda fåglar, mata fåglar, boplatser för fåglar, holkar för fåglar, kåserar om fåglar, fågelkurser mm”.

1999-01-10

Björn Nordling

Distriktschef SISU

Datadisketter som redovisar hur ett terrängområde i Njurunda ser ut idag och hur det , i stora drag, såg ut för ett eller två tusen år sedan. ”Jag är på fritiden orienteringsledare. Kartor är ett bra och spännande sätt att redovisa mycket information. Att kartorna redovisas digitalt på diskett får också symbolisera hur viktigt IT, i slutet av 1900-talet, blivit på en mängd olika samhällsområden, inte minst i Sundsvall.”

1999-01-11

Christina Antonsen-Thorén

Silversmed/kokerska

Ett silversmycke med Medelpadsdesign med en ingraverad hälsning till någon i framtiden. ”Silver är ett underbart material. Skönt att arbeta med. Jag är silversmed och vill lägga ned något beständigt. ”

1999-01-12

Lennart Engman

Pensionär

Min mors Elsa Matilda Engman (avliden 1983), av Sundsvall stad erhållna, förtjänstmedalj för lång och trogen tjänst. ”Det gör jag därför att: 1. Jag anser att det är ett utmärkt sätt att hedra min mors minne. 2. Min familj var bosatt i Hirschska huset från mitten av trettiotalet fram till slutet av femtiotalet. P.S. Jag och min hustru Wera vigdes i Hirschska huset midsommarafton 1948 i Oscar Knausts f.d. våning som då var komministerbostad. D.S.”

1999-01-13

Barbro Strömberg

senior

två plåtbitar ”Den ena representerar eget tak för alla i världen. Den andra representerar nytt tak för sjukhuset i Aluksne, Lettland. Jag önskar att 1. att vi tar ansvar för att alla människor får ett eget tak. 2. att sjukhuset i Aluksne, Lettland får ett nytt tak Matteus 25:40

1999-01-14

Magnus Lampell

bartender

Damtrosor, vinöppnare och kort på min mormor och morfar. ”Jag lägger ner ett par damtrosor, en vinöppnare och ett kort på min mormor och morfar därför att jag älskar kvinnor, jag älskar mitt yrke, liksom vinet och jag älskar och högaktar min mormor och morfar.”

1999-01-15

Gunilla Jakobsson

Bondmora/kassör

En ko och ett SMU-märke. ”Båda står för ett hopp för framtiden - trots att världen ser ”hopplös” ut så lägger vi ner meddelanden till framtiden, vi hoppas och tror att någon kommer att finnas kvar, vara intresserad av oss som är legender för de som kommer sen. Jag hoppas och tror att det ska finnas kor kvar i bygden - kor som står för mat som produceras nära de som ska äta den och som också gör att vi bevarar den svenskaste av alla syner - kor som går och betar i ett öppet landskap gärna med en röd ladugård i bakgrunden. SMU-märket somockså är ett kors - symbolen för kristna budskapet där tro, hopp och kärlek är de tre viktigaste ingredienserna för oss här och i framtiden. Barn- och ungdoms- verksamheten är viktig - vi fostrar för en varsam och ömsint syn på oss själva, varandra och på skapelsen/naturen.”

1999-01-16

Kenneth Bodin

f.d. Telia anställd

Fyra olika typer av kabel ”Jag vill visa 1900-talets utveckling av telefonförbindelserna. Järntråd, papper- och plastisolerad koppartråd samt optisk fiberkabel som är den senaste nyheten. Jag har under min tid vid Tele/Telia fått möjligheten att arbeta med samtliga kablar och uppleva alla förnyelser.”

1999-01-17

Karin Wiklund

pensionär

1.En del av det golv från Kvartersteatern på vilket jag tog mina första stapplande steg som amatörskådespelare. 2. Mina önskningar för Kvartersteatern 3. Min undersköterskebrosch. Från yrket som jag utövat med stolthet i över 40 år”

1999-01-18

Paavo Koivuranta

egen företagare

Mötesprotokoll från finska föreningen grundande 3 februari 1957 kl 14 ”Jag är ordförande i finska föreningen i Sundsvall och lotsar föreningen till millennieskiftet. Jag vill lämna arv till kommander generation om finska föreningens betydelse för finländare som flyttat till Sverige.”

1999-01-19

Lena Johansson

handläggare

Foto av min son, Lego, vinkork, lupinfrön och bibliotekskort. ”Jag lägger ner ett foto av min son som betyder mest för mig. Lego symboliserar också honom. Dessutom får det mig att tänka på mina nära och kära, både djur och människor. Min pappa då han med sina onda fötter klev på min brors lego, katten Myrran som kissade och bajsade i sonens enorma legolåda. Lego är bra leksaker, som stimulerar kreativitet och skapande. Legoklossarna kan även ses på sättet att många bitar är olika - precis som vi människor - men de passar ändå ihop på något finurligt sätt. Vin är gott! Det är en hobby att prova nya viner. Lupinfröskidan symboliserar mitt intresse att odla. Har en stor fin balkong och jag försöker själv att dra upp deblommor och örter som ska finnas där. Bibliotekskortet visar mitt litteraturintresse och den förnämliga inrättning som biblioteken är.”

1999-01-20

Pär Nord

Journalist

Ett kassettband med ”Gomorron Västernorrland” - en sändning i P4, Sveriges radio. ”Programmet ”Gomorron Västernorrland” i Sveriges Radio P4 är så typiskt för vår tid - både till innehåll och form. Dessutom är tekniken med en dat-kassett så tidsbunden att jag hoppas att nån gräver ner en bandspelare av rätt sort så att min kassett kan förstås av kommande släkten. Saken blir inte sämre av att jag själv är programledare och bevaras på det här sättet ljudligt till eftervärlden.

1999-01-21

Hans Lindén

Egen företagare

En liten svensk flagga och en liten Iransk flagga. ”Jag vill verka för ett mångkulturellt samhälle. Symbolhandlingen får vara ett brobygge mellan oss svenskar och invandrarna. Vi måste arbeta för att invandrarna kommer in i vårt samhälle, får lära sig vår kultur men samtidigt värna om och dela med sig av sin egen. Varför en iransk flagga? 1. Iranierna är en av de största grupperna så dom får symbolisera hela gruppen. 2. Jag har, som svensk, bott och verkat under mina bästa år i Iran. Mina barn har delvis växt upp i landet. Vi vet att ingen frivilligtlämnar sitt land, föräldrar, släktingar och kultur. Vår familj har Iran att tacka för så mycket. Ett land som nu våndas under religiös fanatism.

1999-01-22

Ylva Bomark

Konstnär/bildlärare

En liten hudfärgad plastfigur föreställande Arne Tammer när han galant sträcker sina armar mot skyn. Jag kallar den för ”Hommage till Venus från Villendorf”. ”Den säger mycket om vår tids bildande av kultfigurer, och den är tillverkad i vår tids material. Dessutom är den väldigt fin. Jag kommer att sakna honom mycket. Med Arne lägger jag också ned ett brev som innehåller ”hemlisar”.”

1999-01-23

Viola Norell

Studerande

Pippi Långstrump och kärnkraftssymbol. ”Pippi är en rolig och självsäker figur som var en av få tjejförebilder som fanns när jag växte upp. Hon är dessutom skapad av en underbar kvinna. Kärnkraftssymbolen begraver jag med en önskan om ett avskaffande inom snar framtid.”

1999-01-24

Kerstin Malmberg

Bildlärare och illustratör

En sida ur bilderboken ”Sagan om den lilla lilla gumman” av Elsa Beskow. ”Bilden och berättelsen har stor betydelse för mig. I sagans värld kan allting hända… Under den sista delen av 1000-talet har trycktekniken och illustrerade böcker utvecklats, kvinnor börjat arbeta som författare och illustratörer. Elsa Beskow får symbolisera den utveckling som skett med svenska barnböcker och hög konstnärlig kvalitet.

1999-01-25

Stig Gisslin

Distriktschef

Visselpipa, domarkort och en penna som jag har haft. ”Under 12 år som fotbollsdomare har jag med några få undantag, haft samma pipa. Med den har jag fattat många svåra beslut på fotbollsplan.”

1999-01-26

Erik Jonsson

Mjölnare

Stenmalet kravodlat kornmjöl från Solums kvarn i Kovland. ”Jag önskar att kvarnen skall bevaras och restaureras så att befolkningen kan fortsätta att äta kornmjölsgröt. Kvarnen är från 1827 och fortfarande i drift, men måste snarast repareras!!!

1999-01-27

Maud Karlsson

ABB-anställd/egen företagare

1. En bok: ”Design från träriket, textil” 2. Trosskydd. ”Det har under en längre tid varit populärt att medverka i nätverk och projekt. Jag har själv ingått i bl a ett intressant projekt som jag tror är tidstypiskt, i alla fall för kvinnor. Projektet handlar om textildesign från Träriket, där ett antal kvinnliga designers från Västernorrland deltagit med Wanja Djanaief som lärare och projektledare. Det blev en liten bok om detta som jag skall försöka vika ihop för att gräva ner till eftervärlden. Kan inte låta bli att gräva ner även ett stoff av århundradets reklamplåga - Alldays trosskydd!”

1999-01-28

Erik Jonsson

Lantbrukare

Teaterprogrammet våren 1999. ”Mitt intresse för kultur i allmänhet och i synnerhet teater är anledningen till att jag lägger ner ett minne från teatervåren 1999. ”

1999-01-29

Saleh Dirawi

Fritidsledare

En vattenskål med graverad text ur Koranen, en kaffekanna , kopp och fat (av koppar) från Syrien, ett radband, fått av flyktingar från Saudi Arabien. ”När man dricker vatten ur skålen, dricker man orden för att inte vara rädd. Kaffekannan, koppen och fatet symboliserar gästfriheten i Sverige liksom i Syrien som kopparservisen kommer ifrån. Radbandet håller man i handen för att känna trygghet.”

1999-01-30

Bettan Björkman

Barnskötare

En flodpärlmussla av tovad ull. ”Jag hoppas att flodpärlmusslan ska fortsätta att leva och föröka sig i våra vatten. Av ull, därför att ullen är och har varit, en viktig fiber för människan.”

1999-01-31

Hansa Schelin

Kulturarbetare

En utskrift och diskett om Svartviks Industrihistoriska område och föreningen Svartviksspelet. ”Jag, och många med mig, vill att Svartvik ska bevaras även i framtiden. Jag vill berätta lite om områdets historia. Det är ett gammalt industriområde som idag blivit en plats för amatörteater och andra aktiviteter.”

1999-02-01

Christian Beijer

Konstnär

En CD-ROM innehållande min hemsida på Internet. ”Jag tycker att det är ett bra tidsdokument, och så vill jag gärna skick min konst på en resa till framtiden. Dessutom ryms mycket information på liten yta, vilket passar ändamålet bra.”

1999-02-02

Rune Östberg

Kyrkogårds- och fastighetschef

Travprogram, ett bröd, en spik och ett spelkvitto. Samt en graverad klocka. ”Brödet, spiken och spelkvittot sammanfattar på något sätt det 19:e år hundradet. Brödet - de första decenniernas kamp för brödet. Spiken - mellandecenniernas byggande, byggande av byggnader, strukturer, organisationer och miljöer. Ett spelkvitto och ett travprogram (från Bergsåker) - de sista decennierna där vi svenskar blivit ett spelande och spekulerande folk. Klockan slutligen till åminnelse av det klockspel i stadshuset som jag har haft glädjen att få medverka till att förverkliga.

1999-02-03

Kerstin Lidbom

Trafikingenjör

En reflex ”För mig representerar den möjligheten för den enskilda människan att synas i samhället. Stadsritualen är ett uttryck för att vem som helst får synas, göra sin röst hörd. Reflexen kan också stå för reflektion över hur samhället ser ut idag, hur vi lever, vad det är som gör att det är nödvändigt att reflektera. Både på orättvisor globalt, mat och rent vatten till alla, och lokalt till exempel på arbetsplatserdär jämlikheten och rättvisan är näst intill obefintlig och att det inte finns arbete till alla. Reflexen är också för mig en symbol för mitt arbete med trafiksäkerhet. Det är viktigt att man som oskyddad trafikant syns i vintermörkret. Trafikmiljön är inte bara till för bilisten utan för alla andra också. Det ska inte vara förenat med livsfara att gå över en gata. Det gäller att synas tydligt.

1999-02-04

Peter Nässén

Journalist, Mittnytt

Ett band med en Mittnytt-sändning och yin och yangsymbol. ”Mittnytt-sändningen speglar en helt vanlig dag i vår turbulenta tid. Yin och yangsymbolen lägger jag ned med hopp om att människor i framtiden ska bli bättre på att leva i harmoni med varandra. Att alla människor får ett lika värde oavsett ras, kön, utseende, bakgrund och åsikter.”

1999-02-05

Sven Hultman

Pensionär

Klubbsången och standaret för Kubikenborgs IF. ”Så gott som all min fritid har jag lagt ner på klubben och det är så jag velat ha det då jag är intresserad av idrotten här på Skönsmon. Klubben 80-årsjubilerar dessutom i år.”

1999-02-06

Alex Falldén

Studerande

En trasig mus till datorn. ”Det är en symbol för Nutiden och Datorn, som är ett av mina stora intressen. Datorer går också ofta sönder eller fungerar dåligt.”

1999-02-07

Olof Axelsson

Journalist och egen företagare

En rysk arméklocka. ”En klocka symboliserar den stressade moderna människan. I mitt arbete kämpar jag oftast mot olika deadlines. Tiden räcker aldrig riktigt till utan det blir en ständig kapplöpning. Att klockan är rysk beror på mitt intresse för omvälvningarna i öst. Visarna som - naturligtvis - inte fungerar får illustrera det sönderfallna ryska samhället. De symboliserar också min dröm om att kunna stanna tiden - bara en endaste gång.”

1999-02-08

Malin Åbbel

Supportmedarbetare Telia

en hundbajspåse med ett hundhalsband, Svenska Kennelklubbens kampanjnål ”Hunden - människans bästa vän” samt Västernorrlands Kennelklubbs medlemsmärke. ”Hunden har varit människans bästa vän under hela det senaste årtusendet och kommer så att förbli in i nästa. Halsbandet får symbolisera kontakten hund och människa emellan, de båda märkena alla de hundägare som engagerar sig för sina djurs bästa och slutligen bajspåsen som visar på vårt ansvar i det urbaniserade samhället.”

1999-02-09

Robert Grubb

Studerande

en Beatles skiva. ”Musiken har betytt så mycket under nittonhundratalet och The Beatles är ett av de allra största popbanden som funnits. De har inspirerat många andra att starta olika band.”

1999-02-10

Thomas Granholm

Ordförande i ”The Society”.

föreningens stadgar och noter. ”Det är mina främsta fritidsintressen att leda föreningen och spela klassisk gitarr.”

1999-02-11

Heli Linnala-Börjesson

Handläggare

Passagerarens del av flygbiljett. ”Jag har alltid älskat att resa. Människor har väl aldrig tidigare rest så mycket som under de senaste tio åren. Särskilt vi i de industrialiserade länderna har ett stort privilegium att kunna resa så långt bort som man bara har drömt om tidigare. Jag hoppas att jag via mina resor har blivit en bättre, mer vidsynt och mer tolerant, människa.”

1999-02-12

Erik Blå

Student

Det Koppulistiska Manifestet. ”Jag kan inte förmå mig själv att lägga ner en materiell pryl. Dock vill jag nedlägga något som visar på ungdomars mentalitet, värderingar och livssyn. Jag är glad över att jag som är barn av 80- och 90-talet fått chansen att göra detta. Jag gräver alltså ner Det Koppulistiska Manifestet, samlade alster av några unga tänkare och livsnjutare från skilda delar av vår stad. Det Koppulistiska Manifestet är alltså en orolig kavalkad av tankar och viljor, så låt det finnas och ske.”

1999-02-13

James Olson

Materialvårdare

James Tendos, insulindoserare för bl. a. blinda diabetiker. ”Att komma på en sån enkel lösning, som löser ett så stort problem för många handikappade, är en känsla som jag unnar många efter mig att få uppleva. När nöden är uppfinningens moder är enkelheten bäst.”

1999-02-14

Mona Hillman Pinheiro

Företagare och politiker

Deklarationen om mänskliga rättigheterna och nytt kommunikationssystem. ”Deklarationen om mänskliga rättigheterna därför att den symboliserar 1900-talet med alla dess avigsidor men också för att den bär tecken på att människan kan lösa konflikter och skapa fungerande, fruktbara och goda system. Jag har också valt att till framtiden överlämna den standard och programkod som kallas JINI som inte är ens en månad gammal. JINI ger möjligheter att skapa nätverk av i praktiken alla slags elektroniska produkter i industrin, i bilen, i telefonen, i radion, i tvn, i vår hempc, i datorn på jobbet och överallt. Koden är ett avgörande tekniskt steg mot ett fungerande informationssamhälle.”

1999-02-15

Lars-Erik Öberg

Gymnastikdirektör, krönikör, ordförande i Medelpads FF

Första Motionskrönikan, januari 1981 och en serietabell i fotboll för Allsvenskan 1988. ”I januari 1981 skrev jag den första Motionskrönikan som skulle löpa på söndagar under åtta veckor. Men dessa åtta veckor har blivit arton år och är Sveriges mest långlivade hälsokrönika. Hoppas den gjort litet nytta för folkhälsan. Därför vill jag lägga ned premiärkrönikan från 18 januari 1981. Dessutom 1900-talets främsta sluttabell i fotboll för ett sundsvallslag, nämligen GIF Sundsvalls femteplats i Allsvenskan 1988.”

1999-02-16

Margitta Svelander

Ritare på ABB

Påtade ullvantar. ”Ull är ett varmt och härligt material att använda och jobba med. Åtskilliga är de sockor och vantar som jag tillverkat genom åren, därför lägger jag ner ett par påtade yllevantar. Ullen har jag fått av mina egna får.

1999-02-17

Sven Bergström

Pensionär, radioamatör

En väderpinne och en förklaring till hur den fungerar. ”Jag vill lägga ner Medelpads landskapsblomma granen i form av en s k väderpinne, en avbarkad kvist med en del av stammen kvar som ”sockel” för att fästa på vägg utomhus. Väderpinnen har i många generationer nyttjats för att visa och i viss mån spå väder. Upp- och nedvänd böjer den sig uppåt vid torrt och vackert väder och nedåt vid regn. Jag brukar ta grenar av den utrangerade julgranen och ge dem som hälsning från Medelpad till gäster och vid uppvaktningar. Den ser vissen ut men står sig i alla väder år efter år.”

1999-02-18

Owe Larsson

Samordnare Stadsbyggnadskontoret

: En hästskosöm, en använd flygbiljett (jorden runt) samt en biljett från Sydneyoperan. ”Från hästskosöm till jetplan. Jag har både åkt hästskjuts och jetplan. Med hästskosömmen och biljetterna försöker jag illustrera den utveckling som skett inom kommunikationsområdet under min livstid. Denna utveckling har givit mig möjlighet att resa och att möta nya människor och nya kulturer. Jag har lärt mig mycket av det. För framtiden hoppas jag att mina efterkommande också ska ta vara på den möjligheten för att förstå sig själva och världen bättre.”

1999-02-19

Carina Reich

Ritualuppfinnare

Frön av Digitalis purpurea m fl. ”Jag lägger ner frön av olika sorters fingerblomma. Dessa frön har lång livskraft och kan ligga i jorden många år för att sedan, när man för upp dem till ljuset, slå rot och blomma. Denna blommas saft kan både hjälpa och stjälpa. Växer i kallt klimat men är exotiskt vacker. För mig symboliserar Digitalis med sin färgrikedom och växtkraft idéer.”

1999-02-20

Marie-Louise Rogge

Vårdbiträde

En bild på barnen, en vattenkanna, en blå glaselefant, en bergskristall, ett provrör med IRIS-symbolen samt ett brev med information. ”Barnen älskar jag och dom är viktigare än allt annat för mig. Vatten är en föutsättning för livet. Jag tycker om elefanter som finns lite överallt hemma. Stora, starka och tåliga, men i ändå så bräckliga. Kristallen sägs vara en positiv sten med styrka. Det behövs i livet. Provröret, med barnet på den blå irisblomman visar att nu kan man hjälpa när den naturliga vägen felar. Brevet uttrycker viljan att liv ska födas och att en ny generation får se dagens ljus. Livet är litet när det börjar och sedan bygger man själv så mycket som rymms. Det här är fem delar som betyder mycket för mitt liv och jag hoppas att de speglar den framtidstro jag känner.”

1999-02-21

Birgitta Thalén-Sundin

Sångpedagog

FN:s barnkonvention och en sida ur sångboken Nu ska vi sjunga. ” FN:s barnkonvention är en konsekvens av kärleksbudskapet i Bibeln, årtusendets viktigaste bok. Ett blad ur sångboken Nu ska vi sjunga finns också med för att representera ännu en viktig bok som många av oss vuxit upp med. Den får komplettera barnkonventionen. Alla ska ha rätt att sjunga, oavsett hur det låter.”

1999-02-22

Folke Sandberg

Pensionär, har arbetat med verktyg och maskiner, dekoratör på Dahlmans

Kokbok jag skrivit själv, utgiven av Veganföreningen Mariefred och ett munspel. ”Munspel har jag spelat sedan jag var 12 år och glatt både mig själv och andra. Musiken är lika viktig som mat och dryck. Kokboken ”Hopkok till en kokbok” lägger jag ner för att jag har varit vegetarian i nästan hela mitt liv. Jag har lett matlagningskurser och komponerat egna recept. Alla recept är kalligraferade.”

1999-02-23

Ulla Jansson

Basenhetschef på Sterilcentralen Sundsvall

Mina 30 julkort. ”Jag tycker mycket om julkort, jag skickar och får många. Jag klistrar upp dem på ett band och har det i köket. Det finns nog inte några julkort om hundra år. En gammal fin tradition. Vad får vi i stället? E-post kanske, men det är så opersonligt.”

1999-02-24

Stig Hamberg

Fastighetskontoret

En handbok om stensättning och en liten gatsten.\" Tillbaka till stenåldern. ”Under 1960- och 70-talens rekordår täcktes gamla stensatta gator och torg med asfalt. Jag tycker att man gjorde ett stort misstag, vår vackra stad skulle få ett vackrare ansikte om dessa ytor återuppstod. Hoppas att nästa generation tycker som jag.”

1999-02-25

Bojan Fosshaug

Pensionär, har haft eget konditori

En sång som jag skrivit själv om Medelpads blomma grankotten inplastat till en liten tavla. ”Jag har skrivit sedan jag var 10 år och tänkte i 20 år att jag skulle skriva något om grankotten. Men det går inte att tänka att man ska göra något, för då kommer det inget. Men när idén bara kommer då går det fort att skriva.”

1999-02-26

Gustav Hamrin

Pensionär

En slöjdarkniv med jakandaskaft. ”Jag vill hedra min far med att lägga ner en kniv. Han bar alltid kniv. Det verktyg som i alla lägen är användbart, på våren då vi gjorde utflykt i skog och mark. Vi gjorde vindpipor i olika tonlägen, pilbågar och pilar av ene, vi späntade stickor och gjorde upp eld, rensade fisk. Sist men inte minst kan man 1999 vid en volt med bilen skära loss sig från säkerhetsbältet.”

1999-02-27

H-G Nilsson

f.d. kassör i Lindgrens Jernhandel

Ett askfat från Lindgrens Jernhandel. ”Jag lägger ner ett askfat från Lindgrens Jernhandel som ett minne av Norrlands största järnhandel vars lejon generationer har ridit på, klappat och med en lätt rysning stoppat in fingrarna i munnen på. Att jag lägger ner ett askfat får även symbolisera att den passiva rökningen på arbetsplatserna som avskaffats.”

1999-02-28

Arild Lindgren

Pensionär

Två slipsar, en för högtid och en för vardaglig. Båda med ränder. ”Slipsen, kanske århundradets farsdagspresent och manlighetssymbol, som motsvarighet till kvinnans smycken. Odd Fellow har funnits i Sundsvall i mer än 100 år. Jag lägger ner min Odd Fellowslips med symbolen de tre länkarna, som står för vänskap, kärlek och sanning. Måtte deras innebörd även prägla människorna i vår stad och på jorden under kommande sekler. Min BP-slips , som följt mig dagligen under 37 år i mitt arbete. Knytinstruktioner medföljer.

1999-03-01

Alireza Pouyanmehr

Högskoleutbildad i Teknologi av Aerospace Fotografi.

En pärm innehållande 129 jobbansökningar och svaren från arbetsgivarna: ”Tack för visat intresse. Tjänsten är redan tillsatt”. ”I varje ansökan bifogade jag mina betyg/intyg från olika högskolor och internationella institutioner (ca 30 st). Jag har sökt jobb på olika nivåer och områden under 1992–98. Jag har hela tiden haft stöd av den absolut bästa arbetsförmedlaren i Kvissleby men det ledde ingenstans. Jag hoppas fortfarande på framtiden, och försöker se ljust på 2000-talet. Jag kommer att satsa ännu mer på min kompetens och skicka ytterligare ansökningar. Jag önskar att arbetsgivarna intar en ny inställning när det gäller de ansökandes namn som låter lite främmande, och tänker på att ett annorlunda namn inte betyder att man inte har tillräcklig kompetens. Jag anser att det är misshushållning med kunskap. När man i andra sammanhang pratar om ökad kompetens, så finns det redan en resurs som inte ens används.”

