Under When cities divides än så länge korta karriär har de inte riktigt haft tiden på sin sida. De bokade första spelningen innan första repet och sedan har det varit en kamp mot klockan. Debutspelningen var en nervös historia men som lovade gott.

Nu verkar det som om de hamnat i fas och på Pipeline kom leveransen.

Det kom en käftsmäll med Dirty Veins. I Underdog brakade en sanlöst skön refräng ut.

Sångaren Thomas Björling verkade nästan krypa ur skinnet av vilja och energi. Han balanserade på räcket på scenkanten och spottade ur sig sången som om han desperat ville dela med sig av sitt budskap. Sångkunskaperna kan därmed dokumenteras än en gång.

Det är lätt att tro att deras hybrid av hardcore och rock'n'roll skulle bli enformig i längden, men styrkan i riffen och refrängerna håller tristessen borta.

When cities divide slutar på topp med spelningens bästa låtar. Det atonala riffet i How low är hur skönt som helst och Outcast är en riktig hittig rökare.