I söndags var det så dags för EU-parlamentet, och Piratpartiets starka framfart kan väl knappast ha gått någon förbi. Så nu kommer det med andra ord, tack vare sju procent av de svenska valdeltagarna, att dyka upp minst en PP-representant i EU-parlamentet. Som ska göra – vadå? Lämna in en motion om att rucka på upphovsrättslagen och släppa musik och film fri? För att sedan bli nedröstad?

Det är väl ingen hemlighet vad som står Piratpartiets väljare varmast om hjärtat. Hur mycket PP än pratar om integritet, demokrati och privatliv, röstar nog de flesta med ett mål i sikte – att upphovsrättsskyddad ska kunna laddas ner gratis.

Helt uppenbart var det sakfrågorna som var viktigast i årets parlamentsval – men bryr sig inte folk om något annat? Finns det inte större problem i världen? Och hur långt har ni egentligen tänkt?

Nu vänder jag mig direkt till er som röstade på Piratpartiet. Vi ponerar att ni får som ni vill – att nedladdningen blir fri och musiken blir gratis till alla – och att detta osannolika scenario faktiskt klubbas igenom inom EU eller åtminstone Sverige. Har ni tänkt igenom vad som faktiskt händer sedan?

Ett par viktiga siffror i kalkylen är alla som faktiskt måste och vill ha betalt för sitt arbete. Låtskrivare, musiker och producenter vill, precis som bilmekaniker, bagare eller butiksbiträden, ha lön för sina mödor. Även hårdrocksgitarrister och jazztrummisar måste ha mat på bordet och tak över huvudet, trots att många inte verkar förstå detta.

Självklart är det inte alla som kräver betalt för sin musik. Men för dessa finns det redan utmärkta forum, i form av MySpace och liknande. Denna djungel av ung, fräsch musik borde mätta den hungrigaste av musikkonsumenter. Men icke.

Om bara våra politiker, musik- och internetkunniga skulle kunna slå sina kloka huvuden ihop, är jag säker på att en bra medelväg skulle kunna nås. Titta bara på direktlyssningstjänsten Spotify, som blir allt mer populär och vars utbud blir allt större.

Visst, det är begränsat till den egna datorn och internetuppkopplingen, men nog skulle man kunna utveckla detta ytterligare, till en betaltjänst som är rimlig både för konsument och producent. En bra och rimlig lösning på problemet vore att slänga på ett par extra hundralappar på abonnemangsräkningen, och att fördela de utskjutande pengarna till motsvarande kompositörer.

Trots att folk inte röstar längre än vad deras giriga tangenttryckarfingrar sträcker sig, är jag glad att det inte blev värre. De sakfrågeintresserade väljarna hade kunnat rösta på betydligt farligare partier, exempelvis dessa med främlingsfientliga förtecken. Som dessvärre hann göra ett rejält avtryck i årets EU-parlamentsval. Men det är en helt annan historia…