1999-03-02

Margot Nilsson

Ordförande i SKTF-avd 032/Skolassistent

En krona och en pins. ”Jag arbetar som ordförande i SKTF-Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund. Jag lägger ner en krona och en pins som symbol, dels för lönepolitik och dels för jämställdhet. SKTF har varit med i en kampanj 1998 som kallas för Kvinnoslanten. I pinsen finns en bit borta som skall symbolisera att löneskillnaden mellan kvinnor och män är ca 20 procent. Jämställdhetsfrågorna går långsamt. Det behövs en tydligare politisk inriktning och att man tar jämställdslagen på allvar. Det behövs också mer fackligt engagemang i frågorna.”

1999-03-03

Nils-Tore Isaksson

Skiftingenjör, bagare, knalle

Kruskavel, anis och fänkål. ”Kruskaveln representerar hantverket vid tillverkning av tunnbröd. Brödkryddorna för att det är ett måste i tunnbröd från Medelpad.”

1999-03-04

Pia Sidenå

Diakonissa

Diakonissmössa och beskrivning . Diakonibrev samt befattningsbeskrivning. ”Min första diakonimössa som tillhör min ämbetsdräkt som numera inte är så vanlig samt en beskrivning hur man sätter ihop den. Mitt diakonibrev från ärkebiskopen emeritus Bertil Werkström och en befattningsbeskrivning över min nuvarande diakonitjänst i Njurunda församling och en kort berättelse hur jag som diakonissa arbetade, levde år 1999 i samhället och den Svenska Kyrkan som detta år fortfarande var en statskyrka.”

1999-03-05

Helmie Bergström

Lärare

Ett handskrivet meddelande om skrivprocessen före dataåldern. ”Jag tror att handskrivna meddelanden blir en ”bristvara” i framtiden. Tankar och idéer föds lättare med pennan i hand.”

1999-03-06

Kjell Jacobsson

Uppfinnare

Ett vindkraftverk, en säkring, en säkerhetsnål och en dragkedja, alla svenska uppfinningar. ”Vi måste få i gång uppfinningar i Sundsvall, Norrland för att skapa arbete.”

1999-03-07

Kenneth Fahlberg

Hockeysupporter, Sundsvall Fans

En Sundsvalls Hockey matchtröja och Sundsvalls Fans klassiska första nummer av supportertidning. ”Matchtröjan för att hedra en av distriktets äldsta och största föreningar. En förening som ligger helt rätt i tiden och betyder så mycket för så många. Supportertidningen representerar alla supportrar och övriga människor som genom åren engagerat sig och ställt upp för föreningen.”

1999-03-08

Birgitta Dahlén

Ordförande i QvinnoUniversitetet och personalutvecklare i Socialtjänsten

Kvinnomärket. ”Kvinnomärket är en symbol för den kvinnokraft som under nittonhundratalet drivit utvecklingen mot jämställdhet, och driver vidare under tjugohundratalet. Kvinnorna har en viktig plats i dagens nytänkande för utvecklingen i företagande för framtiden i Sundsvall. QvinnoUniversitetet är en mötesplats för att medvetandegöra och synliggöra kvinnor samt inspirera till och initiera projekt där kvinnors resurser tas till vara och får växa.”

1999-03-09

Eva-Britt Persson

Kyrkogårdsförvaltningen i Skön

Örhängen (23 par) från olika årtionden, olika modeller. ”Jag har sparat örhängen och tycker att det skulle vara bra att kunna se vad som varit modernt under olika tider.”

1999-03-10

Berndt Nordlund

Pensionär

Sundsvalls Tidning, svensk-engelsk lexikon. ”Lägger ner mitt husorgan Sundsvalls Tidning. Det gör jag, för att Ni framtida obekanta läsare skall få en ”allsidig” inblick i vad som globalt och lokalt hände år 1999, och som bedömdes vara viktiga händelser. Ni må le lite överlägset när ni läser detta. Betänk då, att till vår generation hör geniet Einstein och geniale Duke Ellington. Till sist, vi har efter omständigheterna i demokratisk anda gjort så gott vi kunnat, det är vårt arv till Er, och utan vår medverkan har inte Ni läsare funnits till. Om Ni till äventyrs skulle vilja beklaga detta, hamnar det ”senkommet i god jord”. PS! Symboliskt och förutseende bifogas ett svensk-engelsk lexikon.”

1999-03-11

Åke Åslund

Pensionär

En bild från starten av smått legendariska Lärkfors-Lind Kvintetten, välkänd för det dansanta Sundsvall under slutet av 50-talet, samt en kassett med Sega Gubbars swingmusik. ”Det var den musik man dansade till på 50-talet, och som vi ”Sega Gubbar” fortfarande spelar efter 50 år. Nu aktuellare än någonsin.”

1999-03-12

Sitan Chakraborty

Pensionär

Eld till minnet av min Mor och Far. ”Min Mor och Far de ”Högsta” gav mig ett värdigt liv, en utmärkt och allsidig fostran och kärlek. Ett av deras många goda råd till mig var nämligen: Materia har ingen självständig skapande kraft. När den manipuleras av den levande energin produceras materiella ting. Materia är därför i sitt tillstånd den ”Högsta varelsens” latenta energi. Exempelvis eld är till ursprung två andra energier nämligen ljus och värme. Dessa energier existerar inte oberoende av eld. Den som har förmågan att uppnå den anti-materiella världen har ett evigt liv fyllt av kärlek, lycksalighet och oförstörbarhet.”

1999-03-13

Katharina Engebo

Aerobicsinstruktör och McDonaldsbiträde

Ett adoptionsbevis. ”De internationella adoptionerna ökade i och med bildandet av Adoptionscentrum 1969. Chile har varit ett av de länder som under 1970- och 1980-talet godkänt ett stort antal adoptioner till Sverige. Jag kom hit 1977. Adoptioner från Chile har nu upphört och som adopterad därifrån vill jag lämna en kopia av mitt adoptionsbevis som ett historiskt dokument.”

1999-03-14

Jens Jensen

Pensionär (f.d. dekoratör)

Ett antal foton jag själv har tagit samt en dörrskylt (graverad koppar) från Beves dekorationsavdelning. ”Hirschka huset har varit min mesta arbetsplats i mitt liv. Här arbetade jag som dekoratör 1951–75 i stadens då ledande modeaffär, Beves. Affären 14 oktober 1861. Den låg i samma hörna vid torget (även före stadsbranden 1888) 1861–1975. Var med vid affärens 100-årsjubileum 1961. Lägger ner några foton från jubileumsskyltningarna som speglar modet 1860- resp. 1960-talet. I Hirschka huset vigdes jag och hustrun i mars 1955 (1 tr ovanför dekorationsateljén).”

1999-03-15

Frida Sendelbach

Studerande

En mattebok ”Räkneresan” och en Vi i Femman-nål. Vi har diskuterat Stadsritualen i klassen. ”Räkneresan” lägger jag ner för att den visar hur man räknar på 1990-talet - för matten har ändrats mycket. Vi hoppas att de som hittar den ska se hur man räknar i årskurs 4–5. Vi i Femman- nålen symboliserar tävlingen som hållit på i ca 20 år och som många har varit med i. Eftersom vår klass gått till länsfinal lägger jag ner en sådan.

1999-03-16

Johan Lindgren

Systemutvecklare

En frisbee från Sundsvalls Frisbeeförening. ”Jag var med och startade frisbeeföreningen här i Sundsvall i slutet av 1970-talet. Det är världens roligaste sport.Människans dröm är att flyga och frisbeen gestaltar den drömmen.”

1999-03-17

Kerstin Sjödin

Pensionär

Mynt av fyra svenska kungar under 1900-talet. ”Oscar II valspråk: ”Brödrafolkets väl.” Gustaf V valspråk: ”Med folket för fosterlandet.” Gustaf VI Adolfs valspråk: ”Plikten framför allt.” Carl XVI Gustafs valspråk: ”För Sverige i tiden.” Vi vet ej om våra svenska mynt finns framgent. Ej heller vårt kungarike (monarkin). Detta får bli ett minne för framtiden.”

1999-03-18

Christa Bäckman

Kvalitetstekniker och bågskytt

Tre klubbmärken i tyg från bågskytteklubbar, pinns från Svenska Bågskytteförbundet samt bågskyttematerial en tab, en fingerslinga, en ”mini” bågskyttepil. ”Märkena får representera de tre klubbar jag varit och är med i: Vänersborgs Bågskytteklubb, Timrå AIF och IF Karlsvik - exempel på svenskt föreningsliv. Pinns från Svenska Bågskytteförbundet får symbolisera mitt landslagsdeltagande under 14 år. Slutligen de tillbehör som används när man skjuter (pilbåge fick inte plats!).”

1999-03-19

Moa Theander

Studerande

En kopia från skolkatalogen (Åkersvik) och en bit av skolväggen. ”Skolan är viktig. Skolkatalogen visar eleverna på Åkersvik 1998/1999, och biten av skolväggen är en del av skolan innan den byggs om.”

1999-03-20

Ingrid Nilsson

Kostekonom

Skolmatsedlar, en från Stöde skolor 1969 och en från 1999. ”Servering av lunch i skolan är ju något som införts under 1900-talet. De flesta av oss har en relation till skolan och den mat vi serverats där. Skolmatsedlarna speglar hur våra matvanor förändrats. Vi influeras av andra matkulturer och nya rätter blir populära. Exempelvis kan man titta på spagetti och köttfärssås, en italiensk rätt som kom till Sverige på 60-talet. Nu betraktas väl den mer eller mindre som svensk husmanskost.”

1999-03-21

Bengt Sjöström

F.d. egen företagare

En ”stridsyxa”, en gammal räknesticka. ”Det var med räknestickan som vapen vi ingenjörer utrustades och tränades i skolan för vårt verksamma liv. Under mina aktiva år bland annat i Ingenjörsfirman Bengt Sjöström AB användes den effektivt fram till att den digitala utvecklingen skapade bärbara räknedosor som ersättare.”

1999-03-22

Ulf Råberg

Radioproducent, musiker

En CD-skiva ”Jazz i Sundsvall” samt en CD med Utbildningsradions program ”Dialekter i Västernorrland” med Rolf Lidberg. ”Den första skivan visar ett urval av jazzlivet i Sundsvall medan den andra återger hur vi talade förr och nu.”

1999-03-23

Håkan Eriksson

Stadsbyggnadsnämnden

Fiskedrag och kalk. ”Jag vill uppmärksamma fritidsfisket som under 1900-talet utvecklats till den största fritidssysselsättningen i Sverige. Därför lägger jag ned drag, pirk och några flugor. Jag lägger även ned lite kalk för att påminna om vikten att hålla våra sjöar och vattendrag friska.”

1999-03-24

Sigrid Nordvall

Förskolelärare

en nallebjörn i lammskinn, ett äpple och en sagobok. ”Allt detta behöver barn med sig i livet. Nallebjörn - empati, trygghet och EQ. Äpple - kunskap. Sagobok - för språket, böcker. Allt ligger i en liten påse av tyg.”

1999-03-25

Margaretha Norberg

Urmakare

Ett gammalt verktyg och ett nytt. Ett gammalt urverk och ett modernt. ”Jag har varit urmakare sedan 1958. Mycket har förändrats under dessa år. Därför skulle jag vilja dokumentera detta med attiraljer ifrån mitt yrke.”

1999-03-26

Fredrik Olsson

Studerande

En hockeypuck. ”Barnen är många och mjuka. En puck är ensam och hård. Men man leker bra tillsammans ändå.”

1999-03-27

Sara Holmgren

Chefssekreterare

Mitt passerkort, min ”portnyckel” till arbetsplatsen på Postens Regionkontor i Sundsvall som avvecklades vid årsskiftet 1998-1999. ”Detta passerkort har varje morgon under många år öppnat dörren för mig till en ny och spännande arbetsdag, med många trevliga arbetskamrater, glada skratt och intressanta kundkontakter.”

1999-03-28

Monica Ljusberg

Undersköterska, Matfors Vårdcentral

En cykelpump, en ask plåster och en elastisk binda. ”Cykelpumpen står för cykeln, ett miljövänligt och billigt fortskaffningsmedel som blivit väldigt populärt. Kan användas nästan hela livet, och är lätt att ta sig fram med överallt. Plåster och elastisk binda får symbolisera mitt arbete inom sjukvården. Där tiden för tröst och stöd blir allt knappare.”

1999-03-29

Stig Robertsson

Musikintendent

: Partitur på ”Variationer på en polska från Medelpad” och en CD-skiva. ”Jag vill lägga ner partituret (noterna) till ett musikstycke som heter ”Variationer på en polska från Medelpad” som jag skrev för ett antal år sedan. Polskan är en välkänd sådan, upptecknad av Anders Sundin från Attmar och som jag gjort ett antal orkestervariationer på. Stycket finns inspelat på en CD-skiva som jag bifogar. Det kan ju vara så att någon gräver upp det hela om hundra år, kanske den personen inte kan läsa noter, men då kan han/hon kanske lyssna på skivan istället.”

1999-03-30

Charlotta Dahlberg

Studerande

Ett klassfoto ”Vår klass tyckte det var lämpligt med ett klassfoto, eftersom det visar hur ungdomar klädde sig, och vilka frisyrer man hade på 1990-talet. I bakgrunden finns vår nyrenoverade skola Höglunda. Skolan firar 70-års jubileum i år, och därför lägger jag även ner en inbjudan, en matsedel och ett program till den ursprungliga invigningen, som ägde rum den 25 maj 1929. Då kallades skolan Sundsvalls Nya Folkskola.”

1999-03-31

Inger Borgelin

Bibliotekarie

Skvadern, ett lånekort med Sundsvallssiluetten, två broscher: det gamla stadsvapnet och draken. ”Skvadern, som är en korsning mellan tjäder och hare, symboliserar landskapet Medelpad och Sundsvall vilket även de övriga sakerna gör för mig (vapnet med muskötgafflarna staden Sundsvall och Draken den nya storkommunen).”

1999-04-01

Anders Boström

Kyrkoherde

En bibel och GA-kyrkans jubileumsbok från 1994. ”Bibeln är den bok som betytt mest i vår kultur, samtidigt som den är det mest personliga tilltal till människor i alla tider - den kan bli ett fynd för många även i framtiden. GA-kyrkan står som ett omistligt riktmärke i stadsbilden, och är ett uttryck för vad Bibeln är och står för.”

1999-04-02

Maria Norlander

En inramad gullviva som min mormor Inga plockade i Östavall 1938. ”Det är viktigt att ta med sig historien in i framtiden. Inte bara den ”stora” historien som finns dokumenterad i böcker och journalfilmer, utan även den ”lilla” personliga och privata. Det får gullvivan symbolisera.”

1999-04-03

Anders Carnbro

Studerande

Ett säsongsliftkort och en fingerboard. ”Det är så roligt att åka bräda. På vintern åker jag snowboard och på sommaren skatar jag med kompisar. Inför 2000-talet tycker jag det borde byggas en halfpipe i Sidsjöbacken och ordnas fler snowboardtävlingar.”

1999-04-04

Christian Launoila

Tekniker

En pilsnerflaska, ett fiskedrag och en tennfigur. ”Pilsnern symboliserar alla festligheter som finns i och runt om Sundsvall som tex Gatufesten. Draget lägger jag ner som en symbol för alla bottennapp man har fått i sina dagar när det gäller fiske. Tennfiguren som jag lägger ner är ett exempel på min hobby, modellbygge, figuren är en av många som jag har gjort under min arbetslöshet och det har blivit en hel del figurer. Tennfiguren föreställer en riddare med draken på sin sköld.”

1999-04-05

Hannah Sundberg

Studerande

Kassettband med tävlingsmusik och en hårprydnad. ”Jag tillhör den nystartade konståkningsklubben Iskristallen och jag tycker att konståkning är det roligaste som finns. Därför vill jag lägga ner, som minne från 1990-talet, min tävlingsmusik i konståkning och en hårprydnad.”

1999-04-06

Mésud Shakely

Sjuksköterske studerande

En sten från vår gård i Kurdistan och mitt första röstkort i Sverige. ”Stenen är symbolen från min uppväxt, vår gård blev förstörd på grund av krig, stenen får vila i fred här. Mitt första röstkort är symbolen för demokrati och det fina landet Sverige och dess folk som tog varmt emot mig när jag kom hit.”

1999-04-07

Anita Lindberg

Sjuksköterska

Min mammas sjuksköterskebrosch och en bild av Holmgården. ”Broschen för att den visar att sjuksköterskan är utexaminerad i Sundsvall och är den modell som använts längst under 1900-talet, 1918–1963, men allra mest för att jag beundrar och högaktar min mamma som varit yrkesverksam från sin examen 1936 till pensioneringen 1975 och ändå orkat med och funnits till för mig och mina fem syskon. Min förhoppning för 2000-talet är att det blir jämlikt vad gäller både hem- och yrkesarbete och att sjuksköterskeyrket uppvärderas. Bilden på Holmgårdens sjukhem för att mamma arbetade som sjuksköterska och husmor där, men också för att jag hoppas att byggnaden får bli kvar, trots rivningshot, eftersom det är Sundsvalls första egentliga lasarett.”

1999-04-08

Annica Brangelid

Arbetslös

En bok som heter ”Homosexuellas rättigheter”, där jag har klistrat in ett bröllopsfoto på mig och min fru. ”Jag vill visa att vi homosexuella kämpar för att vi ska få samma rättigheter som heterosexuella.”

1999-04-09

Ingvar Tägtström

Målarmästare

Kollektivavtalet mellan Målaremästarnas Riksförening - Svenska Målareförbundet som även innehåller ackordsprislista. Lägger dessutom ner en målarroller. ”Det kan vara intressant att se de bestämmelser som reglerar förhållandet inom yrket. Ackordsprislistan anger ersättning för bland annat målning per kvadratmeter och löpmeterpriser. Målarrollern har i stor utsträckning gjort måleriet lättsammare.”

1999-04-10

Åke Sandgren

Gamle sjukhusfotografen

En bild av GA-kyrkans tornspira, med kyrktuppen högst där uppe. Samtidigt på bilden passerar kometen HALE-BOPP för ytterligare att varv ut i rymden. ”MEN - det är välkänt att fred, miljö och demokrati inte står särskilt högt i kurs bland jordens makthavare. Därför ÖNSKAR jag att, när HALE-BOPP kommer på besök nästa gång, om 2500 år, vi skall leva i fred på jorden, miljön har inte varit bättre och orden rikedom och fattigdom finns bara i historieböckerna. Bilden med HALE-BOPP togs för två år sedan, men vi har fortfarande 2448 år på oss att göra något, som framtida generationer kommer att glädjas åt.”

1999-04-11

Karl-Henrik Rönström

f d idrottsintendent

Sundsvalls stads idrottshuskommittés redovisning över tillkomsten av Sporthallen till en kostnad av 7.278.117 kronor. ”Sundsvalls idrottsnämnd (1/1 -48 - 31/12 -64) hade som en av sina målsättningar att skapa en inomhusanläggning för ungdom. Med Sporthallens invigning 16/2 av landshövding Eric Vesström fick idrottsnämnden ett av sina önskemål tillgodosett. En eloge riktas till Erik Lindelöf, Olle Bergström, Gustaf Vikström, Harry Gruvberg, Sigge Åkerberg och Bengt Broberg. Dessutom finns det många idrottsledare som varit till föredömligt stöd. Vi är dem ett stort tack skyldiga.”

1999-04-12

Carina Cederholm

förskollärare, tvåbarnsmamma

ett foto av min barngrupp och läroplanen för förskolan ”Barnen är vår framtid. Var och en av dessa barn kommer mer eller mindre att påverka vår tid in i millenniumskiftet. Jag hoppas att vi har ”fostrat” dem till tänkare så att barnen i framtiden hittar de lösningar vi inte ser. Idag har vi problem som vi inte ser lösningar på men sätter vårt hopp till kommande generationer. En betydande roll har förskolan haft i detta århundrade, därför vill jag också bidra med läroplanen. Det är förskolans första läroplan. Det innebär att förskolan numera ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. I läroplanen formuleras förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. `Först när jag fick ny kunskap till min gamla kunskap fick jag kunskap om min okunskap...´ ”

1999-04-13

Sven Lindström

Pensionär

Artiklar om motorsport. ”Eftersom det inte förekommer några motortävlingar i Sundsvall idag vill jag påminna om tävlingsverksamheten som fanns från 1920-talet till 1960-talet. Motorsporten var stor under den här tiden och tävlingar hölls centralt i stan, tex. i Stadsbacken. För att beskriva motorsportens popularitet kan jag nämna att Medelpads fotbollsförbund, för att få någon publik till fotbollen, flyttade matchdagar när de sammanföll med motorsporttävlingar.”

1999-04-14

Charlotta Volgsten

Informationsansvarig, Nordanstigs kommun

Masaiismycke från Tanzania där jag bodde som liten. ”Smycket får symbolisera längtan att resa. För mig och min generation - för alla oss som vågat och velat - har möjligheterna att uppleva världen varit många. Att lägga smycket under marken visar att Sundsvalls jord trots allt lockat mest och att jag, likt Voltaires Candide, till slut återvände hem för att påta i en ännu önskad trädgård.”

1999-04-15

Peter Gavelin

Kommundirektör

Sundsvalls Agenda 21. ”Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö. Det är vår dagordning för de första årtiondena av det 21:a århundradet. Målet är ett hållbart samhälle. Jag hoppas att kommande generationers dom inte blir för hård när de granskar resultatet av vårt arbete.”

1999-04-16

Kenneth Ljusberg

Kanslist, Sundsvall Hockey

En historik från Tunadals IFs 75-års jubileum, en medalj från Sundsvall Hockeys-100 års jubileum samt en vimpel från SCA cupens 20-års jubileum. ”Tunadals IF sedermera Sundsvall Hockey är en stor del av Sundsvall under 1900-talet. Jag har ägnat över 40 år åt arbete inom föreningen.”

1999-04-17

Mariann Wasserman

Barnmorska, ordförande i IOGT-NTO distrikt Västernorrland

En ordförandeklubba, de ”fyra profilerna”, recept på alkoholfria drinkar. ”Klubban symboliserar demokratin i en levande folkrörelse. Alla är med om besluten. Profilerna: Drogfrihet, Internationell förståelse, Demokrati, Fred är innehållet som är gemensamt för alla åldrar i IOGT-NTO rörelsen JUN UNF och IOGT-NTO. Med recepten vill jag understryka den oförfalskade glädje och fest som man kan ha utan alkohol.”

1999-04-18

Linda Jonsson

Grafisk formgivare

En filmrulle och ett processorkort. ”Filmrullen symboliserar min uppväxt med Lofoto som mina föräldrar byggde upp för 22 år sedan. Den visar också en liten del av den analoga teknik som användes inom fotografering idag. Jag lägger också ner ett processorkort på 132 Mhz från ca 1996 - ett av många nödvändiga verktyg för mitt arbete inom digital bild - som ska ge framtidsmänniskorna en fingervisning (och ett gott skratt?) om persondatorernas kapacitet i slutet av 1990-talet.”

1999-04-19

Sven Bodin

Köpman, Games and Comics

Ett dataspel. ”Dataspel är något mycket tidstypiskt. Dessa har ökat stort genom datorernas intåg i de svenska hemmen. De senare kom på bred front under 1998-99. Idag lär det finnas ett eller flera dataspel i de flesta svenska hem, vilket en eller flera familjemedlemmar tillbringar en hel del tid med. Spel finns för alla åldrar och smaker, vilket också gör spelandet mer populärt.”

1999-04-20

Birgit Sundquist

Vårdlärare f.d.

Min bok ”Från kall till högskoleutbildning. Sjuksköterskeskolan i Sundsvall Västernorrlands läns landsting 1894–1994”, som gavs ut 1998 och min egen sjuksköterskebrosch från 1956. ”Jag vill att ungdomar som förhoppningsvis väljer sjuksköterskeyrket under kommande 100 år ska läsa om yrkets rötter och utbildningens förändring. Tidigare valdes yrket efter religiosa motiv och yrkets goda sociala anseende. Nu är det en professionell högskoleutbildning vid Mitthögskolan där forskning kring omvårdnad ökar kunskap och yrkesskicklighet.”

1999-04-21

Torbjörn Lindström

Radiopratare

Bilnycklar till min gamla SAAB och en radio. ”Med bilnycklarna och radion vill jag visa att 1900-talet blev masskommunikationens århundrade. Bilismen gjorde att vanligt folk kunde förflytta sig enkelt och radion var det första mediet för direktkommunikation. Dessutom vill jag göra min gamla trotjänare; SAAB V4-an, som nu slutat rulla, en sista tjänst genom att bevara en del av den till kommande generationer. Jag jobbar som radiopratare på Radio GULD 106,6 och radion är inställd på den frekvensen. Förhoppningsvis sänder vi fortfarande när någon gräver upp den någon gång i framtiden.”

