Hösten 2008 gjorde den på våra breddgrader då okända Vivian Buczek dundersuccé på Måndagsjazzen. I går kväll var hon åter på brottsplatsen tillsammans med Claes Crona piano, Hans Backenroth bas, Johan Löfcrantz Ramsay trummor och välformulerade trumpetaren/flygelhornisten Peter Asplund för att återupprepa succén.

Hon lyckades alldeles förträffligt och som tidigare bjöd hon på sig själv med sin charmerande utstrålning.

Den här kvällen var vikt för hyllningar av en rad historiskt stora jazzsångerskor som Sarah Vaughan, Anita O'Day, Ella Fitzgerald, Nat King Cole och amerikanska kompositörer som Henri Mancini, Billy Strayhorn, Gigi Gryce, Jerome Kern och Cole Porter med flera.

Ur deras digra mappar hade man plockat ut ett antal representativa melodier, hemmahörande i den Amerikanska Sångboken, som i Vivians och Peters arrangemang och tolkningar fick en vackert skimrande lyster.

Vivian inledde kvällens session med gamla Just Friends följd av Tea For Two för att sedan överlåta mikrofonen till Peter Asplunds fina trumpettolkning av The Days And Wine And Roses. Till enbart pianoackompanjemang fortsatte Vivian med jazzens kanske främsta opus, Lush Life (av den 17-årige Billy Strayhorn) följt av bebopklassikern Social Call och Dearly Be Loved.

Första set avrundades med Vivian och Peter med livfull scatsång i It´s Alright With Me som Ella Fitzgerald och Nat King Cole gjort på skiva. Efter paus fortsatte hyllningsresan med mera örongodis.

Bakom solisterna visade Claes Cronas trio med Hans Backenroth bas och Johan Löfcrantz Ramsay trummor sin förmåga att smakfullt och svängigt ge solisterna en solid plattform att stå på. När tillfälle gavs bjöd de också på en rad spännande soloinsatser. Exempelvis Backenroth bjöd på några solon så man gick ner för räkning.

Konserten gav säsongens första fullpoängare.