Det var bäddat för en riktig skrattfest på Södra berget när Dröse/Norberg fars, Nu är det klippt, hade urpremiär på fredagskvällen. En spännande ensemble och en nyskriven fars borgade för att det fanns fog för förhoppningarna. Men av skrattfesten blev det mest muntert småfnitter och fredagsmys i bänkraderna.

Många var givetvis nyfikna på hur Joakim Nätterqvist skulle klara komikerrollen som ju är fjärran från allvarlige Arn, den roll som blivit hans genombrott. Jorå, riktigt bra. Han och Carina Lidbom är premiärkvällen suveräner, Joakim i form av den champagnesörplande frisörfjollan och Carina i sina dubbelroller som polis Barbara och skatteinspektörskan, Harriet. Kvällens varmaste entréapplåd fick scenräven Janne Carlsson, men så morsade han också på publiken innan han klev in i stolligheterna.

Janne lirar på feeling och replikerar alltid på uppstuds, ibland till förvåning för såväl medspelare som publik. Och spelglädjen smittar av sig till hela ensemblen. Han vågar ta ut svängarna i sina repliker vilket jag hoppas smittar av sig till det övriga gänget framöver när man blivit mer samspelta. På det viset är premiärer alltid ett otyg, spänt och osäkert vilket går ut över spontanitet och spelglädje. Man väljer säkerhetslinan, manuset, i stället för att chansa på publikpoäng.

Det här är jag säker på att ensemblen kommer att jobba stenhårt med och skulle jag händelsvis se samma föreställning om en månad eller två, så är det säkert en helt annan schvung i farsen.

Det är en skruvad story som utspelas i frisör- och tatuerarsalongen Boris & Boris. Med ett blivande brudpar i huvudrollen (bra spel av Sanna Ekman) tar sig handlingen de mest märkliga vändningar.

Dröse/Norberg hämtar inspiration i den klassiska engelska farsen, det märks tydligt mellan varven, men Nu är det klippt är inte något plagiat utan i allra högsta grad en produkt av egen inspiration och fantasi.

Än så länge är den lite oslipad i kanterna för som den spelades på premiärkvällen tycker jag det mer liknade komedi än fars. Visserligen sprangs det och slogs i dörrar, drogs i skynken och snubblades och förväxlades, men gapskratten i salongen var fåtaliga eftersom publiken verkade lägga mer fokus på själva handlingen än stolligheterna på scenen.

Så mera spel och mindre manus, tack! Då kommer också kontakten med publiken som ett brev på posten för alla förutsättningar finns.

Det är en vågad seglats Sundsvallsparet Dröse/Norberg sig ut på men handlingen ligger rätt i tiden och människors längtan till ett praktgarv i vintermörkret kommer att hålla skutan på rätt köl under kryssningen landet runt.

Friskt vågat ...

… och betydligt mer än hälften vunnet!