1999-04-22

Gösta Hammar

Pensionär

30 A4 sidor med narkotikainformation på diskett. En fotbollströja, en lagbild och laguppställning ”Lions mot Narkotika”. ”Efter att i 30 år ha informerat elever, föräldrar m fl. om narkotikan, har jag lärt mig att ”KNARKET” vår tids största sociala problem, kan, ska och måste bekämpas. Anhöriga är missbrukarens offer. ”Lions mot Narkotika” spelar för ett narkotikafritt Medelpad.”

1999-04-23

Sofia Tjernström

Miniscoutledare

En scoutskjorta. ”Från alla scouter i Medelpad till minne av lord Baden-Powell som 1908 grundade scoutrörelsen. Idag är det en av världens största friluftsorganisationer med ca 24 miljoner medlemmar i 118 länder.”

1999-04-24

Alf Ulfhielm

Bildens Hus

Tre kameror ”Jag lägger ner tre kameror som visar utvecklingen under 1900-talet. Det är en West Pocket Kodak från 1910-talet, en Instamatic från 1965 och en engångskamera från i år. Jag lägger också ner vår broschyr från Bildens Hus och hoppas att det är verklighet och finns kvar när lådan tas upp.”

1999-04-25

Jenny Widmark

Studerande

En vattenkanna med rent vatten. ”Alla behöver vi vatten för att leva. Viktigt för människans framtida existens är också att vi lever i en fredlig värld. Vattenkannan är inte bara en symbol för liv. Den symboliserar även Tomas Di Leva, en av de fredligaste människor som lever idag.”

1999-04-26

Lennart Gustafsson

Pensionär, tidigare ingenjör vid televerket Radio

Pris från seglingen Gotland runt samt foton av min båt. ”Lägger ner ett 4:e pris från kappseglingen Gotland runt 1991 som jag med besättning deltog i med min båt Eloge 38. Under alla våra Gotland runtseglingar har Sundsvalls segelsällskap varit representerat och fått fina placeringar. Sundsvall har, som många vet, fostrat seglare som nått elitnivå. Jag vill lägga ned ett seglarminne, dels för att Sundsvall är en gammal sjöstad och dels för att seglingen har betytt så väldigt mycket för mig. Jag vill slå ett slag för en tuff sport som fostrar, ger spänning och innehåll i livet men där också gott kamratskap ombord betyder mycket och jag skulle vara glad om fler ungdomar ägnade sig åt denna härliga sport. Till slut, lite egoistiskt kanske, lägger jag med ett kort på min egen båtkonstruktion Eloge 38.”

1999-04-27

Emma Söderlund

Förskolebarn

Några teckningar, ett kort på mig och min syster, en kullerbytta-t-shirt. ”Jag lägger ner några teckningar för att framtidens människor ska få se vilka fina färgpennor vi ritat med under 1990-talet. Jag lägger också ner ett kort på mig och min lillasyster Fanny för att visa hur barn av idag ser ut. Jag vill också lägga ner min kullerbytta-t-shirt eftersom jag tycker så mycket om mitt dagis som är ett föräldrakooperativ och eftersom jag slutar där till hösten för att börja i skolan.”

1999-04-28

Hannadi El Assir

Studerande

Ett brev om mitt liv och mina tankar samt två sidor ur mobbingforskaren Dan Olweus undervisningsmaterial. ”Jag lägger ner ett brev om mitt liv och mina tankar, vikten av en bra barndom, starka och kärleksfulla föräldrar och modiga och kompetenta lärare som skapar trivsel och trygghet i skolan som min lärare Ulla Gulliksson. Min högsta önskan är att ingen skall behöva bli mobbad, framförallt inte i skolan där man måste gå. Mobbing sänker livskvaliteten för såväl mobbaren som offret. Jag lägger ner två sidor ur mobbingforskaren Dan Olweus undervisningsmaterial, definition av mobbing samt åtgärdsprogrammets rubriker. Jag önskar framtida generationer att liv utan mobbing. I övrigt kompletterar jag mitt brev med en konståkningsmedalj, ett visitkort från DansStudion och en bild av mina idoler Spice Girls.”

1999-04-29

Liz Lindqvist

Copywriter

En flaska olivolja, en flaska vin och några välanvända recept från min receptsamling. ”De symboliserar måltiden; en alltid lika central och underbar del av mänsklig gemenskap oavsett hur samhället förändras. Mat är dessutom en bra brygga till ny vänskap och förståelse över kulturgränserna i en stad där medborgarna kommer från allt fler av världens hörn.”

1999-04-30

Henry Lundström

Adjunkt/filmskribent/filmstudioordförande

Sundsvalls Filmstudios program de senaste 25 åren och ett kort på Lena, Björn, Annika och Assar. ”Cirka 5000 sundsvallsbor har varit medlemmar i studion under de här åren. Genom mitt engagemang i filmstudiorörelsen mötte jag Lena, min fru. Med henne fick jag familj. Björn (23) och Annika (20). Katten Assar är ett troget och trevligt sällskap.”

1999-05-01

Jenny Cerruto

Studerande

Ett framtidsbrev till statsminister Göran Persson och ett klassfoto av 6C, Sticksjöskolan ”Vi elever i klass 6C vill förklara för politikerna vad vi tycker är viktigt att ta med sig, som en människa i framtiden.”

1999-05-02

David Jonstad

Studerande

Ett nummer av Sundsvalls kårtidning ”Kåridåren” i form av en CD-skiva. ”Förhoppningsvis kommer ett gäng glada studenter någon gång i framtiden få tag på den här CD-skivan. Förutsatt att de lyckas visa innehållet på den (tidningen är sparad i PDF-format) blir det förmodligen intressant att få läsa vad för något som 1999-års studenter skrev om sitt Sundsvall. Numret som läggs ner har temat ironi vilket speglar ett fenomen som i framtiden troligtvis kommer att betraktas som något väldigt typiskt för vår tid. Som en liten bonus innehåller tidningen också ett reportage om denna stadsritual vilket säkert är spännande läsning vid en eventuell uppgrävning.”

1999-05-03

Ulf Broman

Egen företagare

Recept på Kronans saft och Stiernströms senap. ”Bevara recepten för Sundsvalls äldsta livsmedelsföretag åt eftervärlden så att framtidens sundsvallsbor får möjlighet att känna smaken av 1900-talet.”

1999-05-04

Reinhold Hellgren

Företagare, ledarskribent, gruppledare för Centerpartiet

Fjärrkontroll till TV, ett nummer av Triumph Club-tidning. ”Fjärrkontrollen är en bra symbol för vårt knapptryckarsamhälle. Triumphs medlemstidning får representera ett av mina intressen - bilar. Har själv en Triumph Spitfire -69.”

1999-05-05

Yvonne Åhrberg

Leg. Arbetsterapeut och trebarnsmor

En minnesskrift om ”Vårat matlag”. Matlag: Grupp som brukar ha gemensamma måltider (Nordsteds ordbok). ”Vårat matlag, som jag vill ära genom att delta i denna ceremoni, har funnits i sin nuvarande sammansättning sedan 1990. Vi är tre familjer om totalt 16 personer och två hundar. Under vår- och hösttermin turas vi om att träffas hos varandra för att äta tillsammans varje onsdagkväll. Den fasta tiden, mellan 18.00–20.00, är viktig - det får inte bli sena kvällar - det är skoldag och arbetsdag efteråt. Måltiden består av vanlig husmanskost och alltid en efterrätt. Har vi något att fira, till exempel födelsedagar - blir det gärna lite festligare saker på bordet. Några gånger på ”termin” lyxar vi till oss och går ut och äter. Den kontinuerliga kontakten med varandra en hel kväll i veckan - där vi delar med oss till varandra av veckans händelser ger viktig gemenskap och trygghet.”

1999-05-06

Solveig Hammarberg

Barnmorska, ordförande i Västernorrlands Barnmorskesällskap

En trätratt (för att avlyssna barnets hjärtljud), en karta p-piller och en spiral. ”Trätratten är ett redskap i barnmorskans yrkesutövning, används dagligen trots den tekniska utvecklingen. Preventivmedel som kvinnor haft tillgång till under senare hälften av 1900-talet, har gjort att kvinnor har möjlighet att välja när och om man vill föda barn. Barnmorskor sköter idag cirka 80 procent av preventivmedelsrådgivningen i Sverige.”

1999-05-07

Lennart Lundkvist

Fd polisinspektör

Omslaget till Sveriges Rikes Lag och tillsättningsbeslut i tre nivåer samt ett lönebesked av ett något ovanligt slag! ”Sveriges Rikes Lag symboliserar innebörden av mitt yrkesverksamma liv som polis åren 1954–1995. Detta mitt liv har nämligen i allra högsta grad kretsat kring lag och rätt i samhället. Polisens roll i sammanhanget som ju varit och fortfarande är: att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen, samt att fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda bestämmelser. Detta är så att säga huvudändamålet med polisverksamheten såsom den kommit till uttryck i polislagen.”

1999-05-08

Daniel Stjernfeldt

Journaliststudent

En LP-skiva Lexicon of Love med ABC och ett visitkort till projektet Studentcentrum. ”Vinylskivan gjorde älsklingsmusiken till var mans egendom och ABC var stilbildande för den underskattade första halvan av 80-talet. Visitkortet skvallrar om studenters allt större inflytande och möjligheter idag - inte minst i Sundsvall.

1999-05-09

Lennart Hedlund

Arkeolog

Ett RAM-minne. ”Av många anledningar väljer jag tre: För det första är det andra årtusendet snart ett minne blott. För det andra är det viktigt att komma ihåg både det som var bra och det som var dåligt. För det tredje en önskan om att det är vårt eget intellekt som får bestämma under nästa årtusende. Vi vet vad som hände i filmen ”2001”.”

1999-05-10

Göran Sjölén

Byggnadsingenjör, folkmusiker

Mitt gamla diplomatpass och folkmusikdokument. ”Som en liten devis för det århundrade som jag har haft förmånen att leva under och som präglat mitt liv, så vill jag först lägga ner mitt gamla diplomatpass från min tid som Förenta Nationernas militärobservatör i ”United Nations organistation in the Congo” under åren 1962–63- ”in the service of peace” - mitt internationella arbete i fredens tjänst, samt ett folkmusikdokument från min bok ”Spelmän i Medelpad” - ett testamente till kommande generationer speglande en tidlös musik om våra förfäders liv i arbete, glädje och sorg.”

1999-05-11

Gertrud Blomqvist

Pensionär med många aktiviteter

En mycket stoppad strumpa/socka, en ”stoppningsapparat” från 1930-talet, ett utdrag ur en bok av Henning Mankell. ”Det tema angående Mankells minnen från en tid då vi svenskar ännu stoppade och lagade våra strumpor - och hans syn på utvecklingen därefter - den sammanfaller med min syn på hur mycket har ändrats i vår syn på ”slit och slängkulturen” som kommit mer och mer i nutiden. Alla våra äldre människor känner igen förändringen.”

1999-05-12

Sten Zackari

Fd stadsjurist och kanslichef i Sundsvalls kommun (1958–1988)

Nya Sundsvalls historia. ”Sundsvalls historia skildrar fortlöpande, i temaavsnitt, hur staden kommit till och utvecklats intill våra dagar. Den har skrivits av 28 forskare och sakkunniga (5 professorer, 12 docenter-fil dr och i övrigt av lokala författare) och blev, efter 10 års arbete, färdig år 1997. Att historieverket ska vara med bland minnena under Stora torget, bevakat i första hand av stadens grundare Gustav II Adolf från sitt fundament, är ett måste. På så sätt öppnas möjligheter att se övriga minnen i ett historiskt sammanhang.”

1999-05-13

Karin Löfvenmark

Studerande

CVK, Tapperhetsmedalj, sovmedalj och Barncancerknapp. ”Jag vill visa andra barn att man kan bli frisk från cancer. Goseslangen (CVK) lägger jag ner för att jag fått min viktiga medicin genom den. Medaljerna för att de är fina. Barncancerknappen för att de delar ut pengar till forskning om cancer hos barn.”

1999-05-14

Mikael Emanuelsson

Stuveriarbetare, ordförande i SMC Västernorrland

Ett SMC-märke, en kolv och ett kullager. ”Sveriges motorcyklisters centralorganisation, SMC, kämpar för att bibehålla motorcyklismen även in i 2000-talet trots många förbudsivrare. En kolv för att det är den som driver oss framåt, ett kullager för att vi skall rulla vidare in i framtiden samt ett SMC-märke för det SMC gjort, och kommer att göra, för trafiksäkerheten, då inte minst de årliga avrostningarna på våren.”

1999-05-15

Gunnar Rönström

Pensionär

Minnesmedalj från Olympiska Spelen 1912. ”Min far var Sundsvalls förste olympier med deltagande år 1906 i Aten, 1908 i London, 1912 i Stockholm och dessutom en av stiftarna i IFK Sundsvall.”

1999-05-16

Roger Backlund

Förskolechef

Handlingar gällande starten av Nacksta förskola och en verksamhetsplan. ”Nacksta förskola planerades och byggdes i barnomsorgens linda. Det var den första förskolan i området och är en av dom två som återstår. Dessa handlingar visar hur man planerade och projekterade nybygget år 1970. Verksamhetsplanen är förskolans måldokument som visar hur, och med vad, vi arbetar.”

1999-05-17

Fredric Löf

Golfintresserad

En miniräknare och en TV speldosa. ”Tekniken utvecklas snabbt, men inte tillräckligt. Allt blir inte så hållbart som det borde. Vi utvecklar tekniken för att spara tid.”

1999-05-18

Gerd Lundahl

Pensionär, fd Exp. biträde, Sundsvalls sjukhus

En bingolott, Hjärt och Lungbladet. ”Bingolotten därför det varit folkets spel det sista decenniet av 1900-talet och ger en extra inkomst till föreningarna och även en del till Miljö- och Naturvård. Hjärt och Lungbladet därför att det visar en del av vår verksamhet för rehabilitering och eftervård av från sjukhuset utskrivna hjärt- och lungpatienter, och är den förening där jag är en av dem som säljer bingolotter.”

1999-05-19

Gunilla Åslund Lindfors

Representant för Medelpads Dövas Förening

Ett svenskt handalfabetskort och datum för föreningens bildande. ”Teckenspråk har varit ett förtryckt språk förr i tiden – ett förbjudet och fult språk som inte fick användas t ex under lektioner för döva barn. Riksdagen beslöt 1981 att erkänna teckenspråket som ett självständigt språk. Det förekommer diskrimineringar på olika sätt och beror oftast på bristande kunskaper och attityder, om döva och mot döva i samhället t ex på arbete och fritid mm. Idag är teckenspråket populärt, och sprids tacksamt till många hörande som vill lära sig teckenspråk och därmed får ökad kunskap om dövas situation. Medelpads Döva Förening är äldst av alla handikapporganisationer i Sundsvall. Föreningen bildades den 19 maj 1918 och vi vill på detta sättet hedra föreningens minne i stadsritualens ceremoni.”

1999-05-21

Lena Dahlin

Informatör

En löpsedel och TV-magasinet. ”Dygnet runt får vi veta vad som händer lokalt, nationellt och globalt. Ska vi ta del av alla fakta som väller över oss dagligen är det mer än en heltidssysselsättning. Det gäller att gallra efter bästa förmåga. Vad förväntas vi göra med allt vi vet? Kanske ska vi bli mer engagerade och aktiva. Själv kan jag känna mig rätt trött på att behöva tycka och tänka om allt som händer i den globala byn. Inför framtiden hoppas jag att informationsflödet ska röra sig i en takt som för oss framåt och inte bara svepa över oss som en flodvåg.”

1999-05-22

Theresa Cuadra

Studerande, utbildad barnskötare

En kopia av mitt chilenska pass och beviset på mitt svenska medborgarskap. ”Jag vill på detta sätt påminna om den militärregim som genom en kupp tog makten i Chile 1973 och som behöll den till 1989. Detta gjorde att många chilenare måste lämna sitt land. Jag fick möjligheten att komma till Sundsvall och här bygga upp ett nytt liv. Jag vill därför tacka Sverige och Sundsvall för denna solidaritet. Jag är mycket stolt över mitt svenska medborgarskap och hoppas kunna bidra till det mångkulturella Sverige på ett positivt sätt.”

1999-05-23

Victoria Andrews

Studerande

En kockmössa och en bok om Hedbergska skolans historia. ”Boken symboliserar vår skola och kockmössan utbildningen som vi har valt. Detta tillägnas våra snälla gympalärare Ann och Biggan.”

1999-05-24

Markku Joutsen

Friskvårdare

Friskboken och en pingisboll. ”Övervikten smyger sig på det svenska folket, och det är viktigt att informera om friskvård på ett lättfattat sätt. Pingisboll för att jag tack vare pingis kommit i kontakt med så många positiva och trevliga människor.”

1999-05-25

Håkan Nordman

Barn- och ungdomskultursekreterare

Kassettband med Paul McCartney - Tug of War. 1982 ”Kassettbandet, denna underbara uppfinning som kom in i min värld på 1960-talet. Min första kassettbandspelare hade en mikrofon med vilken jag gjorde inspelningar av Radions Tio i topp. Otaliga är de kassettband som jag spelat, trasslat med och lyssnat på. Säg alla blandband som producerats och spelats på fester, i bilar och i hängmattan men framförallt har jag njutit av musiken. Paul McCartney som är på det band som jag valt att lägga ner var en gång i tiden med i The Beatles. Denna grupp som 1963 var med i TV programmet Drop in och då fick jag en upplevelse som väckte mitt intresse för rockmusik. Då var jag 8 år nu är jag 43 och älskar fortfarande musik!”

1999-05-26

Ingrid Wiklander Nylander

Lantmätare på Mät- och Kartavd. på Stadsbyggnadskontoret

En ny Sundsvallskarta, dels tryckt på papper och dels på CD, samt en orienteringskarta över Sidsjöområdet. ”Sundsvallskartan visar hur staden ser ut inför 2000-talet. Kartframställningen görs nu helt digitalt och ryms på en CD. Orienteringskartan är nyckeln till vår fantastiska natur runt Sidsjön och Sundsvall.”

1999-05-27

Mikael Andersson-Knut

Medlem i The Confusions, låtskrivare, Popstad 99, handledare

The Confusions CD ”Six-O-Seven”, samt en bild av bandycentern Sven Andersson-Knut, en filmstjärna och en Pärongåta. ”Six-O-Seven är en bra platta som tog mycket tid och möda att göra. Ironiskt nog var det en skiva som skulle nå brett, men det blev skivan som få fick chansen att höra. Bilden av min pappa Sven som just rundat en målvakt får illustrera min familj, ”Stor Grabb” i bandy, en bolltrollare och världens bästa pappa och förebild. Filmstjärnan ur Stjärnornas Krig och Pärongåtan är klipp ur min uppväxt. Rymdäventyr och Päronglass, kan det bli bättre?

1999-05-28

Astrid Strindlund

Vegan

Sojabönor och utrotningshotade svenskodlade bruna bönor samt Miljöförbundet Jordens Vänners skrift ”Ställ om för rättvist miljöutrymme”. ”60 miljoner människor dör varje år av svält. Om vi går över till vegetarisk kost, räcker maten bättre. Köttproduktion är ett enormt resursslöseri. Bara 10 procent av det vegetabiliska proteinet som köttdjuren utfodras med blir kött. Ca 40 procent av världens spannmål används som djurfoder. Bönor är bra ersättning för kött. ”Ställ upp för rättvist miljöutrymme” lär oss hur vi ska leva för att även människor i tredje världen ska ha chans till ett bra liv. Bland annat måste vi ställa upp på rättvis handel. Redan nu finns rättvisemärkt. Det kaffet kostar några kronor mer per kilo, men är fritt från bismak av global orättvisa.”

1999-05-29

Per Erik Persson

f.d. lärare vid Mitthögskolan, representerar studentföreningen Sundsvalls Förenade Systemvetare (SUFS) vid Mitthögskolan, Sundsv

Föreningsmärke, jubileumsmärke och en CD-ROM. ”SUFS, som fyller 10 år, lägger ner sitt föreningsmärke och märket för 10-årsjubileet och en CD-ROM, som innehåller föreningens stadgar, utbildningsprogrammet för den systemvetenskapliga utbildningen samt en artikel, som visar löneutveckling och arbetssituation för systemvetare 1999.”

1999-05-30

Jan Åström

Kvalitetsingenjör

Medaljer från barnaåren. ”Många har under 1900-talet erhållit märken och diplom från Friluftsfrämjandet, med dess barn- och vuxenverksamhet. Medaljer som visar på deltagande i en första skola, in i friluftslivet, för många. Skridsko, skidor och mullemärken för barn samt snöstjärnan och skidlöparemärken för de äldre. För många är detta minnen från Friluftsfrämjandet, en av många viktiga ideella föreningar som levt under 1900-talet och vidare in i 2000-talet. Just denna dag passar det alldeles extra bra då mycket av detta arbete utförts av alla våra mammor. Grattis på mors dag!

1999-05-31

Lillian Andersson

Sjuksköterska

Program från Sundsvalls Revyn. ”Revy är för mig och många Sundsvalls bor med omnejd viktigt inslag som kulturellt utbyte. Genom åren från 1932, och fortfarande, har många hjärtliga skratt och applåder klingat över Sundsvall. Jag lägger nu ner program från Elis Ågrens sista revy 1978 och program från 1980 och 1999 där den nya generationen av revymakare har roat oss.”

1999-06-01

Brittinger Styf

Undersköterska, bistånds- och kulturarbetare, men framför allt poet.

Tretton egenskrivna dikter. Tolv av dem handlar om livet i stort med kriget i centrum och den trettonde är en dikt om förlåtelse. ”Genom hela mitt liv har världen runt omkring mig, krigat och mördat. Som liten flicka minns jag judeutrotningen och dess fasor, igenom radion, sångerna och den mörka, tryckta stämningen som varningssignaler manade till flykt ner i skyddsrummen. Det långa kriget i Balkan som vi nu tar med oss in i 2000-talet, är en skam för världen och min trettonde dikt handlar därför om förlåtelse. Jag vill berätta för eftervärlden om människors oförstånd, och vad vi gjorde och fortfarande gör med jorden och dess innevånare.”

1999-06-02

Dick Olofsson

Ljussättare, belysningsmästare

Sinnesrobönen. ”Jag vill föra ett för mig och många andra viktigt budskap vidare. Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra Mod att förändra det jag kan Och förstånd att inse skillnaden”

1999-06-03

Bosse Börjesson

Föreståndare, talangutvecklare

En fotbollströja från IFK Sundsvall och ett lagfoto från den allsvenska tiden. ”Under 70-talet och början av 80-talet var klubben Sundsvalls stolthet och jag vill på detta sätt bevara klubben och påminna om en, på den tiden, fantastiskt fin klubb med många duktiga ledare.”

1999-06-04

Uno Udén

Chaufför

Ett foto av mitt första husvagnsekipage, stadgar för Caravan Club of Sweden, ett 40-års jubileums pin samt en modell av bil med husvagn. ”Fritiden är, och har varit, en viktig del av mitt liv. Jag och min familj har tillbringat fritiden i husvagn sedan år 1956. Medlemskap i Caravan Club of Sweden har givit innehåll och livskvalitet i mina fritidsaktiviteter både inom Sundsvall och i övriga delar av landet. Klubben har för närvarande 15.000 medlemsfamiljer i Sverige och i Sundsvall cirka 300.”

1999-06-05

Linn Lundqvist

Studerande

En symbol för Katrinelunds gymnasium ”Katrinelunds gymnasieskola som grundades år 1964 är känd för att vara Sundsvalls minsta och enligt mig mest personliga gymnasieskola. Eftersom den nu i vår upphör som eget gymnasium tillhör jag sista årskullen av avgångselever. Symbolen läggs ner för att hedra minnet av Katrinelund.”

1999-06-06

Bertil Sundberg

Systembolagets prislista, beställningssortimentlista samt Varunytt för juni 1999. ”Under cirka 25 år har jag haft vinkunskap och vinprovning som hobby. Detta har även ingått inom ramen för mitt yrkesliv och mitt uppdrag som sektionschef för Munskänkarna. För att visa vilket sensationellt omfattande utbud av kvalitetsviner vi har i Sverige 1999, tillgängligt över hela landet, lägger jag ner Systembolagets aktuella prislista, beställningssortimentlista och ett exemplar av Varunytt för juni.”

1999-06-07

Bengt Smeds

en enkronas-sedel, en så kallad ko-tia från 1918, ett tvåkronors-mynt från 1932 till minne av Gustaf II Adolf. När jag föddes 1917 fanns dessa enkronas-sedlar. Den är helt obegagnad. Med minnesmyntet 1632-1932 Gustaf II Adolf vill jag hedra stadens grundläggare. Hans kansler, Axel Oxenstierna, var väl den egentlige grundaren – kungen signerade. Oxenstierna är för mig den störste statsman Sverige haft. Han skapade det dåtida landet, landskapen, länen, gymnasieskolor. Vår nuvarande landskapsindelning är från hans tid. Han skapade en modern statsförvaltning, ett modernt myntverk m m. Den förnämsta politiker Sverige haft!

