På säsongspremiären av pipelines onsdagscafé bjuds publiken på stonerrockarna Hypnotized not Paralyzed. Men dagen till ära har bandet arrangerat om sina låtar för att passa bättre in på Pipelines kaféscen. Bandets stoner-influenser hörs fortfarande, men musiken påminner mest om psykedelisk folkmusik, blues, neofolk och alternativ country.

Sångaren och gitarristen Dennis Gustafsson utstrålar värme och han har en ljuv stämma. Musiken är lugn och ljudbilden är avskalad, det är mycket passande för scenen. Dock känns det inte riktigt som bandet hittar varandra på de två första låtarna, det känns som de har slarvat med att repetera, dynamiken saknas och sånginsatserna skär sig stundtals mot varandra. Det är enformigt.

Efter halva spelningen vänder det och trion börjar hitta varandra. Sången synkar, men främst så börjar bandet bygga upp en drömsk och harmonisk stämning. En stämning som får en att glömma tid och rum och bara låta tankarna flyga iväg. "Devils crying red" är den sista låten för i kväll och även den bästa, där gästsångerskan Evelina Lundqvist sjunger ylande och klagande som en dödsängel. Det är mörkt och vackert.

Tyvärr så bjuder bandet endast på fyra låtar denna kväll. Det är på tok för lite enligt mig, för avslutningen på konserten får en att känna mersmak. Hypnotized not Paralyzed tolkar sina egna låtar mer bravur och jag ser fram emot att se dem med full sättning och elektriska instrument. En lyckad säsongspremiär på Sveriges varmaste rockklubb.