Ibland är vissa genrer totalt överrepresenterade på releaselistorna. Efter månader av torka kommer de i ett kluster, i en attack där alla vill både vill härma och överträffa varandra.

Vissa gånger trillar det in mängder av fajtingspel under några månader, andra tider är det liknande bilspel som efter lång saknad plötsligt har releasedatum nästan samma dag. Just nu är hack´n´slash-genren överrepresenterad på releaselistorna.

Vi har Bayonetta, Darksiders, Dante´s Inferno och, slutligen, God of War 3. Samtliga titlar kännetecknas av att de inkluderar fräsig design, mördaraction och högt tempo i en sällan skådad blodfest. Hjärnrensaraction kan man även kalla det. Och mängden kan sorteras in som överdosering.

Men riktigt så illa är det faktiskt inte, för precis som när det under höstsäsongen brukar kunna trilla in fem-sex nya, starka första- eller tredjepersonsskjutare i samlad trupp är hack´n´slash en genre som smälts ganska lätt. Samt har en utmärkt varva ner mellan tyngre spel-effekt.

För det går ofta inte att kliva från episkt storspel till nästa episka storspel. I synnerhet inte i den rollspelande genren. Sambon älskade det första Mass Effect, men med tanke på att han just nu spelar mängder och åter mängder av Fallout 3, har han knappt vågat titta på fodralet till Mass Effect 2 än.

Allt har sin tid och ett eller två kvicka actionspel emellan vårens andra storheter som Bioshock 2, Heavy Rain och Final Fantasy XIII. Vad som dessutom är roligt är hur samtliga representanter i genren den här gången ändå bjuder på olika typ av hack´n´slash. Eller ja, förutom God of War 3 och Dante´s Inferno som bjuder på väldigt mycket samma sak.

Men bortsett från den episka, medeltida eller antika, designen med gigantiska bossar, quick time events och, som sagt, mycket, mycket blod, erbjuds även andra sidor av genren. Bayonetta representerar den japanska skolan och påminner mer om Devil May Cry än God of War 3. Det är överjapansk design, naket och välregisserade, intensiva mellansekvenser. Darksiders bjuder i sin tur på ett litet hopkok av alla möjliga skolor samt varvar det med egen design och vips så har man hittat ett eget hörn i den överexponerade genren.

Även om det tekniskt sätt är möjligt att ha rum för alla de fina hack´n´slash-spel som våren erbjuder är det i praktiken ofta så att man får stanna hos ett. Åtminstone om man inte är en bortskämd recensent som undertecknad. Och vilket är bäst?

Just nu Bayonetta, men jag är fantastiskt förtjust i God of War-serien och kan redan nu slå vad om att trean kommer kandidera till årsbästalistorna i december. Jag räknar redan nu ner till releasen i mars, och en sak är säker, till dess kommer jag inte behöva ha en tråkig stund. Det har utmanarna sett till.