1999-06-08

Rolf Bengtsson

Konstnär

Utställningskatalog från Y-salong 1975 där jag deltog för första gången i utställningssammanhang. Foton över en del av min konstnärliga produktion under 25 år som konstnär. ”I mina målningar har jag dokumenterat den gamla bebyggelsen i Sundsvall. Särskilt Södermalm där jag växte upp. Mitt budskap till framtiden är att värdesätta och bevara den gamla kulturhistoriska miljön vi lever i. Då formar vi framtiden. Allt i den gamla tiden var väl inte elände och nöd fast vi talar så mycket om det i dessa dagar. Mina bilder är en svunnen tid av nostalgi och mycket charm i ett samhälle under förändring. Där jag har haft och har rollen som minnenas speciella sigillbevarare.

1999-06-09

Lena Jonsson

Guldsmed

en årsstämpel och lite historik om stämpling. ”Stämpling av silver- och guldvaror är inte längre obligatorisk. Stämplingen var, och är, ett perfekt sätt att få information om vem som tillverkat, var och när. Årsstämpeln talar om vilket år. Det är väl intressant för framtiden.

1999-06-10

Lars Fregelin

Musiker, datastuderande

En CD med Sundsvalls Kammarorkester och Ray Lema samt en MD med tre poplåtar jag skrivit. ”De speglar lite av den musik som gjorts/framförts i Sundsvall på sent 90-tal, dessutom har jag trevliga minnen runt de båda inspelningarna. Den ena skivan har legat på världmusiktoppen… Som bonus lägger jag ner ett P-1800 emblem.”

1999-06-11

Thor Lindqvist

Chaufför för Erikshjälpen, målare

Ett peace-märke. ”Som tonåring kom jag att påverkas mycket av hippierörelsen och dess ideal. Jag tycker att dess budskap om fred och förståelse står sig bra än idag och är en värdig hälsning både till kommande generationer och till dagens makthavare.”

1999-06-12

Elisabet Nilsson

Mamma

En björn, symbolen för Barnet I Focus Medelpad. ”Björnen bär en munkavel, vilket symboliserar vår protest mot att Sverige inte antar FN:s Barnkonvention som lag. Det är idag nio år sedan Sverige undertecknade FN:s Barnkonvention. Min förhoppning är att den som plockar upp björnen ska kunna ta bort munkaveln. Jag lägger ned föreningens stadgar och jag lägger ned en dom från Högsta domstolen. Där en pojke förlorade rätten till sin pappa och sin lillebror.”

1999-06-13

Rune Svensson

Hälsofrämjare

Hälsofrämjandets klubbnål och ett vår- och höstprogram. ”Klubbnålen som består av ett äpple symboliserar friskhet och hälsa. Programbladen visar vidden av klubbudskapet som varit mitt rättesnöre såsom giftfri odling, motion och i övrigt en enkel livsföring. Under de senaste 40 åren har jag engagerat mig i verksamheten genom att sprida föreningens budskap. Jag odlar mina egna grönsaker och rotfrukter på min kolonilott i Sidsjöbodarna och motionerar varje dag. Jag lever som jag lär.”

1999-06-14

Elisabeth Breitkreuz

Sexbarnsmor

En napp, en nappflaska, en broschyr om BRIS och FN:s barnkonvention. ”Jag vill representera de minsta barnen som inte kan lägga ner något själva. Därför har jag valt en napp och en nappflaska - två kära ting för ett litet barn. BRIS och FN:s barnkonvention lägger jag ner för att det betyder så mycket för barnen idag och jag önskar att framtidens människor med förvåning undrar varför dess organisationer behövdes.”

1999-06-15

Margit Nordin

IOGT-NTO:s Tjugan lott, en julkortslott och Ungdomens Nykterhetsförbunds kvicklott från 1971. ”Tjuganlotten är ett samarbete med Polisen mot våld och droger i samhället. Julkorts- och kvicklotten är till för ungdomsvårdande verksamhet. Min önskan är att dessa lotter har gett barn och ungdomar en drogfri framtid långt in på 2000-talet, och att vi även i framtiden kan göra det.”

1999-06-16

Inga Farrenkopf

F.d. resebyråchef numera sjukskriven

Min operationsberättelse (epikris) av min by-pass operation utförd den 29/3 1996 på Umeå Universitetssjukhus. Lägger även ner ett Coronarangiografiutlåtande (kranskärlsröntgen) som gavs 2,5 år senare, även denna undersökning utfördes på Umeå Universitetssjukhus, för att belysa vissa förändringar i hjärtats kärl efter by-pass operationen. ”Det är viktigt för kommande generationer att ta del av den medicinska utvecklingen i landet under åren kring 1990-talet. Med tanke på att hjärt- och kärlsjukdomar har ökat så kraftigt under vårt decennium, speciellt bland kvinnor, kan det vara intressant om framtida generationer får insikt i hur den nuvarande forskningen och läkarvetenskapen arbetar både rent tekniskt operativt och efterföljande resultat av detta. Runt dessa medicinska faktaupplysningar omsluter jag med en ”Hjärte-saga ” skriven av mig själv om mina upplevelser och känslor runt denna händelse.”

1999-06-17

Ellen Allberg

Pensionär

Informationsmedia för blinda och synsvaga. ”Som representant för SRF Medelpad lägger jag ned informationsmedia för oss blinda och synsvaga. Punktskrift läser vi med fingertopparna, storstil läses med optiska hjälpmedel och kassetter lyssnar vi på. All information är till 90 procent visuell och för att vi ska känna delaktighet i samhället måste informationen göras tillgänglig på tre olika media beroende på den enskilde synskadades behov och förutsättningar. Nu lägger jag ned 1999-års punktskriftsalmanacka, SRF Medelpads historik på storstil, Taltidningen Västernorrland södra editionen och Sundsvalls Tidnings och Dagbladets Radiotidningar på kassett.”

1999-06-18

Ola Hedström

Civilingenjör

Fredmans epistlar av C. M. Bellman och valda delar av det Lysande Sällskapet Par Bricoles statuter från 1799. ”Det finns knappast någon nu levande svensk som inte känner Bellman till namnet och dessutom kan berätta något om honom eller till och med kan någon sång eller dikt av honom. Så har det varit under en betydande del av detta millennium. Par Bricole, i vilket Bellman var medlem och dess första ordensskald, är ett sällskap som i muntra former förvaltat det bellmaniska kulturarvet i mer än 200 år. Sällskapet har för avsikt att fortsätta med detta under ytterligare flera hundra år in i nästa millennium.”

1999-06-19

Astrid Norberg

Psykolog

I Högom Tid och SundsvallsGuiden. ”Jag lägger ner programbladet till föreställningen I Högom Tid, ett samarbetsprojekt mellan Teater Västernorrland, Kammarorkestern och kören Mousiké. Som körmedlem ägnade jag under några år en stor del av min fritid åt projektet. Att ha tillgång till ett rikt kultur- och fritidsliv är viktigt för människan och därför lägger jag också ner SundsvallsGuiden som ger en bra översikt av det breda och omväxlande kulturutbudet i sta’n.”

1999-06-20

Rune Back

F.d. mätningstekniker, Sundsvalls kommun Stadsingenjörkontoret

Fyra disketter vilka innehåller ett register över de barn som börjat sin skolgång vid min barndoms skola i Kubikenborg från år 1884 tills skolan lades ner. Antalet elever (cirka 3000) samt namnen på de småskolelärare som tjänstgjort på skolan finns med. ”Som född ”kubare” vill jag att namnet/platsen Kubikenborg skall finnas kvar även i framtiden och då, liksom nu, vara ett betydelsefullt industriområde med många arbetstillfällen. Den gamla bolagsskolan uppförd och finansierad av träpatronen E.A. Enhörning är ett fint byggnadsminne av en svunnen industriepok.”

1999-06-21

Jonny Persson

Symbol för Ållateatern, ett programblad, en gruppbild och ett klistermärke från föreställningen Carmen. ”Jag har valt att lägga ned en tjur, symbolen för oss, idag i form av ett keramiksmycke. Jag spelar dessutom den svarta tjuren i Carmenföreställningen. I programmet som jag också lägger ned finns alla våra namn och bilder från repetitioner och annat stök. Gruppbilden visar alla i ensemblen i sina fantastiska kostymer. På klistermärket ”Carmen on tour” kan man läsa om våra föreställningsdatum i Sundsvall, Stockholm och Sevilla.”

1999-06-22

Arne Boström

Arbetar på Grönborgs dagcenter

En keps. ”Jag tycker om kepsar. Jag har många kepsar hemma. Den här står det A som i Arne på. Det är en reklamkeps från ett dataföretag som vi på dagcenter har gjort jobb åt. Många använder kepsar, både för att det är snyggt och tufft.”

1999-06-23

Gull May Stridsberg

Keramiker

Färsk lera, skröjad lera, samt en högförädlad stengodslera i form av en drejad liten skål med koboltglasyr, bränd i elugn i ca 1.300°. ”Det känns naturligt och mycket bra att få lämna tillbaka till marken, det material jag arbetat med i många år. Detta underbara och mycket sinnliga material, som kommer att bevaras till eftervärlden, förhoppningsvis tusentals år framåt, och som bevisar dess hållbarhet, på grund av den höga bränntemperaturen.”

1999-06-24

Stig Nahlbom

Journalist

”Lilla murvelboken” (utgiven till Svenska Journalistförbundets 90-årsjubileum 1991) samt ett presskort med foto och SIS kontrollnummer. Allt inslaget i tidningspapper. ”Lilla murvelboken ger en omväxlande inblick i journalistikens alla vinklingar och vrår. Förmedlad av våra bästa inom varje verksamhetsområde. Presskortet ger exempel på hur en arbetande murvel kunde ta sig ut och ta sig in på 90- talet.”

1999-06-25

Lennart Bryngelsson

Vaktmästare, knivslöjdare

Knivblad, björkmasur, horn, läder och näver. ”Kniven var universalredskapet framför andra under flera tusen år. Ingenstans har kniven varit så vanlig och tillmätts sådan betydelse som i Norden. För den som livnärde sig av jakt och fiske var kniven oumbärlig. Det var otänkbart att ge sig ut i skogen utan den. Som barn fick man tidigt lära sig att hantera kniv, och på så sätt skaffa sig nödvändiga färdigheter.”

1999-06-26

Birgit Karlsson

Informationschef, Posten

: Stråktagel, färgpigment till fiollack och ett fiolstall. ”Medelpadslåtar ackompanjerade hela min uppväxt. Pappa var riksspelman och mamma var hans ständiga följeslagare och ”lådbärare” vid otaliga spelmansstämmor från mitten av 1940-talet och ett trettiotal år framåt. Vår familj bodde trångt i barnrikehusen på Rörgatan, Södermalm. Vi var en typisk arbetarfamilj på så sätt att vi levde under knapphetens stjärna – men på musik och gemenskap var vi rika! Vi hade ofta ”främmande” av spelmän som bjöds på det som huset förmådde, för det mesta fisk i alla dess former eftersom pappa till yrket var salterimästare. Och ibland, när fiolgneket dragit ut inpå småtimmarna, sov någon spelman över hos oss i kökssoffan. Stråktalget, påsen med färgpigment och fiolstallet är några minnen från pappas fiolverkstad och en hyllning till alla spelmän i Medelpad; de gamla som inte längre finns bland oss, de nu levande och aktiva och inte minst de som komma skall.”

1999-06-27

Harry Gillow

Avtalspensionär, f.d. marknadschef på Telia Mobitel

En mobiltelefon samt en beskrivning över mobiltelefonins utveckling under de senaste 30 åren. ”Jag har varit med om mobiltelefonins explosionsartade utveckling från de första manuella systemen i början av 70-talet till dagens digitala system. Jag verkade de första decennierna som marknadschef på Ericsson Radio Systems i Norrland samt det senaste decenniet som marknadschef på Televerkets Radio-Telia Mobitel.Telias devis, som föddes redan på 80-talet att ”år 2000 kommer 9 av 10 svenskar att ha en egen personlig ficktelefon” håller nu på att gå i uppfyllelse.”

1999-06-28

Urban Nilsson

Arbetsledare, Vin & Sprit

Material kring Vin & Sprits lansering av Sundsvalls Vodka i USA, en reklamfilm på CD-skiva, historiken från tillverkning till försäljning och en numrerad glasplakett från den första leveranse. Dessutom ett foto från vårt bröllop. ”Jag vill bevara ett av de första tecknen på en offensiv och lyckad satsning av export till USA från Vin & Sprit i Sundsvall. Detta har redan gett vår stad extra PR och föhoppningsvis kommer det även att leda till att ytterligare arbetstillfällen skapas. Dessutom får detta även symbolisera företagets framgångar där man utsett till ”Distiller of the Year”. Detta i konkurrens med leverantörer och tillverkare från 43 länder. Vårt bröllopsfoto från 1998, en dag utan regn, bara flödande sol, vilket inte hörde till vanligheterna under denna sommar.”

1999-06-29

Ulrika Åkerdahl

Habiliteringshandledare på Grönborgs dagcentral

LSS-lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. ”LSS trädde i kraft 1 januari 1994 för att ge personer med vissa funktionshinder rätten till ett gott liv, till exempel gruppbostad, kontaktperson och dagligverksamhet. Med den rådande människosyn är denna lag nödvändig. Min önskan är att människosynen förändras så att det i framtiden inte behövs en lag för att hjälpa varandra. Tanken med lagen är god och jag hoppas att man i framtiden satsar resurser så att lagen kan tillämpas fullt ut.”

1999-06-30

Björn Lidin

Lantbrukarson och ”multipappa”

En berättelse om mitt liv, ett familjefoto, ett bomärke samt en CD av min hustru. ”Med en berättelse som börjar i det gamla bondesamhället, där flera generationer bodde på samma gård, och som slutar i dagens Sverige, där en pappa inte alltid har en självskriven rätt att värna om och ta hand om sina barn (som jag fått göra), vill jag dela med mig av mina erfarenheter och tankar som lantbrukare, fembarnsfar och familjehems pappa.”

1999-07-01

Hasse Burman

Ett bouleklot, en bibel och ett familjekort taget innan nedläggelsen med polaroidkamera, alldeles färskt. ”Dessa tre ting har varit av stor betydelse i mitt liv. Boulesporten etablerade jag i Sundsvall 1986, den kristna tron som ger hopp om framtiden och kärleken till min familj, fru och fem barn.”

1999-07-02

Ingemar Åhström

Poliskommissarie och biträdande operativ chef för polismyndigheten i Västernorrland.

En personlig berättelse om mitt liv som polis i Sundsvall och Västernorrland. Från min första dag som polisaspirant och elev vid polisskolan i Gävle år 1968 och fram till dagens datum som kommissarie och bitr chef i Västernorrland. Dessutom uppgifter om brott och händelser under 1998 och förslag till polisarbete för 1999. Lägger även ner min första polisbricka och Sundsvall-polisens emblem. ”Ett fungerande rättsmaskineri där polisen har en stor och viktig roll, är helt nödvändigt för ett demokratiskt samhälle. Bekämpning av brott och dess orsaker är, enligt mitt sätt att se, en av de viktigaste framtida samhällsfrågorna. Trygghet i vardagslivet kommer att få allt större betydelse i framtiden och en möjlighet för kommuner utanför storstads-regionerna att vända den negativa utflyttningen.”

1999-07-03

Michel Voire Mörklöv

Lärare

En diskett med kopia av mitt gamla pass (stämplar från alla länder jag har besökt). ”För att knyta kontakter med kommande generationer och visa dem att även om jag kommer från ett annat land och bosatte mig i Sundsvall så har jag rest, sett och upplevt mycket men Sundsvall lockade mig mest.”

1999-07-04

Ewald Westerlund

Författare

En bok om Medelpad och en egen dikt. ”Sten Rigedahls bok om Medelpad, som vill visa, att Medelpad med sin historia, som i varje ögonblick nyskapas, är väl värt att stifta bekantskap med samt min egen dikt Klockspel, som jag skrivit inspirerad av Kjell Lönnås toner, som varje dag ljuder från Sundsvalls stadshus. Boken vill öppna dörrar på glänt från myternas och sägnernas värld och visa hur senare tiders författare hämtar stoff ur landskapet. Medelpad har länge saknat historia och identitet. Låt oss tillsammans göra något åt detta.”

1999-07-05

Anne Lindblad

Länsdanskonsulent

Kompendium om dansens historia och en video ”Framtidstro genom dans”. ”Dans är en konstform, men även en social aktivitet och en del av det konstnärliga livet på samma sätt som kulturlivets övriga uttrycksformer. För mig är det naturligt att dansen skall få samma självklara plats som andra konstarter och att dansen skall vara tillgänglig för alla människor. Dansen - rörelsen finns hos alla människor sedan urminnes tider och redan inne i moderlivet.”

1999-07-06

Siw Gabrielsson

Ett kullager och Kulboken. ”Varje dag som husmor använder jag kullager. Det finns i dammsugaren, tvätt- och diskmaskinen. Det finns även i rymdfarkoster, i båtar och i bilen som tar mig fram på vägarna, i hela industrin som håller människan i arbete. Det första kullagret tillverkades i Sundsvall av Sundsvalls verkstäder. Dessutom har jag sålt kullager i 27 år av mitt yrkesverksamma liv. Kulorna i lagren finns i alla storlekar, och kulor - ”dankar” - har barn alltid lekt med, därför lägger jag ner Kulboken som innehåller kulspel från hela världen från dåtid till nutid. Jag lägger även ned kort på mina barn och barnbarn.”

1999-07-07

Thomas DiLeva Inställt p g a missförstånd!

Artist

En vattenkanna.

1999-07-08

Birgitta Kristiansson

Rehabassistent

Gymnastikprogram och jubileumsskrifter från Svenska och Västernorrlands Gymnastikförbund. ”Jag vill visa utvecklingen av svensk gymnastik från Lings dagar till dags datum.”

1999-07-09

Anders Söderberg

Gatufestarrangör

En ”Knuten revolver” av Carl Fredrik Reutersvärd. ”Det är viktigt att ta avstånd från allt våld och vi bör alla visa varandra mer respekt, ödmjukhet och uppskattning.”

1999-07-10

Anna Stadling

Sångerska, artist

En singel. ”På singeln finns en låt skriven av Staffan Hellstrand, som har varit en av mina samarbetspartners under inspelningen av min skiva ”Det känns”. Låten heter ”Fanfar” med text värd att bli ihågkommen länge… Den är en hyllning till den ”vanliga” människan som finns under ytan, bakom allt eller bredvid. Det är just dom människor som inte syns som Staffan väljer att hylla och det vill jag med så jag gör det med hjälp av hans text… Det här är en sång, en blomma, det här är en hälsning till dom fromma. Dom som inte jagar guldet och äran, dom som ser lyckan i det dom har nära. Dom som kan leva en dag i sänder utan oljade tungor och blodiga händer. Dom som inte alltid sneglar över dom som har mera. Dom som sätter barn till världen och får dom att fungera. Dom som inte alltid letar efter spänningen hela natten, som kan leva under ytan och tycka det är vackert. Det här är en fanfar för dom som verkligen har någonting kvar.”

1999-07-11

Ola Forsberg

Idrottslärare

En undersökning som visar den fysiska prestationsförmågan hos skolungdomar i Sundsvall. ”Data från denna undersökning kan bilda utgångspunkt för framtida jämförelser. För att våra barn ska få en god hälsofostran i framtiden måste föräldrar, politiker och skolledare ta sitt ansvar.”

1999-07-12

Lena Stolt

Syn/blindlärare

en diskett och en fågelbok. ”Disketten får symbolisera den revolution som datorerna, utrustade med punktskriftsdisplay, inneburit som arbetsredskap i skolorna för elever med detta handikapp. Den text vi seende kan läsa på datorn läser de synskadade med sina fingrar på displayen. Jag lägger även ner en fågelbok till minne av min pappa, som uppmuntrat mig till mitt stora naturintresse. Redan som liten fick jag av honom höra hur viktigt det var att leva i harmoni med våra skogar, växter samt alla vilda djur.”

1999-07-13

Helmer Sundin

Pensionär

Ett hobbytillverkat svalbo. ”Ett försök att rädda den utrotningshotade hussvalan är att tillverka svalbon i cement efter en idé som ornitolog Nils Lundmark hämtat från Finland. Svalans fienden är hackspetten och ekorren här i landet. Vid höstflyttningen finns det klubbar i Sydeuropa som tävlar om vem som fångar flest svalor. Fåglarna fångas med nät och lim.”

1999-07-14

Sonja Åström

Representant för Föreningen Norden, Sundsvalls lokalavdelning, frisör

En karta med de åtta flaggorna för de nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland). ”Nedläggningen av flaggorna som alla, utom Grönlands, är korsflaggor skall symbolisera vår gemensamma nordiska identitet och vårt samarbete inom kultur, miljö, ekonomi, utbildning, fiske med mera. Därutöver lägger jag ner en broschyr med statistiska uppgifter om de nordiska länderna samt Föreningen Nordens symbol.”

1999-07-15

Karin Hofling

Undersköterska

Ett pimpelblänke, en färgkork och en metrev. ”Dessa fiskeredskap är ett bevis på mitt och hela familjens stora fiskeintresse. Detta ger mig så många fina naturupplevelser både vinter och sommar. Förhoppningsvis finns det både vild ljunganlax, storgäddor och abborrar i våra älvar och sjöar när detta öppnas. Jag skall göra mitt bästa för att detta skall bli möjligt, så att även kommande generationer skall kunna ha lika roligt som jag har på fisketurerna. Det kallar jag fiskelycka.

1999-07-16

Max Magnus Norman

Konstnär

En bok jag skrivit. ”Denna bok innehåller en text om ett framtida samhälle som just nu byggs upp i bakgrunden av det nuvarande. Det är både en profetia och filosofisk essä och måhända kommer de som gräver upp boken att befinna sig mitt i den. Boken finns även i sin helhet på min hemsida: http://listen.to/maxmagnus

1999-07-17

Bo-Erik Häggström

Gjuteriarbetare på Kubal

Ett fickur, en fickkniv och några kort. ”Min svärfar Arne Åberg fick fickuret som pant, fickkniven är en gåva till framtiden från Bo-Erik och Anita. PS Arne Åberg var bankvaktmästare vid Handelsbanken på 40-talet. DS”

1999-07-18

Anna-Greta Norlander

Pensionär

Ett kassettband. ”Till eftervärlden vill jag lämna detta band, som jag har läst in från min bok om Elin på Kyrkbroa. Idag är Elin 82 år men när hon var ett år räddade Mor Emma henne från att brinna upp genom att släcka branden i hennes kläder med en hink mjölk.”

1999-07-19

Bertil Hedman

Kulturarbetare, distriktssköterska, facklig kämpe och vegan

Ett videoband med 20 lokala rockband, plus en Skaplig Fraktur rock t-shirt. ”Jag vill visa den kultur som jag är intresserad av. De som kommer att titta på den här videon i framtiden kommer att märka att det fanns mer kultur är Kjell Lönnå i Sundsvall under 1990-talet. Jag har dokumenterat nästan alla lokala rockband som har spelat i Sundsvall de senaste fem åren (ungefär 200 rockband). Under den tiden har jag lärt känna många ungdomar och vad jag har lärt mig under den tiden är att ungdomar är inget problem utan det är vi gamla som är ett problem.

1999-07-20

Marie Petersson

Studerande

Kamratposten. ”Jag vill visa vilka problem och drömmar skolungdomar har.”

1999-07-21

Alfred Palm

F.d slöjdlärare

En plansch från slöjden föreställande ritning och arbetsbeskrivning på fågelholk, matbord för fåglar samt ett blomställ. Ytterligare: sammansättningsmetoden i form av sinkning och gradning. ”Jag vill med detta visa på slöjdens betydelse för att bevara tekniker att med enkla verktyg tillverka bruksföremål.”

1999-07-22

Margareta Loviken

En bok ”minnesnålar” och familjefoton. ”Boken Gamla Kvissleby beskriver hur samhället kom till, utvecklades och förändrades från mitten av år 1800 och ett sekel framåt. Dokumentationen har gjorts som ideellt arbete 1983-1997. Ett 20-tal personer har varit delaktiga. Som initiativtagare till dokumentationen ser jag den som en hyllning till arbetarrörelsen och föreningslivet. Kvisslebyprofilen Olov Högberg är den Njurundabo som fått en historisk plats på Norra stadsberget. Lyckan i livet, som pensionär, kan beskrivas som; ett hus på landet, en god make, vuxna barn och nio kära barnbarn. Tre av dem är den sista grenen på mitt släktträd. En av dem, ”Lycke liten” med en födelsevikt på 1,2 kg, idag frisk och stark med förväntningar inför skolstarten. Dokumentationen ska ses som ett tack till prematurvården på Sundsvalls sjukhus.”

1999-07-23

Birger Eriksson

Pensionärsarbetare

Veteran Posten, Sveriges Pensionärsförbunds tidning, SPF årsmötesprotokoll, 1998 och Samrådsgruppen SPF:s brosch i silver. ”Veteran Posten ger en uppfattning om vad SPF står för, att göra något bra för en stor grupp människor. Nummret innehåller också ett flertal motioner till den kongress som hållits 11–13 juni 1999.”

1999-07-24

Ramond Karlsson

F.d tågmästare

En vimpel, en klubbnål, ett protokoll, ett budjetförslag, ett frikort och en fri biljett. ”Jag vill belysa damfotbollen, att den finns till.”

1999-07-25

Mats Landfors

Ett häfte om Synskadades förening i Sundsvall, vad som hänt under de tio år som föreningen funnits.\" ”Det är intressant för efterkommande att läsa om hur föreningen verkade under 1990-talet. Det finns väl beskrivet i det dokument som vi deponerar här för framtiden.”

1999-07-26

Birgit Svensson

Studerande

En blyertspenna, ett sudd, en mus till en dator och en bok ”Med rätt verktyg så kan vi”. ”Pennan och musen symboliserar språkets betydelse i skriven form. Vi använder pennan men för oss dyslektiker kan datorn vara räddningen för att kunna gå vidare i vårt skrivande och inte ständigt misslyckas med pennan. Boken är vår manifestation för att får man bara rätt verktyg som dyslektiker så kan vi också få makt över språket.”

1999-07-27

Sören Modig

Ordförande i Föreningen Sundsvalls Skollovskolonier

noteringar om Föreningen Sundsvalls Skollovskolonier. De skollovskolonier, som Föreningen Sundsvalls Skollovskolonier drev 1900-1967, bidrog väsentligt till den stora och bestående förbättring av skolbarnens hälsotillstånd som skedde under denna period. På alla kolonier noterades för varje barn - efter läkarundersökning och vägning omedelbart före och efter kolonivistelsen - uppkomna förändringar i hälsotillstånd och vikt.

1999-07-28

Staffan Tjernell

Redovisningskonsult

CD:n ”Svensk Låtar Medelpad. ”Nedteckningar av Svensk folkmusik utkom i bokform 1928, 24 böcker omfattande 15 landskap. Mitt projekt ”Levandegör svenska låtar Medelpad”, som pågått sedan 1995 är nu vid sitt mål. Min dröm att denna bok skulle bli tillgänglig att lyssna på har nu gått i uppfyllelse. 270 låtar, ett viktigt tidsdokument. Olov Andersson skrev till Nils Andersson under tiden man framställde Svenska Låtar Medelpad (i mars 1919) efter det att han spelat igenom Vallarepolskan ”Det är länge sedan jag hade en sådan högtid. Jag har gått i bakrus hela dagen. - Ännu har jag väl ej sett mera storslagna 16-dels polskor än dessa från Medelpad, och det kan knappast bestridas att, Medelpad kommer som nummer ett vad denna polsktyp beträffar”.”

1999-07-29

Olov Jonsson

F.d försäljningschef

Ett antal olika ransoneringskort från 2:a världskriget. ”Detta för att påminna om de umbäranden som vi, trots att Sverige var neutralt, ändå drabbades av. Två världskrig har vi fått uppleva under detta sekel och det är min förhoppning att vi under det kommande millenniumet skall bli förskonade från nya världskrig.”

1999-07-30

Olav Östlund

Pensionär

En blå FN-basker och medaljerna ”In the service of peace” från Gaza och Congo 1960 och rotationsmedaljen samma år och cypernmedaljen från militärtjänstgörning 1964 och UNFICYP civilian police 1967 och 1974. Därjämte Alfred Nobels Fredspris den 10 december 1988, som tilldelats FN:s fredsbevarande styrkor med diplomet som bevis. Överklagande mot miljöförstöring ställt till Koncessionsnämnden för miljöskydd. Såväl överklagande som nämndens beslut läggs ner. ”Som f.d. polisman ställer jag frågan: Hur klarar Sverige brotts-bekämpningen i framtiden? Med erfarenhet från FN-tjänst ställer jag frågan: Hur klarar FN fredsuppgiften i framtiden? Som miljövän ställer jag frågan: Hur klarar vårt samhälle miljön i framtiden?”

1999-07-31

Agda-Erika Andersson

Pensionär

En brödsporre tillverkad av min far Olof Petter Zetterbergs smedja, Hartung, Alnö, omkring 1920. Används till att skära deg vid bakning samt en broschyr över sågverksindustrin i Sundsvall omkring 1900–1920. ”Jag vill påminna om att man var tvungen att själv tillverka verktyg i egen smedja. Broschyren visar att Sundsvall var världens största sågverksdistrikt med 43 ångsågar år 1900. Elias Sehlstedt skaldade: Jag såg och såg och vart jag såg så såg jag såg vid såg.”

1999-08-01

Jan-Erik Sjödin

Artistbokare Folkets Park Tonhallen

En historik över föreningen Folkets Hus och Park i Sundsvall, ett flygfoto över parkanläggningen samt sommarens program i parken. ”Folkets Park invigdes 1902 av Sundsvalls arbetarekommun. Historiken visar betydelsen av en samlingsplats för alla, i alla åldrar. Folkets Hus och Park i Sundsvall har en av landets vackraste parkanläggningar med dess läge vid foten av Norra Bergets sydvägg. Verksamheten är bred och igång året runt.”

1999-08-02

Sven Olsson

fd avdelningschef på Miljökontoret

kartor från O-ringens 5- dagars orientering och en kompass. ”Som gammal orienterare och som funktionär vid internationella 5-dagars orienteringen i Sundsvall -Timrå 1988 lägger jag ner en karta från varje etapp och en kompass. Tävlingen var och är ur deltagar- och funktionärs-synpunkt den största idrottshändelsen i Sundsvalls historia och visar på orienteringens stora popularitet speciellt under de senaste 30 åren. 5- dagars kartorna är ett exempel på den stora utveckling som skett inom kartframställningen från de svart-vita generalstabskartorna från seklets början. De nya har också varit grunden för sportens utveckling till en ”var mans idrott”. Kompassen är oftast ett nödvändigt hjälpmedel vid orientering men kan även symbolisera vikten av att göra rätt vägval i livet för att nå uppsatta mål.”

1999-08-03

Bengt Allbién

Pensionär

En stenhålsapparat, stenhål och rivare ”En stenhålsapparat var nödvändig vid lagning av klockor. Man fick trycka ur det gamla stenhålet, riva upp ett nytt hål och prova ut en ny sten. Sedan fick stenhålsapparaten användas för att sätta fast den nya stenen. Ju fler stenar desto bättre klocka. Sjutton stenars verk var en fin klocka. Den här tekniken har idag ersatts av kvartsuren och de digitala klockorna. En klocka repareras sällan idag. ”

1999-08-04

Gaston Hådén

Skogsbrukare och skogsentreprenör

En bild på en motorsåg och en motorsågskedja ”Med motorsågen började skogsbruket mekaniseras. Idag är den ett redskap för ett hantverk på utdöende, när de stora maskinerna tar över. I den takt som jordbruket läggs ner i Norrland är den också ett bra verktyg för att hålla landskapet öppet. Jag har haft förmånen att arbeta i skogen i 35 år, och för mig är skogen inte bara min arbetsplats utan också ett ställe för rekreation.

1999-08-05

Jim Karlin

Ingenjör

En röravskärare Ridgid samt en skiftnyckel Bacho ”Jag har sålt kvalitetsverktyg i nästan 20 år och vill lägga ner två sorters verktyg som finns över hela världen. Det är två av de vanligaste verktygen som används inom industri och VVS. Man klarar sig inte utan dessa verktyg.”

1999-08-07

Alf Säterberg

Byggmästare och Ålderman i Sundsvalls Hantverkares Gille

Sundsvalls Hantverkares Gilles gamla stadgar, där endast manliga mästare kunde få inträde, samt de reviderade stadgarna från 1991, där även kvinnliga mästare kan beredas inträde. Gillets jubileumsskrift från 60-års jubiléet 1992. Kopia av mästarbrev samt en medlemsförteckning för år 1999. ”Jag tror inte att de gamla hantverksyrkena kan försvinna, de flesta genuina hantverksyrkerna kommer att behövas och därför finnas kvar även i framtiden.”

1999-08-08

Christina Järvinen

Studerande och turistinformatör

Vår hunds halsband och koppel, samt två fotografier av honom. ”Hundens - och andra husdjurs - status har förändrats och förbättrats genom åren. Från att ha varit ”bara” djur är de numera fullvärdiga familjemedlemmar. Genom att lägga ner ovanstående saker vill jag hedra minnet av vår kära Buster. Han har betytt mycket för mig och min sambo. Allt har liksom kretsat kring Buster. Nu finns han inte längre kvar hos oss...”

1999-08-09

Birgitta Ekeström

Ägare till handarbetsaffären Ester Nilssons Efterträdare

Ett stycke affärshistoria eller en affärs historik, samt ett handarbete ”Historiken handlar om en affärsepok som startade år 1918 då Ester Nilsson etablerade sig som handlare i handarbetsbranschen i Sundsvall. Affären har sedan dess bytt ägare några gånger och idag blomstrar branschen som aldrig förr. Jag vill med detta dokument, och ett handarbete , fästa morgondagens invånares blickar på en tradition som främst utövats av kvinnor, men som idag även utövas av många herrar. Ett rofyllt alternativ till allt våld som TV-tittande erbjuder.”

1999-08-10

Cege Zeipel

Arkitekt

Den korta hyllningstext jag skrev till min hustru Karin den natt hon dog den 18/10 1996. Papperet jag lägger ner hålls ihop av ett gem- en symbol för gemenskap. ”Jag vill hedra Karins minne den 10/8, som var hennes födelsedag. Hon var en fin och inspirerande människa, full av livslust”

1999-08-11

Christoffer Edman

Flygledare

Översiktskarta över Sundsvalls ACC´s luftrum samt två specifika flygningar. ”Sundsvall ACC skall läggas ned i början av 2000-talet. Till minne av en stimulerande och rolig arbetsplats lägger jag ned en karta över området plus två specifika flygningar. Den första från 1997, då jag pratade med Air Force One med Clinton ombord på väg till ett toppmöte i Helsingfors. Den andra en så kallad ”tomteflygning” från England till Rovaniemi. Denna gång en Concorde.”

1999-08-13

Anna Söderlind

Studerande

En tändsticksask. ”Jag vill visa framtiden den enkla och geniala tändstickan som uppfanns 1844 av svensken G Pasch. Trots tändstickans ålder är den lika användbar nu som för 150 år sedan. Många uppfinningar har förfinats genom åren. Tändstickan har dock behållit sin enkla form och funktion genom alla dessa år.”

1999-08-14

Siv 0

Kanslist

Ett dikthäfte och ett häfte om dansgruppen Grefijus. ”Det egenhändigt skrivna dikthäftet hjälpte mig genom årens lopp att överleva bland annat mobbing. År 2000 har jag haft förmånen att få vara Grefijus folkdansledare i 20 år. Jag vill att efterföljande ska veta om vilka värden som de båda aktiviteterna dikt och dans har.”

1999-08-15

Gunnar Perman

Ingenjör, numera studieledare

Diverse skrifter om Parkinsons sjukdom samt medicinburkar med text som visar en del av den medicin som används i våra dagar. ”Då vår son Bo fick diagnosen Parkinsons sjukdom startade min fru och jag en studiecirkel om sjukdomen i Vuxenskolans lokaler. Vid första sammankomsten den 23 mars 1995 kom endast två drabbade. Nu efter nio terminer är vi cirka 70 medlemmar i Parkinson Medelpad, varav 45 drabbade. Övriga är anhöriga och stödjande medlemmar. Vi träffas som regel var fjortonde dag då vi bl a studerar fackskrifter för att vid nästa träff få lyssna till någon kunnig föreläsare. Vi har under några år fått disponera en lokal i Sundsvalls sjukhus. När min låda öppnas om cirka 100 år, hoppas jag innerligt att det sedan lång tid finns bättre hjälp som ger de parkinsonssjuka full hälsa.”

1999-08-16

Barbro Larsson

Omsorgsschef, socialtjänstdistrikt Centrum

1967 års omsorgslag, samt en kort historik över omsorgsverksamhetens utveckling i Sundsvalls de senaste 30 åren. ”Lagen har betytt mycket för utvecklingsstördas integrering, normalisering och rätt i samhället. Alla barn fick rätt till undervisning. Tidigare hade enbart de barn som bedömdes kunna tillgodogöra sig undervisning fått gå i skola. Nu inrättades träningsskolor och individuellt anpassad undervisning för alla barn. Utvecklingsstörda som tidigare bott på stora institutioner fick nu möjlighet att bo i elevhem, annat enskilt hem och inackorderingshem. Det första inackorderingshemmet startades i Sundsvall 1968 på Fabriksgatan 94 C, och finns fortfarande kvar. De boende väntar på att få flytta till en egen bostad, gruppbostad. I lagen underströks också vikten av en organiserad fritidsverksamhet. Nuvarande lagstiftning LSS är en plusslag till samhällets övriga lagar och är tvingande för kommunerna. Den medger besvärsmöjlighet om den utvecklingsstördes nekas begärd insats.

1999-08-17

Agneta Tjernberg

En jubileumsskrift från Sundsvalls Kvinnliga Bilkårs snart 60 åriga historia, bilkårsemblem och ett avtalsmärke från min aktiva bilkårstid. ”Jag vill hylla bilkåren som betytt så mycket för mig och andra medlemmar, med de samhällsnyttiga kunskaper bilkåren ger och den goda kamratandan vi har.”

1999-08-18

Ingvar Jacobsson

Idégivare och mångsysslare

Min bok ”Operation norrsken”, en faktura från Norrland och medicin till våra politiker. ”Min förhoppning är att boken Operation Norrsken filmatiseras. Vidare hoppas jag att våra politiker arbetar för att våra norrländska rikedomar - vattenkraft, skog och malm samt att våra barn stannar kvar i Norrland. Fakturan på 1 öre/kWh från 1953 till dags dato inklusive ränta är på den summa, 250 miljarder, vi gått miste om på grund av att våra politiker dansar efter Stockholms och numera Bryssels pipa. Det behövs någon medicin för att ge våra politiker mer jävlar anamma och påminna dem om vart de kommer ifrån och vilkas intressen de är valda för att hävda. Våra politiker behöver även bli mer öppna för goda ideér oavsett varifrån de kommer.”

1999-08-19

Gun Melander

Keramiker

Ett notsänke. ”Jag vill lägga ned en modell av ett notsänke, som är en bra symbol för sysselsättningen här i Västanå och Boda byar: laxfisket. Det är också ett bevis på hantverksskickligheten. Byarna bedrev laxfiske samt flottningsarbete under sommartid och skogsarbete under vintertid. Jag är ordförande i Västanå-Korsåmons Bygdegårdsförening.”

1999-08-20

Maude Sundin

Lärare

Knallarnas yrkesförening TOMER’s hedersknalle, som tilldelats Selånger Marknad i egenskap av Sveriges bästa marknad samt den första läseboken. ”Selånger Marknad öppnas idag. Under många år har marknaden varit ett stort och uppskattat arrangemang av både publik och knallar. Marknadsknallarnas yrkesorganisation, Torg- och Marknadshandlarnas förening TOMER, har ett flertal gånger genom omröstning utsett Selånger Marknad till Sveriges bästa marknad. Jag vill hedra alla som frivilligt ställer upp och jobbar på marknaden genom att lägga ner hedersknallen i brons. Läseboken lägger jag ner eftersom jag är lärare och tycker att läskunnighet är viktigt.”

1999-08-21

Mathias Wiström

En bandyboll. ”Jag minns när jag var liten och satt tillsammans med alla andra ungarna längst ner i snöhögen bakom reklamskyltarna framför den stora läktaren på Gärdehov och när SSK gjorde mål, läktarna kokade och alla som satt där bankade i reklamskyltarna. Det var tider det! Man har ju växt upp med bandyn och röd-blått så det skär ju lite i hjärtat när det går som det går. Den här bollen skulle jag vilja lägga ner som ett tecken på att alla supportrar stödjer er, och jag hoppas att fler hittar ut till Gärdehov i vinter. Tack för alla härliga minnen Selånger.”

1999-08-22

Eina Englund

Fyrabarnsmor, arbetar med barn och ungdomar för nykterhetsrörelsen

En krubba med Jesusbarnet, en text som beskriver skillnaden mellan att kalla sig kristen och att vara kristen och bönen ”Gud som haver barnen kär”. ”Jesus föddes i ett stall i all enkelhet. Ur detta enkla utvecklades han till en person med engagemang, godhet, kärlek och medkänsla större än någon levande visat. Han lät barnen komma före de äldre och de lärda och påvisade då hur viktiga de är. Jag önskar att makthavare, politiker och vuxna försökte sträva efter att vara mer lik honom. Det behövs så mycket medmänsklighet i dagens samhälle, där de små och svaga inte kan göra sig hörda utan blir trampade på. Många tankar går bland annat till dagens skola, med allt knappare resurser och alla krig som blossar upp överallt. Texten beskriver enkelt och lättfattligt hur man går tillväga för att bli en kristen. När vi blir ett Guds barn ska vi växa och få kunskap, precis som vi vill att våra barn ska växa och få kunskap, som dom kan bära med sig hela livet.

1999-08-23

Per Dahlqvist

President i Rotaryklubb

Stadgar för Rotary, beskrivning för Rotarys fond för undervisning och välgörenhet (Rotary Fondation), medlemsmatrikel, Rotarys standar och millenniesymbol i metall. ”Rotary fyller en viktig internationell funktion som betyder mycket för mig och övriga medlemmar. Rotarys syfte är att alla människor från alla yrken ska få träffas, lära känna varandra och därigenom få möjlighet att ”tjäna” och för att främja internationellt samförstånd och fred. Rotarys fonder driver idag världens största privatfinansierade utbildnings- och humanitära program. Hittills har 6,5 miljarder svenska kronor delats ut. Från Sundsvalls klubbarna har cirka två miljoner kronor samlats in. Rotary har funnits nästan hela detta sekel, rörelsen bildades 1905. Till Sundsvall kom Rotary 1932 då Sundsvalls RK bildades, nu finns ytterligare fem klubbar i Sundsvall. Rotary arbetar också för en hög etisk standard i yrkeslivet, främjande av yrkesinriktade utbildningar och för ett internationellt studentutbyte.

1999-08-24

Elin Andersson

Studerande

Pianonoter till ”Det vackraste” och en blid på Take 5. ” ‘Det vackraste’ är den finaste låt jag har lärt mig att spela på piano. Och bilden på Take 5 för att de är så bra.”

1999-08-25

Linnea Bergström

Studerande

En Barbara Bukowski ”kompisnalle”. ”Som en symbol för vänskap. För utan vänskap, hur skulle världen då se ut? Vänskap är viktigt, det får man inte glömma.”

1999-08-26

Birgitta Nordin Persson

Gymnasie lektor

Kunskapens äpple och en vimpel med Vårdgymnasiets logotype. ”Vårdutbildningen som egen institution i länet försvinner. Lägger ner Vårdgymnasiets symbol, äpplet, för att bevara vårdutbildningens grundtanke. Kunskapens äpple med segertecknet (V) visar oss den seger så många kvinnor erhållit genom sin utbildning.”

1999-08-27

Harry Widmark

Egen företagare, representerar Sundsvalls äldsta förening FR - FÖRETAGARNA i Sundsvall

Boken 230 Hantverksår i Sundsvall. ”Boken handlar om företagande och föreningsliv och har en mycket lång historia i Sundsvall. Boken ger en bild av händelseförloppet av utvecklingen från hantverk till IT.”

1999-08-28

Vladimir Smirnov

Skidåkare

Ackrediteringskort från Lillehammer 1994, en pin, en burk fluor skidvalla SWIX ”Cera”. ”Ett minne för Sundsvall kan vara att en sundsvallsbo vann OS-guld i Lillehammer. Jag lägger även ner en pin från OS. SWIX burkvalla gjorde en revolution 1985 i Seefeld vid VM, för att den innehåller mycket fluor vilket ger mycket snabbare glid på skidorna.”

1999-08-29

Sören Westberg

Förvaltningschef Mitthem AB

Exempel på dåliga material ur miljösynpunkt i ”modern” byggproduktion. Samt Mitthems miljöpolicy. ”Jag har under mitt arbetsliv arbetat med byggproduktion samt med besläktade verksamheter. Under senare del av detta millennium har vissa tekniska landvinningar utmynnat i för byggprodukten olyckliga materialval ur miljösynpunkt. Jag vill begrava exempel på sådana produkter för framtida lärdom.Jag lägger samtidigt ner Mitthems miljöpolicy där grepp tas att hantera verksamheten för en ekologisk hållbar utveckling av vårt arbete.”

1999-08-30

Bengt Åström

Lärare/uppfinnare

Vibrationsskydd. ”Under 60- och 70-talet uppkom det vibrationsskador av vibrerande verktyg inom bygg- och verkstadsindustrin. Detta är ett skydd mot vibrationsskador ”vita fingrar” som skall finnas på verktyget. Ett av flera uppfinningar av mig under tjugo år.”

1999-08-31

Sven Olsson

Pensionär, fd fabrikschef EKA-CHEMICALS

Råvaran koksalt, produktionsschema för natriumklorat, trycksak om pappersbehandling. ”Blekning av pappersmassa utfördes tidigare med klor varvid avloppsvattnet påverkade miljön, med klordioxid som framställs av natriumklorat minskade påverkan till en femtedel. Föroreningen nedbryts och miljöpåverkan kan accepteras.”

1999-09-01

Claes Rudberg

Räddningschef för räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå

Räddningstjänstplan och informationstidning för Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund. ”Jag vill visa räddningstjänstens organisation, beredskap och arbetsuppgifter under 1990-talet.”

1999-09-02

Johan Bäckman

Civilingenjör

Student- och kårlegitimation från min sista termin som student, samt en kompass. ”Mina studier i teknisk fysik och retorik vid Uppsala Universitet är avslutade. Det är dags att ta ut en ny riktning, dags att hitta en ny kurs, dags att finna nya mål. För många människor lever sina liv utan att ha en fast punkt att sträva mot. Vägen dit kan vara svår och lång och målet kanske aldrig nås, men resan gör oss lyckligare.”

1999-09-03

Per Graneheim

Konstnär och trädgårdsarbetare

Min första freestyle. ”Ända sedan jag var liten så har jag gillat musik. Eftersom jag varken spelar eller sjunger så lyssnar jag. Jag blir inspirerad av musiken när jag målar. När jag kommer hem slår jag på min stereo, för att njuta.”

1999-09-04

Marie-Louise Holm

SADAKA, representerar Föreningen Guthland i Västernorrland

Landskapet Gotlands sigill. ”Jag vill till eftervärlden bevara föreningen Guthland i Västernorrland, en sammanslutning av gotlänningar och andra personer med anknytning till ön. Föreningen samlas regelbundet till trevlig samvaro.”

1999-09-05

Andreas Boström

Studerande

En bangolfboll, ett bangolfprotokoll med regler på baksidan och min tävlingslicens för 1998. ”Bangolfbollen är nog en bangolfares viktigaste hjälpmedel i jakten på bra resultat. Bangolfprotokollet med spelregler på baksidan berättar hur man spelar bangolf. Tävlingslicensen visar att bangolf verkligen är en sport som man kan tävla i.” \\\" \"

1999-09-06

Ulla Johansson

Lärare på KOMVUX

KOMVUX Kursutbud i Sundsvall och en lärobok i samhällskunskap. ”KOMVUX har med sitt breda kursutbud gett många vuxna en nystart ut i samhället. Här kan man läsa in en grundskole- och gymnasieutbildning eller välja kurser som kan få vingarna att bära ut i det ständigt föränderliga arbetslivet. En aktuell skolform som är värd att uppmärksammas och vara rädd om!”

1999-09-07

Christina Lindqvist

Informationssekreterare

”…om detta må ni berätta…” En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945 som gavs ut 1998 av Regeringskansliet och erbjöds gratis till alla familjer med skolbarn. ”Jag vill att vi ska lära av historien och sluta döda, tortera, förakta, rädas och hata varandra för att vi är olika. Låt oss istället fortsätta mötas, glädjas, berikas och älska varandra - och blanda färgerna fritt i vetskap om att vi alla är Människor!

1999-09-08

Sandra Strömqvist

Studerande, representant för klass 5C, Matfors skola

Barnens Rätt I Samhället. ”Vi tycker att alla barn ska få en bra uppfostran! BRIS är bra för barn som blivit slagna. BRIS är bra för barn som har föräldrar som missbrukar droger. BRIS är bra för barn som känner sig utanför. BRIS är bra för barn att vända sig till om de inte har någon att prata med. VUXNA. Tänk på att vi barn gör som ni gör, och inte som ni säger att man ska göra! Barn är oslagbara!”

1999-09-09

Elisabeth Modén Hallgren

Sångpedagog

”G-klav”, stämgaffel och barnsångboken ”jag är ett barn”. ”Det är mina ”arbetsredskap” och boken är sånger från olika delar av världen samlade av Birgitta Thalén Sundin och mig. G-klaven är ett smycke som mera representerar flärden än praktiskt arbete! Leve sången!”

1999-09-10

Lars Kuhlinder

Fd åkeriägare, ordförande i Skidklubben Vidar

Stdgar för skidklubben Vidar, en manschettknapp med Vidarstjärnan, kort av våra båda stugor Kliss och Hulistugorna, samt vindskyddet på vårt Långmyrberg. Dessutom minnesskriften vid klubbens 100-års jubileum. ”Vi har verkat i staden redan under förra århundradet. Det tycker jag bör dokumenteras. Klubben bildades redan år 1893 och är regionens och kanske landets äldsta skidklubb.”

1999-09-11

Anja Abrahamsson

Speciallärare, medlem i Svenska Brukshundklubben

träapport för spårhund, hedersmärke från Sundsvalls Brukshundklubb och SBK:s Grundstadga och policy för hundhållning och inlärning. ”Träapporten symboliserar länken mellan vårt trädrike och den folkrörelse som bildades i början av 1900-talet, SBK. Med hedersmärket vill jag hedra allt det ideella arbete som sker i våra klubbar. I vår kommun finns tre lokala brukshundklubbar. Med klubbens Grundstadga och policy för hundhållning och inlärning önskar jag inför det kommande sekelskiftet att SBK:s tankar om samarbete mellan människa och hund i närhet till naturen ska ge respekt för levande ting och fortsätta att växa in i nästa årtusende.”

1999-09-12

Ann-Catrin Olsson

Massageterapeut med inriktning mot friskvård

Sammanfattning ur Folkhälsorapporten -97, Svenska massörers riksförbund SMRF’s logga samt hur man ser på massage och friskvård idag. ”Jag vill visa hur svenska folkets hälsa har utvecklats sedan 80-talet samt hur levnadsvanor och faktorer i omgivningen har förändrats. Klassisk massage har praktiserats i ca 5000 år. Dess popularitet har varit varierande, mycket p g a bristande vetenskapliga bevis om dess positiva effekter. Idag har man dock funnit att massage påverkar det autonoma nervsystemet, att lugn- och rohormon frigörs, blodcirkulationen ökar och att spänningar i muskler minskar. Massage är ett bra komplement till den moderna hälso- och friskvården. Muskulär värk är orsaken till hälften av de fall där man är sjukskriven i mer än 90 dagar. Med förebyggande insatser som töjningar och målinriktade behandlingar kan detta minskas.”

1999-09-13

Siv Saltin

Hem och Skola

Hem och Skolas 100-åriga historia i form av utdrag ur boken ”De lågmälda roparna”, samt en Aloe Vera-mirakelplanta. ”Den första Hem och Skola föreningen började på Gustafsbergs skola, Alnö 6 augusti 1892, av läraren Jonas Jonsson. Han ansåg att skolan och hemmen måste samarbeta. Många föräldrar har sedan dess gjort sina röster hörda, för att ge sina barn en bra skolgång. Hem och Skola har genom åren betytt mycket för skolans utveckling. En Aloe Vera-mirakelplanta, naturens gåva till människan som gjort att jag mår bra idag.”

1999-09-14

Rolf Wiklund

Kriminalinspektör

Protokoll med foton och skiss från min och kollegan Stig Högströms undersökning efter branden i Sundsvalls kyrka år 1988. ”Kyrkobränder väcker alltid starka känslor. Så även denna brand. Oftast blir bränderna så omfattande att hela byggnaden jämnas med grunden. Denna brand kunde dock släckas vilket gjorde att undersökningen kunde fastställa att branden var anlagd och på vilket sätt detta skett. En person som kunde misstänkas för att ha anlagt branden i kyrkan kunde dock inte bindas till brottet.”

1999-09-15

Rolf Jutbo

Optiker

Glasögon från olika decennier under 1900-talet. ”Jag vill visa glasögonens utveckling för synhjälpmedel till mode accessoar. Ögat Optik har anor som sträcker sig ända från 1883, när det hette Nilssons ur och optik. På så sätt har företaget kunna följa hur glasögon gått från att vara bara synhjälpmedel till att också vara en modesccessoar.”

1999-09-16

Thomas Lundmark

Impressario på Pipeline

Iggy Pops suveräna album Lust For Life min absoluta favorit inom rockmusiken . Han har en otrolig energi och närvaro som få besitter. Jag lägger också ner en liten bok om Amnesty International och Hungerprojektet, två internationella organisationer som oförtrutet jobbar för att avskaffa tortyr, dödsstraff, våld samt hungern på jorden. När detta grävs upp så är organisationerna förhoppningsvis överflödiga och målen uppnådda..…. ”Vi har bara varandra”

1999-09-17

AnnaBritta Ingelsson

Internationella Föreningens historik 1978–1998. ”I Internationells Föreningen var jag ordförande i 5 år. Föreningen har betytt mycket för att ”bygga broar” mellan invandrare och svenskar. Jag lägger även ner en folder. Vad vet du om Simon? - Sveriges invandrare mot narkotika. Droger är ett stort problem. Vi vill bland annat motverka missbruk, rasism och HIV-AIDS. Till sist lägger jag ner ett foto av mina flickor och en kompis till dem med en kurdisk flicka, ett bevis för hur många goda vänner vi har från olika kulturer.”

1999-09-18

Sigge Lindberg

Trafiklärare

En körkortsbok sedan 1954 ”Västernorrlands Trafikskoleförening firar i höst 60-årsjubileum. Medlemsföreningen har under åren utbildat 120.000 bil- och MC-förare. Samtidigt firar Sigge Lindberg sina 50 år som trafiklärare.”

1999-09-19

Birgitta Ring

Teater Grönborg, ÅLLA Teatern

En lättläst bok och ett Fia spel. ”Jag vill visa eftervärlden vad jag har jobbat med. Och jag vill visa att det finns lättlästa böcker och tidningar.

1999-09-20

Lajla Danielsson

Rebeckalogen nr 48 Aftonstjärnan

Våra stadgar för Rebeckalogen nr 48 Aftonstjärnan. ”Kvinnor och män har var för sig två likställda grenar inom Odd Fellow Orden. Den kvinnliga grenen är Rebecka. Den kom till Sverige 1967. Odd Fellow Orden har sitt ursprung i 1600-talets England. Den grundades i staden Baltimore i USA 1819 av en engelsman Thomas Wildey. Till Sverige kom Orden 1884. Odd Fellow Ordens symboler, de tre länkarna står för Vänskap - Kärlek - Sanning. I Sundsvall finns två Rebeckaloger vid namn Vängåvan och Aftonstjärnan. Det finns Rebeckaloger i de flesta svenska städer. Vi är en internationell organisation med etiskt och humanitärt syfte. Vårt mål är att sprida Vänskapens, Kärlekens och Sanningens grundsatser bland våra medmänniskor.”

1999-09-21

Hanna Jönsson

En ampull för insulin och tidningen Media. ”Insulinet gör så att jag kan leva, skratta och leka som andra barn. I Media står det om allt roligt vi gör i Medelpads Diabetesförening, t ex åker till Furuvik och Paradisbadet.”

1999-09-22

Bo Fernström

Fotograf

Tre olika ”lyckopiller”, Xenical, Cipramil och Viagra. ”Xenical är medicin som kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt. Cipramil är ångestdämpande och tas bland annat av personer med social fobi. Viagra är medicin för de som har problem med potensen. I slutet av 1900-talet ”botar” man dessa tre ”sjukdomar” med piller. I slutet av 1900-talet behövs ingen analys, ingen eftertanke, inget ändrat livsmönster - nu kan allt lösas med kemikalier.”

1999-09-23

Bengt Aldén

Projektledare inom bioenergi

Nappflaskor fyllda med fossil olja. ”Hela detta århundrade har vi pumpat upp enorma mängder olja ur Moder Jord. Fortfarande utgör olja den största energikällan i Sverige och många andra länder. Efter användning i oljepannor och som bensin i bilar hamnar det i luften vi andas och bidrar till växthuseffekten. Det är inte särskilt klyftigt. Det vore bättre om vi kan använda den svenska skogen till att ersätta en stor del av den utländska oljan. Träpellets för uppvärmning av hus och syntetiska drivmedel till bilarna. Det är tekniskt möjligt och även ekonomiskt. Genom att återbörda dessa flaskor med sitt giftiga innehåll till jordens innandömen hoppas jag att vi nu går in i uppstädningens århundrade. Det är vi skyldiga våra barn.”

1999-09-24

Bertil Hörnqvist

Avdelningschef

Miniskriften ”Nya hittlistan”. ”Skriften ger en översiktlig introduktion till Bibelns böcker. Den innehåller även ämnesindelade tips på lämpliga ställen att läsa vid olika tillfällen i livet. Den kan utgöra ett passande komplement till de Biblar som tidigare lagts ned samtidigt som den utgör en påminnelse om att det den första advent, detta årtusendes sista år, presenteras en ny officiell bibelöversättning på svenska.”

1999-09-25

Maj-Britt Ericson

Medielärare

Två ark med handtextade versaler (stora bokstäver), kalligrafi och snabbtextning. ”Sedan urminnes tider har vi kommunicerat med bokstäver, både versaler (stora) och gemena (små). I och med Internets genombrott i slutet av 1900-talet så ser det ut som att versaler och Å, Ä, Ö är på väg att försvinna. Detta har jag svårt att acceptera. Eftersom jag under många år, både yrkesmässigt och på fritiden ägnat mig åt bokstäver så lägger jag ner två ark med handtextade versaler. Kalligrafi och snabbtextning.”

1999-09-26

Margith Adervall

En bok om Potatis, en potatisskalare, en bilderbok för barn samt ett foto. ”Boken är en hyllning till den traditionella maten med potatis alltjämt som basprodukt (i svenska hushåll). Med goda råd och potatisrecept, namn på potatissorter såsom Bintje, King Edvard VII, Mandel, Magnum Bonum och även nya namn som Bellona och Provita. Och dessutom många vackra bilder av rätter förr och nu. Potatisskalaren är ett bra hjälpmedel i hushållet. En tidigare modell som senare utvecklats. Bilderboken som funnits i över 300 olika PIXI-böcker för barn att välja på. ”Rasmus och Nalle återvänder från Månen” = saga - och - verklighet i vår tid. Barnbarnet som ägt boken och lyssnat till innehållet många gånger älskar både potatis och sagor. Jag önskar alla barn och vuxna i framtiden bra mat och glada sagor.”

1999-09-27

Margaretha Johansson

Ordförande Kulturnämnden

Kulturnämndens mål, ett brev, en dikt och foton på barn och barnbarn. ”Kulturnämndens mål har jag valt för att de speglar våra politiska visioner i nämnden 1999. Brevet från årets Smirnov-stipendiat Ted-Inge Jonsson berättar om vad idrotten kan betyda för en ung människa. Dikten speglar hur viktig barnkulturen är. Bilderna på barn och barnbarn vill jag lägga ner av personliga skäl, för att visa hur livet fortsätter i nya generationer och av stolthet över de fina personer de alla är.”

1999-09-28

Ernst Söderlund

F.d Regionchef Semper AB

Babys egen bok och en nappflaska. Boken handlar om ”Sköt mig på rätt sätt”. ”Jag har sedan 60-talet följt födelseantal och konsumtion i Norrland. Jag har haft ansvaret för att det i butikerna och apoteken funnits spädbarnsföda, utöver mammans produktion. Jag har även utbildat barnmatssäljare, anordnat mamma-aftnar och studiebesök på barn- och prematuravdelningen etc. Hoppas att allt detta får sin vidareutveckling under 2000-talet.”

1999-09-29

Monica Melander

Klinikadministratör

Titan fixtur. ”Jag vill lägga ner en titan fixtur. Jag tycker att detta är ett bra sätt att ge många människor en ökad livskvalité. Tandimplantat är det närmaste egna tänder man kan komma. En titanskruv borras ner i benet och läker i hop med kroppens benvävnad. På denna ”rot” bygges sedan en krona eller vid flera implantat en bro. På detta sätt får man en fast förankrad ersättning som gör att man kan äta vad man vill, prata och skratta utan att ängslas för glappande proteser eller gluggar. Jag önskar att alla människor med behov av implantat skall få detta.”

1999-09-30

Einar Löfkvist

F.d spårvagnsförare

Modell av en spårvagn från 1910. ”Jag har arbetat inom Sundsvalls Trafik som spårvagns- och bussförare i 35 år. På 20-talet hade vi 1,8 milj. passagerare. Det minskade något under 30-talet, men ökade 1941 till 1,4 milj. och 1946 till 1,6 milj. Tack till alla passagerare från förare och busspersonal under åren 1910–1999. Tack även till Harald Forsberg och all STAB-personal.”

1999-10-01

Gunnar Eklöw

Symboler från några händelser och möten under 15 år; kören Mousiké, Kulturmagasinet, Sundsvalls Drake, Revyrixdan, Stockholm Marathon, Björneborg, Volchov och Ungdoms-OS. ”Utveckling kräver utrymme för kreativitet, upplevelser, personliga möten, energi, glädje, kärlek, mod, generositet och uthållighet.”

1999-10-02

Erik Nyström

pensionär

En Selångervimpel, en bandyboll och en SSK-visa. ”Jag vill dokumentera Medelpads enda insats i bandyns alla SM-finaler under åren 1907–1999. Söndagen den 22 mars 1981 blev en historisk dag för Selångers SK som hade tagit sig till SM-final. Motståndarlaget var Boltic. Matchen spelades på Söderstadion i Stockholm inför drygt 1400 åskådare. Det mer rutinerade laget Boltic vann fullt rättvist med 4–3. Selångers lag hade dock all heder av en väl genomförd match som blev ett minne för livet. Tyvärr blev det även en tack och avskedsföreställning för Erik Olsson, skaparen av detta stronga SSK-lag, som avled endast några få dygn efter SM-finalen. Som bevis för hans storhet blev han den förste som år 1971 erövrade, det av Svenska Bandyförbundet nyinstiftade priset Årets Bandyledare.”

1999-10-03

Gunnar Callbo

Stiftelseordförande Schymbergsgården, Nordic Art Fair

Kort på målning Tors Hammare från första Konstmässan. ”Den tredje oktober lägger jag ner Tors Hammare, ett foto av Bengt Lindströms konstverk därför att jag tror att konst, litteratur, dikter och sånger sammanför folk och länder runt hela världen. Kulturen protesterar också mot våld och orättvisor och hjälper oss få en bättre värld att leva i.”

1999-10-04

Kjell Lönnå

Ett dokument över den körverksamhet som satt tydliga spår i 1900-talets Sundsvall som jag har fått vara med om att skapa: Sundsvalls Kammarkör och KFUM-kören. ”En verksamhet som till sin karaktär är synlig i offentligheten, men som också skapar ett inre härligt socialt liv mellan körmedlemmarna. Och glädjande nog har just körerna och deras sång blivit en av de tydligaste profilerna för vår stad Sundsvall. Jag är stolt över dessa korister! De har givit klang och eko långt utanför vår stad och vårt lands gränser! I ett halvt sekel har jag haft förmånen att få leva mitt i sången som körledare och förmedla och förmera harmonin.”

1999-10-05

Essy Grubbström

sjukvårdsbiträde

”I mitt innersta rum”. Dikter som skrivits av Åsa Hedman, 19 år, från Sorsele. ”Åsa omkom i Estonia katastrofen den 28/9 1994. Denna katastrof kostade 957 passagerare och 187 besättningsmän livet. Ytbärgare lyckades rädda 137 personer. När detta grävs upp, får man hoppas att rederierna har ett bättre system när det gäller besiktning av färjor, samt står för följderna av en sådan katastrof, som till syvende sist kan tillskrivas den mänskliga faktorn.”

1999-10-06

Marianne Engberg

Ordförande i RBU Sundsvall/Timrå

Ett kompendium om föreningen RBU:s (Rörelsehindrade barn och ungdomar) historia i Västernorrland under åren 1956–1996, en verksamhetsberättelse över lokalavdelningen i Sundsvalls verksamhet under 1998 samt ett RBU märke. ”Det är så viktigt att berätta om föreningens verksamhet under åren. Om allt engagemang föräldrar till barn med olika funktionshinder, lagt ner under alla dessa år för att barnen/ungdomarna med familjer skall få så värdiga liv som möjligt.”

1999-10-07

Elisabeth Hast

Utredare vid SPV

Mina första glasögon. ”Jag vill visa vad vi måste bära på våra näsor, för att förbättra synen. I framtiden tror jag inte att glasögon behövs. Synfel kommer man att rätta till på annat sätt.”

1999-10-08

Åke Hammarstedt

L.P. i Lions Sundsvall/Skön

Lions Etik och Moral, samt pins för Röda Fjädern och Mot Narkotika. Lions har gett mig kamratskap och gemenskap. Att arbeta ideellt mot narkotika, samla in medel till cancerforskning, Röda Fjädern, SightFirst och lokal hjälpverksamhet.”

1999-10-09

Gun Israelsson

Pensionär

Garn, virknål och virkbeskrivning på en bordduk. ”Kvinnor har väl alltid arbetat med sina händer och tillverkat saker. Det är dessutom mycket rogivande och avslappnande, att ha ett handarbete. Jag önskar, att det i framtiden får ha lika stor betydelse, som det hade i gamla tider.”

1999-10-10

Anja Nyman

Orkesterintendent, Sundsvalls Kammarorkester

Information om Fredrika-Bremer-förbundet, en silvermedaljong med FBF’s logotyp, de viktigaste årtalen/händelserna ur jämställdhetshänseende i Sverige under 1800- och 1900-talen, samt ett försättsblad till ett partitur. ”Jag är medlem av Fredrika-Bremer-förbundet, Sveriges största jämställdhetsförbund (grundat 1884). FBF verkar för jämställda kvinnor och män. Silvermedaljongen symboliserar kvinnor och män på samma linje. Försättsbladet är till ett partitur från ett av Sundsvalls Kammarorkesters beställningsverk (av Peter Bengtsson) med sifferkombinationen 2222/2200/1/0/66442. Denna anger den besättning dvs. vilka instrument Sundsvalls Kammarorkester består av. Instrumenten anges i den ordning de noteras i samtliga partitur. Flöjt, oboe, klarinett, fagott, valthorn, trumpet, trombon, tuba, slagverk, piano, etc. och i slutet stråkinstrumentens antal. Detta är ett internationellt ”språk”, som började användas, mest troligt, under slutet av 1700-talet. Jag har stor nytta av detta ”fackspråk” i mitt dagliga arbete.”

1999-10-11

Bengt Bydén

Folkdansare i Sundsvalls och Skönsborgs Folkdansgille

En världskarta. ”Jag har markerat de 13 länder jag besökt på 22 officiella och ett 10-tal privata resor som folkdansare under drygt 25 år. Höjdpunkten anser jag vara en tre veckors turné i Mexico med 18 föreställningar för fullsatta teatersalonger. Affischer och banderoller över hela städerna. Som symbol för min folkdräkt lägger jag ett handgjort byxspänne. P.S. De länder jag besökt (utan tidsordning): Finland 5 ggr, Frankrike 4 ggr, England 3 ggr, samt en gång till Norge, Bulgarien, Irland, Österrike, Estland, Mexico, USA (turné genom 5 delstater), Puerto Rico i Västindien, Island och Turkiet. D.S.”

1999-10-12

Birgitta Staaf

Sjuksköterska

P-piller. \"P-piller ger kvinnor makt och ansvar för sin egen sexualitet och reproduktion. Det ger frihet att utveckla jämställdhet, hälsa, yrkeskarriär, kärlek och familjebildning. Detta är viktiga byggstenar i ett modernt medborgarskap på 1900–2000 talet.\"

1999-10-13

Monika Rundqvist

Kårchef, Sundsvalls Lottakår

En lottabrosch, normstadgar och grundstadgar för lottakår. ”Sundsvalls lottakår fyllde 70 år i våras och dessa föremål får symbolisera kvinnors engagemang för frivilligförsvaret.”

1999-10-14

Leif Johansson

Pensionär

Målartians 100-års jubileumsskrift ”Målarliv”, en pimpsten och målarens universalverktyg stålspackeln. ”Jag vill hylla de yrkesskickliga hantverkare som byggde vår vackra stadskärna. Bifogar skriftligt ett minne från min första dag som målarlärling, jag fick lära mig stålspackelns betydelse för målaren. Historien lämpar sig ej i skrift, men bör bevaras för eftervärlden.”

1999-10-15

Lars Edlund

rektor

Ålsta folkhögskola 125 år - jubileumsskrift. ”I 125 år har Ålsta folkhögskola verkat i vårt län. Tanken på en folkhögskola bars fram av bland annat JH Struve, redaktör för Nya Norrländska Correspondenten, föregångare till Sundsvalls Tidning. Den första kursen ägde rum i Nävsta by, Selånger. För 30 år sedan, i september 1969, startade Ålsta en dagfolkhögskola i Sundsvall. Då med cirka 25 deltagare. Idag cirka 100 kursdeltagare på kurser i både Sundsvall och Matfors. Allt detta speglas i jubileumsskriften om Ålsta.”

1999-10-16

Berit Larsson

Medlem i Sundsvalls Unicef-grupp, språklärare

En vattendroppe och en flaska Sundsvallsvatten. ”Vattendroppen har sålts till förmån för UNICEF:s vattenprojekt i Namibia. Med hjälp av ”dropparna” har brunnar och regnvattentankar byggts samt har barn och vuxna fått sådana kunskaper att de själva kan ta ansvar för sin vattenförsörjning. Vattenflaskan är från WHO-konferensen i Sundsvall 1991 och är fylld med rent och gott kranvatten. Rent vatten är en de mest grundläggande förutsättningarna för att vi ska kunna överleva.”

1999-10-17

Helmer Gelander

Pensionär, f.d. tullmästare

Två tullemblem, ett fotografi från 1890-talet och ett med Gelander i talarstolen, en skrift om Tullverket i Sundsvall. ”För att minnas de tulltjänstemän - G. Bylund, C. Rehn, J. Grandin och A. Gelander - som 1899 tog initiativet att bilda fackförbund inom tullverket. Förbundet firar i år 100-års jubileum.”

1999-10-18

Bo Ahlberg

Kulturarbetare

Kassettband med gammeldansmusik ”Gammeldansmusik framförd på fiol och dragspel, kontrabas och gitarr, har utgjort en väsentlig del av vår folkliga kultur under lång tid. Både musiken och dansen tillhör vårt etniska kulturarv, och är en del av den svenska folksjälen. Men idag drunknar den i det enorma musikutbudet från dagens populärmusik med kommersiella förtecken. Dragspelsmusiken hörs och syns sällan i radio och TV - och dessa medier är ju tongivande. Den utvecklingen känns trist och det vore nog bättre för folkhälsan om gammeldansmusikens glada och harmoniska toner, som gör folk på gott humör, kunde leva kvar. Därför vill jag att gammeldansmusiken och folkmusiken skall sparas i ljudande form och finnas kvar som en vederkvickande musikskatt åt eftervärlden.”

1999-10-19

Evert Saltin

Försäljningsagentur

W.F. Logens medlemsmatrikel samt ritual och ordens första Reglemente - 1889. ”Jag vill att våra efterlevande skall kunna se hur vi under 1900-talet arbetade i en Loge i Sundsvall. W.F:s viktigaste uppgift har varit och är att förvalta det andliga arvet. Det är också den mest grannlaga och svåra uppgiften i vårt ordensarbete. Vi talar sällan om tro. Tro kan inte mätas. Vi sitter stilla, lyssnar liksom till bäckens porlande vatten. Ibland glömmer vi både tid och rum, då ljusen i vårt symboliska tempel ger oss en ny dimension i tillvaron. Vi har kommit till ett rastställe- en oas på vår ökenvandring . Alla människor behöver rastställen. Alla behöver vi eftertanke och stillhet i en allt bullrigare värld. Men det är något som bara berör oss själva längst där inne, där hjärtats strängar vibrerar. Ensamma i gemenskapens tysta rum lyssnande och frågande - med Hjalmar Gullberg: -Vem spelar på pipa en låt av gryningsluft?”

1999-10-20

Torgny Lööf

Fritid Grönborg, Sundsvalls kommun

En klubbnål från Solens IF och ett kort av mig själv. ”Jag vill hedra Solens IF. Jag har spelat bowling i föreningen i många år. Ända sedan 1984 då Solens IF bildades. Jag har fått många kompisar i föreningen. Mitt mål är att ta SM-guld i bowling och sedan kommer jag att sluta. Kortet av mig själv visar då jag arbetade på Folkets Hus, som var min arbetsplats i fem år.”

1999-10-21

Maria Stål

F.d. adjunkt i språk

1)Biografisk förteckning Svenska lantmätare del 2 1900-1970 av J E Clasaens. 2) boken Mått och steg, där verksamma inom lantmäterisektorn skriver sina minnen. 3) Lantmätarnytt 4)Nöttång Jag vill hedra min nyligen bortgångne make Kurt Stål f 1918 i Sundsvall, efter distriktslantmätaretjänst i Lycksele och Ånge, länslantmästare i Västernorrlands län. Även hans far och två bröder arbetade som lantmätare. Äldsta systern kunde inte utbilda sig till lantmätare då aldrig en kvinna varit aktuell för yrket. Yngsta systern var kartriterska och verksam inom lantmäteriet i olika befattningar. I senare generationer finns mätningsingenjörer, tekniker med specialutbildning. Jag lägger även ner en nöttång av den typ som min makes far hade med sig på förrättningsresor för att på fritiden knäcka hasselnötter sedan han knäckt alla ”jordnötter”. Lantmätaren danar bygdens ansikte.

1999-10-22

Camilla Gissberg

Projektledare Riksmarschen Västernorrland t.o.m. 31/10 sedan arbetssökande

Boken ”Tips och Råd för Riksmarscharrangörer, ett startkort, en Riksmarschen-nål och några ord på vägen om Cancerfonden och cancerforskning. ”I egenskap av projektledare för Riksmarschen i Västernorrland, vill jag visa vilka tips och råd Cancerfonden har gett föreningarna och övriga arrangörer inför Riksmarschen 1999. Skriften visar också betydelsen av föreningarnas medverkan till att samla in pengar till Cancerfonden, och vad det betyder för cancerforskningen i Sverige.”

1999-10-23

Marie Larsson

Student på Mariedalsskolan

Smink och ett kort på mig när jag är sminkad. ”Jag vill att människor ska få veta hur en ungdom sminkade sig på 90-talet. Sminket är oerhört ”viktigt” för dagens ungdomar, det är inte många som går ut osminkade. Även killar sminkar sig nu för tiden. Det finns olika sorters make up stilar t.ex. neutralt, fest make up, utmärkar stilen o.s.v. Jag har lite mer fest make up på mig på kortet som jag lägger ner.”

1999-10-24

Marie Backlund

Registreringsassistent

Sundsvalls kommuns förslag till Handikappolitiskt Program. ”Vi unga funktionshindrade inom handikapprörelsen har varit med om att arbeta fram detta förslag till Handikappolitiskt Program för Sundsvalls kommun med FN:s standardregler som grund. Vi hoppas på en bra framtid om Sundsvalls kommun efterlever detta program. Programmet ersätter inte gällande lagstiftning på handikappområdet. Kommunen ska under alla förhållanden följa lagstiftningen. Programmet är snarare en beskrivning av kommunens vilja och ambition utöver gällande lagstiftning på handikappområdet.”

1999-10-25

Eva Andersson

Representant för Sundsvall Skön S:t Olof Inner Wheel Club

Stadgar, historik, nål samt 1999 års motto som är: ”Reach Out - Keep Hope Alive, Turn Giving Into Living”, En utsträckt hand - Håller hoppet levande, givande ger liv. ”Inner Wheel är en av världens största kvinnliga sammanslutningar, och har som motto:”Vänskap och Hjälpsamhet. Inner Wheel är en internationell rörelse, vars syfte, i likhet med Rotarys, är att arbeta för sann vänskap, att omsätta tjänandets idé i den dagliga gärningen samt att öka den ömsesidiga kunskapen om individer och folk och därmed verka för internationellt samförstånd.”

1999-10-26

Bernt Lennholm

Representant för Svenska Ungdomsringen Medelpads distrikt

Information om Ungdomsringen, dansinstruktioner över Medelpads danser, CD med musik från Medelpad, tygprover på Medelpadsdräkten. ”Ungdomsringen är en ideell organisation, och har som ändamål att studera, sprida kännedom om, levandegöra samt föra vidare svensk folklig kultur. Verksamheten omfattar dans, lek, musik, sång, klädskick, hantverk, matkultur, folktro samt seder och bruk. Folklig kultur igår!, Levande rötter idag!, Gränslös kultur i morgon! ”

1999-10-27

Julia Willén

student

FN:s deklaration för kvinnans mänskliga rättigheter samt en FN-flagga. ”Deklarationen är en påminnelse om att vi lever i en allt annat än jämställd värld och är en uppmaning till de länder som inte undertecknat den, däribland USA, att göra det. Jag hoppas att när man finner deklarationen under gatustenen i framtiden, ska en speciell deklaration för kvinnans mänskliga rättigheter vara överflödig. Flaggan lägger jag ned som ett minne av den FN-resa till New York jag fick förmånen att göra genom Odd Fellows.”

1999-10-28

Gunilla Edin

Aerobicsinstruktör, studerande, läser friskvård för vuxna

Kvissleby Gymnastikklubbs höstschema, min koreografi för höstterminen 1999, en kassett med den senaste Aerobicsmusiken. ”Jag tycker att vi gympaledare gör en god insats för folkhälsan. Vi har bara en kropp och den måste vi sköta om. Eftersom allt fler har ett stillasittande jobb, krävs det att vi rör oss mer på fritiden. Gymnastik är ett bra sätt att hålla kroppen i trim. Det gör att man mår bättre både till kropp och själ. I Sundsvall har vi ett stort och bra utbud av gympa för alla åldrar.”

1999-10-29

Nada Najem

Medlem i kvinnoföreningen SADAKA

Ett foto, ett fotoalbum med föreningens historia och foldern ”Från förening till sysselsättning”. ”SADAKA betyder vänskap. En vänskap mellan kulturer för att lära känna varandra så att våra barn får en gemensam framtid. Jag lägger ner ett foto från det första av våra möten där en svensk man var inbjuden. I fotoalbumet berättas vår historia med allt från utflykter, matlagning, bak, svenskundervisning till sysselsättning för kvinnor i Nacksta. Tygtryckeri och systuga har tillkommit.”

1999-10-30

Christina Holopainen

Ordförande i Sundsvalls New Wave, en dansklubb med square- och line-dance

Ett strumpeband och livbälte. ”Mitt främsta fritidsintresse sedan många år är square-dance, och de senaste åren även line-dance. Dans är ju ett uttryck för glädje och positivitet och jag har verkligen under mina år i klubben fått uppleva glädje, positivitet och fint kamratskap! Jag vill därför för square-dansen lägga ner ett strumpeband så kallat ”garter” och för line-dansen ett livbälte. Dessa båda attribut får även symbolisera kvinna/man och då kommer jag osökt in på ämnet jämställdhet, ett område som också ligger mig varmt om hjärtat då jag sedan många år varit aktiv i SIF:s jämställdhetsråd här i Sundsvall.”

1999-10-31

Susanne Olsson

Handläggare

Handspunnen flagglina, klädsträck och dokumentation om Sundsvalls sista repslageri. ”Jag vill visa ett hantverk från en svunnen tid. J Olssons Repslageri har ägts av min farfars far Joel N. Olsson och sedan av min farfar Sigge Olsson. Han ägde repslageriet till 1957 då det lades ner. Orsaken till detta var att det skulle byggas hyreshus på dess plats vid Namnlösa (nuvarande Repslagarvägen nedanför Norra Berget.”

1999-11-01

Magnus Medin

Kapten (vid Lv 5)

Texter till ”Krigsmans erinran”, som meddelades volontärer och värnpliktiga vid inträde i tjänst, en Fältandaktsbok för krigsmän, en femkronors sedel från 1952 som ingick i de värnpliktigas dagsersättning, Lv 5 idrottssköld 1950–1970 och en historik över Lv 5. ”Jag började den militära banan på A 10 i Linköping 1939, överflyttades till A 10 Su 1941 och fortsatte den militära utbildningen den första november. Utnämndes till sergeant vid Lv 5 1949 och utbildade motorförare. Övergick senare i administrativ tjänst vid Lv 5 personalavdelning och medverkade till omplacering av militär och civil personal till myndigheter inom och utom Sundsvall vid nedläggningen av regementet 1982.”

1999-11-02

Einar Högberg

Pensionär (engagerad medmänniska)

Mina barndomsminnen från 1930-talet och de livsbetingelser, som därefter följde. ”Mina minnen skulle komma mina små barnbarn till godo. Till detta fanns det två anledningar. För det första: Jag fick ett hälsoproblem och visste inte hur min livssituation skulle se ut i morgon. För det andra: Jag har alltid ångrat, att jag inte ställde frågor till mina föräldrar om hur deras barndom var. Självupptagenhet var säkert anledningen till det. Därför skrev jag ner mina minnen som ett livsarv till mina barnbarn.”

1999-11-03

Carina Filin Berglund

Tandsköterska

Provisoriska tandkronor och så kallade tandmatriser av plast. ”Min svärfar Börje Berglund var tandläkare under många år i Kvissleby och uppfann den provisoriska tandkronan under 1950-talet. Han kom från Hassela och han berättade för mig att i hans ungdom var det vanligt i Hassela att man fick sin första protes i present på myndighetsdagen. Det blev hans livsuppgift att förbättra tandhälsan. Genom sin uppfinning skapade min svärfar dentalföretaget Directa Dental AB som gav tillfällen till hemarbete åt framförallt så kallade hemmafruar i Kvissleby. Företaget är verksamt än idag. Jag arbetar sedan många år i företaget på distans, vilket givit mig den stora förmånen att både kunna arbeta och samtidigt vara hemma med mina barn.”

1999-11-04

Mikael Söderberg

Journalist

En kopia av Per-Albin Hanssons tal om folkhemmet från 1928, samt Bergspredikan som exempel på hur vi försökt att ordna ett värdigt och mänskligt samhälle, ett foton och ett kassettband med musik. ”Jag föddes 1961 i Sundsvall och bor idag i Stockholm. Där ser jag varje dag hemlösa, ofta tiggande på gatorna. I media ser jag varje dag lidande, nöd och förtryck i världen. Samtidigt lever vi i ett av de rikaste och tekniskt mest utvecklade samhällen mänskligheten upplevt. Det finns ingen brist på materiella resurser, men fördelningen av dessa är ojämn och orättvis. Ett ”tvåtredjedelssamhälle” börjar accepteras. Så här får det inte vara! Inför det nya årtusendet har vi återigen ett fritt val: att acceptera orättvisan eller göra något åt den. Vill vi göra något, har vi tidigare goda exempel att falla tillbaka på. Jag lägger även ner foton på min familj för att visa på rötter, samhörighet och kärlek. Samt ett kassettband med musik – den kraft som gör att vi kan känna gemenskap och uttrycka vår glädje i att leva, trots allt!” \"

1999-11-05

Gabriela Matei

Studerande

Uppehållstillstånd. ”Förr i tiden behövde man inget pass eller tillstånd för att flytta till andra länder. Numera behöver man dem och ibland är det svårt att få dem och det tar lång tid. När våra ättlingar ska gräva upp vill jag att de ska se hur ett uppehållstillstånd såg ut.”

1999-11-06

Per Hedström

Pensionär, President i Y’s Men’s Club (Y-klubben)

Y’s Men’s Adventskalender, Sundsvallsklubbens standar, höstterminens program samt historieboken över Y’s Men rörelsen i Sverige. ”Y’s Men’s Club är en internationell opolitisk serviceklubb öppen för både kvinnor och män. Rörelsen har ca 26.000 medlemmar i 66 länder. Adventskalendern har sålts i Sundsvall i över 200 000 exemplar sedan 1964. Sundsvalls Y’s Men’s Club stöder ideellt ungdomsarbete främst i Sundsvallsregionen, men även internationella hjälpprojekt. Tack vare inkomsterna från Adventskalendern har klubben sedan starten kunnat lämna över en miljon kronor i bidrag till ideella ungdomsorganisationer samt till internationella hjälpinsatser. Jag tycker det är viktigt att stödja ideellt ungdomsarbete och kampen mot våld och droger i Sundsvall samt att engagera sig internationellt så som vi gör i Y’s Men’s Club.”

1999-11-07

Inga Sandberg

Cellist

Foto av Sundsvalls orkesterförenings 50 -års jubileum den 1 mars 1963. ”Då framfördes Haydn’s ”Skapelsen”. Medverkande gjorde Elim kyrkans ungdomskör med Kjell Lönnå. Dirigent John Hult 1899–1987, konsertmästare Ernst Törnquist 1893–1987 från Stockholms Filharmoniker, solister Elisabeth Saeden, Uno Ebrelius och Birger Eriksson. Jag minns med glädje (även vemod) dessa år 1953–1975 då jag var cellist i orkestern. Vi fick tillfälle att spela under dirigenter som Sixten Ehrling, Tor Mann, Ortrud Mann, Pierino Gamba, Lamberto Gardelli. Efter John Hult kom Sölve Thunå, sedan tog Stig Robertsson hand om taktpinnen. Min önskan är att sången och musiken skall leva lika rikt nästa århundrade och göra livet för oss människor lättare att leva.”

1999-11-08

Gunnar Åsard

Konsult, egen företagare, ordförande i Sundsvalls Jazzklubb

Sundsvalls Jazzklubbs program för 1999, samt broschyren om Vallens nya miljöskola. ”Jazzintresset i Sundsvall och jazzklubbens verksamhet ökar kraftigt vid tiden för millennieskiftet. Genom att jazzklubben, som håller på att bli en av Sveriges större, har många besökare kan också goda artister erbjudas. Det känns för mig som ett privilegium att som rektor vid skolan fått vara med och bygga Vallens miljöskola i Kovland. När den stod klar i mars 1996 var den mest moderna skola i Sverige när man tänker på byggnadssätt, byggmaterial och hur skolan ska fungera miljömässigt. Huvudtankarna var att man skulle spara på resurserna genom ett kretsloppstänkande som kombinerats med modern teknik. Vallens miljöskola får stå som en fungerande modell för var framsynt miljötänkande stod vid millennieskiftet.”

1999-11-09

Tomas Melander

Teaterchef/regissör

En snusdosa och en diskett med pjäsmanuskript. ”Teatern är en tolk av tiden vi lever i. Det är en gammal sanning. Därför lägger jag ner två ting som olika avtryck av vårt sista årtionde i detta millennium. Dels en diskett med de nyskrivna pjäser som Teater Västernorrland uppfört detta det yttersta av år. Det är pjäser av Magnus Nilsson och Staffan Göthe med flera och är på sina olika sätt spännande avtryck av vår tid och våra drömmar - om framtiden. Dessutom en snusdosa, med inskriptionen ”EG - aldrig utan min prilla!”. Den är på ett oöverträffat sätt en spegling som berättar om den fruktansvärda förvirring under vilken vi levt under de sista åren på det gamla millenniet - i dåtiden.”

1999-11-10

Susanne Eriksson

Fotolabb ansvarig, Foto-Cupolen

Ett antal pass och ID-foton tagna 1999. ”En sak som förenar oss alla i Sverige är att det är omöjligt att vara utan ID-handlingar. För de som åker utomlands behöves dessutom ett pass. För båda gäller det att det skall innehålla ett välliknande fotografi. Vi har, i vår butik, under åren tagit ca 75.000 pass och ID-bilder av Sundsvalls befolkning. Först var det svartvita bilder som gällde. I passet eller ID-kortet blev det också i svart/vitt. Sedan kom färgkorten. Visst var det trevligt att visa sitt leg med en färgbild. I takt med ökat krav på en säker ID-handling har nu myndigheten bestämt att våra bilder åter skall vara i svart/vitt. Men vi fotograferar fortfarande i färg. Tekniken går framåt! Smartast är nog norrmännen - de har ID-kort med foto på baksidan av sina kontokort. Kommer våra ID-handlingar i framtiden att ersättas av något annat? Tumavtryck, ögonavläsning eller en från födseln inopererad IC-krets? Spännande framtid!

1999-11-11

Anna-Greta Söderlund

F.d. telegrafexpeditör

”När telegrafen kom till Medelpad” ur ”Liten telehistoria” av Yngve Näsholm, boken ”Nyckelpigan” som belyser kvinnornas situation i televerket, remsor med morseskrift och två fotografier. ”Jag vill ge en beskrivning av kvinnans kamp för att få delta i yrkeslivet. År 1856 antogs den första kvinnan i telegrafverkets tjänst och utbildades till telegrafist. Anställningen i staten hade tidigare endast varit förbehållet männen.”

1999-11-12

Arne Grelsson

Ordförande i SSF:s Lokalstyrelse i Y-län

SSF:s logo, nyckelbricka, folders om datorstölder och rån, verksamhetsberättelse 1998, affischen Töm Bilen själv, Grannsamverkan. ”Jag vill ge en bild av SSF:s och lokalstyrelsens arbete inom Västernorrlands län för att öka medborgarnas intresse av att skydda person och egendom mot brottslig verksamhet i form av stölder, inbrott och skadegörelse i en tid som alltmer kommit att präglas av ökat våld, rån, överfall och minskad respekt för andras egendom.”

1999-11-13

Mats Hedin

IT-tänkare, ordförande i Sundsvalls Tjänstemannasällskap

Föreningens stadgar, de senaste 20 årens protokoll samlat på CD och klubbnål. ”Sällskapets ändamål är att samla ”stadens och statens tjänstemän”, boende i Medelpad, till otvungen trivsam social samvaro, där samtalet och meningsutbyte satts i främsta rummet under den nära sekellånga existensen. Som medlem i föreningen har jag personligen vidgat min horisont och mina värderingar, genom umgänget över yrkesgränser och åldersgränser. Jag vill belysa att det kontaktskapande nätverket har varit lika viktigt, intressant och möjligt genom åren, oberoende av teknikutvecklingen i samhället. Det mänskliga mötet i alla dess former blir aldrig omodernt.”

1999-11-14

Bertil Edbladh

En slips, ett Farsdagskort och en ros. ”Det är de vanligaste gåvor en Far får denna dag. Vi har under detta sekel lagt oss till med en massa ”firartraditioner” och en dag som denna firar vi Farsdag sedan 1931 och Morsdag har vi firat sedan 1914, och Barnen har haft sin dag första gången 1905.”

1999-11-15

Georg Sundgren

Metallsäljare

Sundsvalls Folkdansgilles stadgar samt ett videoband. ”Jag vill betona hur mycket dansen betyder för människan, och i synnerhet för mig, den ger glädje, gemenskap och kamratskap, den förenar människor från hela världen, utan att man alltid behöver förstå varandras språk. Att röra sig till musikens rytmer är för mig en känsla av glädje, lycka och välmående. Sundsvalls Folkdansgille har betytt mycket för mig och som format en del av min livsstil med många resor, även utanför Europa. Vill till framtiden lägga ner föreningens stadgar, samt ett videoband med föreningens verksamhet bestående av folkdanser och inte minst tolkningen av en hel del kända texter av Evert Taube, som illustreras till dans.”

1999-11-16

Kristin Ödling

Ordförande i Ordfront Västernorrland

Flygblad om manifestation mot våld och för demokrati och yttrandefrihet. ”De senaste åren har odemokratiska krafter ökat sitt inflytande i Sverige, bland annat genom våld och hot mot både enskilda och grupper. Föreningen Ordfront står upp och kämpar för demokrati och yttrandefrihet i Sverige. Våren 1999 bildades lokalföreningen Ordfront Västernorrland som är med i den växande folkrörelse som försvarar demokrati, mänskliga rättigheter och allas rätt att komma till tals också på det lokala planet. Syftet är att genom möten och samtal mellan människor med olika åsikter, bakgrund och möjligheter skapa förståelse och tolerans. Formerna kan vara studiecirklar, offentliga möten, författaraftnar och filosofiska caféer.”

1999-11-17

Gunilla Castenäs

Representerar Ladies Circle I Sundsvall

Jag är medlem i Ladies Circle och vill lägga ner en vimpel från LC:s riksmöte som arrangerades i Sundsvall 1999. På den har mina vänner i klubb nr 63 skrivit sina namn. Jag vill också lägga ner en teckning och ett brev från klubbens två fadderbarn samt en välkomstbroschyr till Lady Circle. ”LC står för något som har ökat i betydelse under senare delen av nittonhundratalet, nätverket. LC vänder sig till kvinnor upp till 40 år och har gett mig många nya vänner. Dess nätverk sträcker sig både över yrkesgrupper och nationella gränser och som medlem är du välkommen på klubbmöten i hela Sverige. LC vars motto är Friendship and Service ägnar sig förutom att skapa nätverk också åt välgörenhet och samhällsengagemang i både det lilla och det stora. Nationellt pågår en insamling till Stadsmissionen. I min klubb finansierar vi och har kontakt med två fadderbarn, Priyanthi och Madumalini, som bor i SOS-barnby på Sri Lanka.”

1999-11-18

Sven Lindqvist

Hedersordförande i Sundsvall Dragons

Tre förtjänsttecken från Svenska Basketbollförbundet. ”Sundsvall var 1934 första plats i Sverige med seriespel i basket, efter amerikanska regler. Men namnet basket försvenskades till korgboll. Matcherna spelades i Hedbergska skolans gymnastikhus. Spelet introducerades utav mormonmissionärer, och när mormonerna våren 1939 skulle delta i en turnering i Estland, förstärkte de sitt lag med Larssa Olsson och Ivar Jonsson från Sundsvall, något som talar för den höga standarden sundsvallsbasketen hade.”

1999-11-19

Doris Ölén

Studiehandledare, organisatör

Deltagarlistor och handledning i ämnena: Vårt dramatiska sekel, Kulturer i världen, Nykterhetens Bildnings Verksamhet, NBV. ”Jag vill ge en hyllning till den generation som dragit upp vårt underbara Sverige och kan nu se tillbaka på vårt dramatiska sekel och kulturer i världen vilket även är ämnet vi åtta pensionärer läser i NBV:s regi.”

1999-11-20

Marianne Gustafsson

Rektor

Barns tankar om Barnkonventionen och ett Unicef märke. ”1900-talet skulle bli barnens århundrade och Unicef är en organisation som målmedvetet har arbetat för att förbättra livssituationen för världens barn. Därför lägger jag ner ett Unicefmärke. Idag är det 10 år sedan FN:s generalförsamling antog Barnkonventionen. Detta vill jag fira genom att lägga ner barns tankar kring BK. Jag har som Unicefclownen Lalla mött över 5.000 elever i Sundsvalls skolor och spridit kunskap om innehållet i BK. Som tack har jag fått tusentals brev med tankar av barn. Av dessa har jag valt ut tio stycken brev och skrivit ner dem på ett linnetyg. Dessa tankar som har formulerats under seklets sista år visar på hur viktigt det är att vi lyssnar och tar till oss det som barn har att säga.”

1999-11-21

Rolf Wåström

Pensionär, f.d. direktör och chef för Sundsvalls Energi 1962–1993)

Kopior av stadsfullmäktige respektive kommunfullmäktige beslut för etablering av eldistribution respektive fjärrvärmedistribution i Sundsvall. Liten bit av modernt fjärrvärmerör samt en elsäkring. ”Elkraften har utvecklats till att bli en mycket viktig och betydelsefull del av vår tillvaro. Fjärrvärmen har haft en avgörande roll för att ge oss en renare luft i Sundsvall och därmed i väsentlig grad ge oss en bättre miljö. Elsäkringen symboliserar säker elleverans under åren och även över millennieskiftet!”

1999-11-22

Daniel Jacobson

Innebandyledare

En innebandyboll. ”Bollen är rund och som leksak pedagogisk. Lagandan är sund, därför dess nytta logisk. För innebandy är perfekt idrott för den motion vi behöver. Den lilla plastbollen kommer säkert fira triumfer framöver. Sporten har vuxit sig stark detta decennium och fortsätter sin frammarsch kommande millennium.”

1999-11-23

Sonja Nilsson

F.d. lärare vid Skönsmons skola

Historik om Skönsmon och Kubikenborg, som varit ett viktigt industriområde. ”Det är viktigt att känna sin hembygd. Mycket i området har ändrats, rivits och mycket nytt har byggts. Gamla böcker om området har många svårstavade ord. Nu är det lättare att läsa om detta, eftersom jag skrivit om en del med enklare ord.”

1999-11-24

Leif Eriksson

Organisation och marknadskonsult. F.d. försäkringsman, musiker m.m

En bit av ett titanmetallgöt, försäkringsvillkor, en CD från 1998 och en EP från 1956 med Putte Wickman och ett foto. ”Titanmetallgöt var det första som framställdes i Sverige 1959 vid Stora KopparbergsBergslags AB Forskningslaboratorium i Falun, där jag arbetade som laborant. Då var titan endast tänkt för försvars och rymdforskning pga det höga priset. Idag är tita vanligt förekommande inom sjukvården till ”reservdelar” för oss människor. Försäkringsvillkor visar hur vi under 1900-talet försäkrade oss mot allehanda skador och hur svårlästa försäkringsprodukterna är för kunderna. 30 års erfarenhet visar hur sakta det gått med produktutvecklingen. Skivorna med Putte Wickman, vår tids störste klarinettist som bara blivit bättre med åren och 1999 drar storpublik var han är framträder. Välkänd och prisbelönad över hela världen och en sann musikant som varit till glädje för många lyssnare och en förebild både på scenen och utanför. Finns klarinetten kvar år 2025? Vart tar jazzen vägen? Lägger också ner ett foto som förhoppningsvis visar att familjer, trots en allt tuffare värld, lever vidare och hoppas att den får en starkare förankring i samhället med en bättre omsorg om barnen som behöver mera tid med sina föräldrar och övrig släkt.”

1999-11-25

Eva Hoffman

Representerar Kvinnogemenskap

Två broscher från Kvinnogemenskap 1981, ett märke från ROKS-kampanjen 1998 ”Den man älskar aktar man” samt ett magasin om Kvinnofrid från regeringskansliet. ”Idag är det den ”Internationella dagen mot våld mot kvinnor”. Den firades första gången i Karibien 1981. Samma år startades Kvinnojouren i Sundsvall. Idag finns 130 Kvinnojourer över hela landet som arbetar mot mäns våld mot kvinnor. Kvinnors aktiva och organiserade arbete för sina rättigheter har haft framgång. 1998 kom Regeringens proposition om Kvinnofrid som har lett till en skärpt lagstiftning och andra åtgärder som förbättrar kvinnors villkor i samhället.”

1999-11-26

Kristina Ekegerd

En diskett ”Det lönar sig snabbt” och en handbok i Alna arbete. Alna är arbetslivets egen resurs i alkohol- och drogfrågor. Alna bildades 1961 av LO, TCO och SAF i Stockholms län. Idag finns det 11 regionala Alnaråd i Sverige. Samarbetet mellan parterna har sedan starten varit en av grundstenarna i Alnaverksamheten. Alna är ingen nykterhetsorganisation utan arbetar med fokus på arbetsplatsen som risk- och friskfaktor. Alla arbetsplatser kan bli medlemmar hos oss. Som medlem får arbetsplatsen råd och stöd i alla frågor som rör alkohol och droger i arbetslivet.

1999-11-27

Shaban Beri´saj

Life Guards Sundsvalls filosofi samt dess symbol. ”Som symbol för vår förening har vi en båt på ett hav. Filosofin skall vara en del av den grund framtiden skall byggas på och vi vill genom detta förankra vår båt i allas medvetande. Båten är allas vår gemensamma dröm om en bättre framtid och havet det samhälle vi lever i. Vi vill knyta ihop alla företag, klubbar, föreningar och organisationer, till ett nät och med hjälp av det, fiska upp dom som befinner sig under ytan. För att orka lyfta dom som befinner sig längst ner på samhällets botten, behöver vi er/dig. Symbolen har också formen av ett öga som säger att vad vi än gör idag, visar sig på ett eller annat sätt imorgon och det vi ser idag är resultat av vad som gjordes igår. Vad gjorde du/ni?

1999-11-28

Thure Sundvall

pensionär

Debetsedel inkomst 1959. ”Här lägger jag ner en debetsedel 1959 och 1960 års lön och skatt. Det är 40 år sedan jag var byggnadsarbetare åt olika firmor i staden. Mitt arbete bestod i att vara hantlangare åt murarna. Gemensamt för oss alla som har en inkomst är att vi ska betala skatt.”

1999-11-29

Ulf Andersson

Driftledare Linjebuss

En turlista för Stadsbussarna och Linjebuss+, ett förmånskort för de som reser med Stadsbussarna i Sundsvall. ”En av våra viktigaste uppgifter för att skapa en bättre framtid är att minska miljöpåverkan. En utbyggd kollektivtrafik spelar en viktig roll i miljöarbetet och det är även viktigt att gynna alla de människor som väljer att färdas på ett sätt som minskar miljöpåverkan.”

1999-11-30

Anders Jonsson

Vice ordförande i Byggnads avd 19, Sundsvall - Ådalen

Pins från Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Bleck och Plåtarbetareförbundet, LO och Socialdemokraterna. ”I slutet av förra seklet bildades de första fackförbunden, bland annat Byggnads, Bleck och plåt. Fackförbunden samlades under Landsorganisationen och för att få politisk makt bildade man det socialdemokratiska partiet. Det många av oss idag tar som självklart var för dessa tidiga fackliga företrädare endast drömmar. Genom samarbete kom fackförbunden, LO och SAP att spela en stark roll för att vårt svenska samhälle skulle utvecklas till ett rättvist och demokratiskt land under 1900-talet. När vi nu träder in i nästa årtusende så välkomnar jag, som representant för Byggnads, medlemmarna i Bleck och plåt som nu går samman med vårt förbund.

1999-12-01

Sven Larsson

Slutar vid årsskiftet efter 13 år som RIA-föreståndare

Ett vykort med bild på Stadsmissionen-Ria:s värmestuga på Stora torget, en matsked från stugans soppkök. ”Det är många som känner främlingskap i 1990-talets samhälle. Hemlöshet och utslagning är inte ovanligt. Under julmånaden finns Riastugan, som en liten oas i stadsvimlet för kroppslig och själslig värme, en mötesplats med varm atmosfär, närande soppa, kaffe och smörgås. På vykortet, som läggs ner, finns en enkel beskrivning av stugans ändamål och funktion, med hälsning till framtida läsare. Matskeden symboliserar det som ingen av oss kan leva förutan, mat för dagen, men som många människor i världen lider brist på.”

1999-12-02

Ivar Englund

Jubileumsskrift för Lokalföreningen 946 Jarlaborg av IOGT-NTO i Töva ”Den 25 mars 1897 samlades ca 25 nykterhetsvänner i Töva med omnejd till ett anförande i Rasåsens by. På kvällen bildades lokalförening Gerdaborg av NTO. Varje söndag samlades medlemmarna och formade demokratiskt föreningens framtid enligt Nationaltemplarordens stadgar. När aktiviteterna ökade steg medlemsantalet. De som ej höll nykterhetslöftet uteslöts efter sakliga förhör. Med demokrati som ledstjärna har besluten tagits noggrant. T ex när föreningen i början av 1900-talet skulle köpa en kastrull bordlades denna fråga tre gånger innan beslutet klubbades. År 1900 påbörjades bygget av en egen lokal i Knävland. Templet invigdes 1902. Föreningen hade som mest ca 250 medlemmar. Många har mötts och bildat familj genom föreningen. Gemenskap och demokrati i föreningsarbetet har gett en god grund att stå på för att klara livet trots att levnadsstandarden var låg. 1987 slogs IOGT-NTO-föreningarna Hoppets hem, grundad 1919, och Gerdaborg ihop till en förening som då hade 25 medlemmar. Hoppets Hem hade sin lokal och sina rötter i Lilldelje. I vår nya förening Jarlaborg har vi satsat på Deljelokalen som är handikappvänlig och erbjuder en drogfri miljö. Den 20 september 1997 firade vi vårt 100-årsjubileum. Vi känner oss stolta över att förvalta vårt 100-åriga arv och hoppas att det kommer nya krafter efter oss.”

1999-12-03

Martin Nyström

Säljare

Ett paket kaffe, historien om en sägenomspunnen handelsvara och ”Så lagar man ett gott kaffe”. ”Kaffet spreds över hela världen från Arabien för hundratals år sedan. Idag är det, efter olja, världens viktigaste handelsvara och varje år produceras mer är 5 miljoner ton kaffe. År 1616 kom den första större lasten kaffe till Europa, direkt från Arabien. Första gången man säkert vet att kaffet kom till Sverige var 1685. Enligt Göteborgstullen tog någon det året in ett halvt kilo kaffe. Två år senare stod kaffe upptaget som medicin i apotekets prislista. I Sverige konsumerar vi i år 75 miljoner kilo bönkaffe. Vi dricker 4,4 koppar kaffe per person och dag. Många börjar gärna dagen med en kopp kaffe. Det uppiggande ämnet i kaffe heter koffein. Att dricka kaffe tillsammans är en avkoppling och ett naturligt sätt att umgås. På de flesta arbetsplatser dricker man både på för- och eftermiddagen. På vårt rosteri i Karlstad, som är ett helsvenskt rosteri i tredje generationen, har vi gjort kaffe sedan 1906 med Anders Löfberg i spetsen. Där rostar vi 1999 en kopp kaffe till varje svensk, varje dag. Det blir nio miljoner koppar ”kaffe med det lilla extra.”

1999-12-04

Åke Högström

Före detta VD och delägare AB Gratum

Stadgar för Stiftelsen Borgarhemmet och en minnesskrift över Stiftelsens verksamhet under de första 50 åren. ”Jag representerar Sundsvalls Grossistförening i vilken jag var revisor under åren 1954 till 1988. Minnesskriften beskriver Stiftelsens verksamhet under åren 1900 till 1950 utarbetad av Fil Doktor Arvid Enqvist. Minnesskriften innehåller även bilder av Stiftelsens första fastighet uppförd 1902 med fasad mot Köpmangatan och den andra fastigheten uppförd 1925 med fasad mot Thulegatan. Båda fastigheterna på den tomt där nuvarande Postens fastighet är belägen, samt bild av nuvarande fastighet vid Östra Långgatan 22, byggnadsår 1950.”

1999-12-05

Janne Hellman

Elinstallatör

Bok och kassettband om ”Det Naturliga Steget” och avsnitt om Giftfri odling samt Vätgasteknik. ”Under min aktiva tid inom Lions, arbetade jag för stöd till professor Karl Henrik Robert:s stiftelse, ”Det Naturliga och Nödvändiga Steget” och deras miljöarbete, bland annat Fyra systemvillkor, miljöjakten med mera. Det Naturliga Steget finns nu spridd över hela världen. Samarbetet med mikrobiologen och lantbrukaren Nils Nilsson, resulterade i att en gräns för Aflatoxin i bland annat mjölk, sattes av livsmedelsverket. Gränsvärdesgräns var ej fastställd tidigare, trots att Aflatoxin är 700 gånger giftigare är till exempel Fenoxisyror. I förlängningen kom då kravmärkta ekologiska produkter och efterfrågan ökar stadigt. Vätgasdrift av motorfordon har kommit långt. I Tyskland och England har ett flertal tankstationer öppnats, och Norge ligger inte långt efter. Tyvärr har beslutsfattarna i Sverige ännu ej fått upp ögonen för och satsat på utveckling av vätgas jämsides med sol, vind och vatten, som alla tillhör de renaste energikällorna. Uppgifterna om vätgas har inhämtats hos vätgaspionjären Olof Tegström. Numera bosatt i Göteborg.”

1999-12-06

Märta Högstedt

Företagare

Två pins som representerar HUSET och föreningen Företagsamma Kvinnor. En folder om HUSET, mina visitkort och en meny från Café Holmö Brygga. Allt emballerat i en älgskinnspåse. ”Under 1990-talet växte kvinnors företagande i Sverige. Här i Sundsvall startade vi Företagsamma Kvinnor (FKS), som idag är ett starkt nätverk. Vi firar idag 5-årsjubileum av HUSET. Ett företagshus för kvinnors företagande. Älgskinnspåsen, visitkortet från MITT SKINN, Qbus (Qvinnobus) och menyn från Café Holmö Brygga blir symboler för de företag jag är med och driver. Jag vill att småföretagandet ska växa och ser FKS och HUSET som en resurs för framtiden.”

1999-12-07

Stig Hjalmar Johansson

Ingenjör

Min version om hur jag tror att Sundsvall ser ut om hundra år. ”När man tänker på den våldsamma samhällsförändringen som skett under detta århundrade och att takten på förändringar verkar öka, då blir man rädd. Det är konstigt, för framtiden skall man inte vara rädd för. De som om hundra år sitter med facit och läser det här får en inblick i och ett begrepp om hur samhällsklimatet var just nu. Min fundering handlar om en resa från Sundsvall till Matfors senhösten år 2099.”

1999-12-08

Margaretha Östling

Audionom, chef för Hörcentralen

Hörselskydd och hörapparat. ”’En dag kommer människan att tvingas bekämpa bullret lika ihärdigt som koleran och pesten’ (Dr. Robert Koch år 1910, Läkare och Nobelpristagare). Bullerfria miljöer är inte längre en självklarhet eller rättighet. Kommer vi att vara tvingade att skapa ”tysta zoner” i framtiden på samma sätt som vi idag skapat nationalparker? Jag lägger ner hörselskydden som hjälpligt stänger ute det hörselskadliga buller som finns både i vårt arbete och fritid. Hörapparaten, ett litet avancerat hjälpmedel, lägger jag ner då den i viss mån kan kompensera det hörselbortfall som bland annat bullret försakat.”

1999-12-09

Ingalill Eriksson

Biträdande professor i sociologi

Boken ”2000-fotingar i Sundsvall” En bok om millennieskiftets Sundsvalls bor. ”Det är en produkt av bestående historiskt värde - en produkt där konst och vetenskap möts . Samarbete kring boken har varit inspirerande och roligt. Den har gjorts under 1999 och finansiär är Stiftelsen Sundsvall Sekelskiftets Stad.”

1999-12-10

Helena Svartling

Skådespelerska

Ett öra, en clownnäsa och ett stearinljus. ”Örat för lyssnandets konst, näsan för modet och stearinljuset för den inre ro man så ofta behöver.”

1999-12-11

Ronny Edlund

VILEDAS:s programblad ”En mässa för livet mot droger” som vi arrangerade på Folkets Park, Tonhallen den andra och tredje oktober 1998. ”Kontaktnätet VILEDA:s mål är en framtid utan droger. Det som för oss framåt är ett 30-tal organisationer och föreningar sammanlänkande till en demokratisk kedja som med gemensam kraft påverkar rörelsens ram, vilken är ”utan droger”. Mässan är ett resultat som visar på vad vi kan åstadkomma när vi hjälps åt.”

1999-12-12

Tom Sahlén

Arkivchef, Sundsvalls kommun

Medelpadsarkivs katalog. ”Millennieskiften är kalendariska händelser, i sig betydelselösa, men på tröskeln till ett nytt årtusende förundras vi än en gång över den flyende tiden - den som förvandlar ”nu” till ”då” och ständigt skiljer oss från våra förfäder. Men det förgångna är alltid närvarande. Händelser i dessa dagar påminner om att ett samhälle inte kan gå framåt utan att bevara sitt minne. Arkivet behövs för alla de som beger sig på spaning efter den tid som flytt: de frusna ögonblicken, men även fakta och kunskaper. I Sundsvallsområdet, som just lämnat ett dramatiskt sekel bakom sig, har arkiven en särskilt viktig roll att fylla. Medelpadsarkivs katalog redovisar arkiven från Sundsvalls kommun och Medelpads folkrörelser från 1860-talet till 1990-talet.”

1999-12-13

Kurt Ydehall

Regionchef

En stämningsbild av den Lucia-krona som nu kommer till användning med levande ljus tillsammans med den ursprungliga kortegekronan sedan år 1932, ett gruppfoto av 1999-års Medelpads Lucia med tärnor, en förteckning över samtliga Medelpads Lucior genom åren samt vem som har krönt dem och programmet för 1999-års Medelpads Lucia-aktivitet. ”Jag har under ett drygt decennium haft förmånen att få samarbeta med en fin svensk ungdom i en luciatradition som här i Sundsvall är en av Sveriges äldsta. Som aktivitet i hjälpverksamheten är Medelpads Lucia ett samarrangemang mellan Lions Club Sundsvall och Sundsvalls Tidning, som även hör framtiden till.”

1999-12-14

Agneta Nilsefur

Pippi Långstrump av Astrid Lindgren och ett kassettband där Astrid själv läser om Lillebror och Karlsson på taket. ”Århundradets barnboksförfattare, Astrid Lindgren. Tänk så många härliga sagofigurer, Pippi, Emil, Tjorven, Karlsson, Madicken och Bröderna Lejonhjärta, vi fått bekanta oss med i Astrids sagovärld. Jag och mina barn har många mysiga sagostunder att se fram emot även nästa århundrade.”

1999-12-15

Jan Wolf-Watz

Orkesterchef, Sundsvalls Kammarorkester

En månadsbiljett Härnösand - Sundsvall och en dikt av egen hand. ”Jag, ur många aspekter är en pendlare mellan Härnösand och Sundsvall, mellan ”klackarna i taket” och ”de djupa källarvalven”. Musiken handlar om pendlarens dröm och ångest: Resan utan retur.”

1999-12-16

Arnt Forseng

Varuhuschef Åhléns Sundsvall

Historieboken med Åhléns historia från starten 19 augusti 1899, boken ”100Å” med tidstypiska varor ur vårt sortiment under 100 år och kokboken ”Till bords under 100 år” med recept från 10 decennier, specialframtagen för Åhléns. ”Jag vill visa på den goda utvecklingen under 100 år i ett framgångsrikt företag. Åhléns AB, som då hette Åhlén & Holm, startade som ett postorder företag i Insjön, Dalarna. Den första produkten, som Åhléns grundaren J. P. Åhlén, sålde var ett oljetryck av Oscar II’s familj. ”Kungatavlan” såldes i otroliga 100.000 exemplar. Företaget har utvecklats från rent postorderföretag till en modern varuhuskedja, och har i hög grad bidragit till att utveckla svensk detaljhandel under hela 1900-talet. Idag ingår Åhléns AB i Axel Johnson koncernen. 1937 öppnade EPA sitt varuhus i Sundsvall. På Storgatan 30–32 har vi funnits sedan 25 augusti 1966 då Tempo öppnade sitt nya varuhus i sta’n. Idag, med 100 år av erfarenhet, omsätter Åhléns AB ca 4 miljarder, har 4.000 medarbetare, 71 Åhlénsvaruhus i Sverige, fyra Hemvaruhus i Norge och ett internetvaruhus.”

1999-12-17

Lars-Gösta Gustafson

Egen företagare (Mitt Plagg i Sundsvall AB)

Trådrullar. ”Jag vill påminna om den dramatiska omstrukturering som skett inom svensk konfektionsindustri. En hårdnande konkurrens från lågprisländer har inneburit att nästan all sömnadsverksamhet hamnat i utlandet. Trådrullarna skall minna om en borttynande bransch i Sverige vilket också drabbat vår tekoverksamhet i Sundsvall. Vårt företag (Mitt Plagg) syr numera kläder till svensk sjukvård i Polen sedan 1989 och i Bosnien sedan 1997.”

1999-12-18

Paulus Ekkem

Pensionär

En Bibel på mitt språk Kaldeiska, det gamla språket från Babylon i Irak. ”Jag och min familj vill inte att vårt språk ska försvinna eller dö. Det här språket är gammalt och betydelsefullt för oss som kommer från Irak. Det här språket talas av kristna som bor i Irak.”

1999-12-19

Teodor Meurling

Studerande

Legoklossar och byggbeskrivning. ”Jag vill visa hur leksaker såg ut och fungerade på 1900-talet.”

1999-12-20

Tage Norgren

Pensionär (med drömmar)

En liten drake , en vacker dikt om Pappersdraken, samt ett drakemblem. ”Draken är ingen ny uppfinning. Drakflygningskonsten är flera tusen år gammal. Draken fick tidigt både magisk och religiös betydelse. Man trodde att draken kunde få kontakt med gudarna. Jag hoppas att min lilla drake lämnar sin torggrav en vacker vårmorgon. Innan draken förbereder den långa resan, gör han många varv runt torget, för att hämta upp alla drömmar och all längtan som är lagda under stenplattorna. Draken vinkar ett farväl och försvinner mot den blå himmelskupan.”

1999-12-21

Sture Gustafsson

Blanketter. ”1900-talet har i allt för hög grad präglats av blanketter. Som gammal byråkrat har jag stiftat bekantskap med ett tusental. Nu begraver jag ett antal bland dem en deklarationsblankett, en blankett för ansökan om anställning med meritförteckning, en blankett för ansökan om ersättning från A-kassa, blanketter för ansökan till gymnasie- respektive högskolan. Allt i förhoppningen att dessa kommer att utgöra en del av historien och att människor i nästa millennium blir viktigare än teknik och blanketter.”

1999-12-22

Malte Larsson

Lärare i fotografi

En Camera Obscura. ”Det är en enkel kamera man kan göra själv. En ljustät låda med en bit aluminiumfolie med ett pyttelitet hål i som lins och med vilken man kan fånga bilder på ett fotopapper. Principen med Camera Obscura är känd från antiken, beskriven av den arabiske forskaren Alhazan på 1000-talet, använd av konstnärer från 1500-talet och från 1800-talet grunden till våra dagars kameror. På internet kan man hitta hundratals exempel på hur den används av fotografer och konstnärer - sökord Camera Obscura.

1999-12-23

Sven Östlund

Pensionär

Logen nr 11 Frans Michael Franzéns 100-årsjubileumstidsskrift, förteckning över logens instiftare, stadgar och medlemsmatrikel för 1999. ”Jag vill att man ska minnas denna, över 100 år gamla, Odd Fellow-loge som både genom sina medlemmar och sin verksamhet i människokärlekens tjänst betytt mycket i Sundsvalls utveckling under de senaste 100 åren.”

1999-12-24

Oscar Berg

Storebror

Ett vitt judobälte och ett fotografi av mig och min mormor. ”Judobältet symboliserar min favorithobby, nämligen Judo. Fotografiet föreställer mig som bebis tillsammans med min mormor Mari. Jag lägger ner kortet som minne av mormor som lämnade oss alldeles för tidigt. Jag älskar henne.

1999-12-25

Anna Stenund

Präst

En enkel julkrubba av trä. Nu kring julen handlar det mycket om barnen. Barnen är vår framtid, säger vi ofta. Själv har jag en liten bebis hemma. En glad, knubbig pojke med hår rakt opp! Vilket samhälle får han växa upp i? Vilken värld? Julens huvudperson är ju också ett barn - pojken i stallet i Betlehem. Och om Gud själv vågade bli ett spädbarn, då kan jag skippa framtidsrädslan! Det finns hopp!”

1999-12-26

Tove Nordman

Studerande

Julgransglitter och julgranskulor. ”Det hör till julen. Julen är bästa tidpunkten på året för då får jag julklappar.”

1999-12-27

Christine Strömberg

Kultur- & fritidschef

En batteridriven nagellackstorkare. ”Den blev aldrig årets julklapp men min absolut mest onödiga ägodel. Jag lägger ner den som en ”känga” till det prylfyllda samhälle vi åstadkommit under senare delen av århundradet, där saker blivit så viktiga symboler för än det ena och än det andra. Måtte nästa generation vara klokare! Samtidigt ska/vill jag inte förneka hur roligt det är att äga, lyckan över en vacker sak, även om det känns lite genant att erkänna.”

1999-12-28

Patrik Bergström

Civilekonom

Elva sedlar, en från varje EU-land som om två år går in i den gemensamma valutan euron. Plus en svensk sedel. ”Euron kommer att innebära stora förändringar för alla, och särskilt för mig som ekonom. Jag har själv använt alla de här valutorna på olika resor, och ser som privatperson fram mot att slippa växlingsbekymren. Som ekonom ser jag fram mot en spännande omvälvning med stora risker och stora möjligheter. Jag är övertygad om att Sverige inom ett par år kommer att vara medlem, och jag lägger därför också ned en svensk sedel.”

1999-12-29

Alexandra Helgsten

Studerande

Fotografier och ett kassettband. ”Jag representerar en tjejgrupp vid Nivrenaskola. Vi vill att människor i framtiden ska kunna se hur vi hade det när vi var tonåringar. Hur vår omgivning såg ut och höra vilken musik vi lyssnade på.”

1999-12-30

Agneta Bernemar Sandberg

Sjuksköterska

En Wattholmaängel. ”Som en symbol för människor och material som under tidernas lopp kommit till Sundsvall för att bygga upp staden, men också som ett tack till sundsvallsborna som så väl tar emot de invandrare som kommit och kommer. I Sundsvall känner man sig välkommen! (Invandrare=den som flyttat mer än 50 km.)

1999-12-31

Leif Eriksson

Ordförande i Stiftelsen Sundsvall Sekelskiftets Stad

Stiftelsens stadgar, årsberättelser och protokoll från ordinarie möten. ”Stiftelsen Sundsvall Sekelskiftets Stad bildades 1990. Initiativtagare var kommunalrådet Sten Olof Öberg och dåvarande kommundirektören Hans Granqvist efter en idé av Ingvar Jacobsson. Stiftare var 39 företag och Sundsvalls kommun. Under åren har ca 65 företag lämnat årliga ekonomiska bidrag till stiftelsens verksamhet. Stiftelsen har 1991-1999 bidragit med ca 3,6 miljoner kronor till evenemang och projekt, som till exempel Sundsvall Turism, Popstad, Stadsritualen, klockspelet i Stadshuset, vattenfontänen i hamnen och Konstmässan. Syftet har varit att höja intresset för Sundsvall och att glädja invånarna. Nu avvecklas stiftelsen och dess arbete avslutas med fest på torget idag kl 12.00 och fyrverkeri vid midnatt. Stiftelsens överskott ska senare överlämnas till något av bestående värde för Sundsvallsbor och besökande."

2000-01-01

Ewa Back

Förtroendevald i Sundsvalls kommun

Ett släktfoto, Jantelagen, Jäntelagen, några budskapsknappar och två pennor. ”Jag vill visa viktiga delar av mitt liv: mina nära släktingar, att jag öppet visat och visar mina grundläggande värderingar och åsikter, att pennan har varit och är ett viktigt arbetsredskap för mig, att jag nu dödförklarar Jantelagen (som haft betydande inflytande i min tillvaro) och istället vill lyfta fram Jäntelagen som ”rättesnöre” för mänskliga relationer under det nya millenniet