Jag bevittnade Guldbaggegalan i måndags. Det var ett spektakel och hyfsat angenäm upplevelse.

Jag brukar inte vara något större fan av större tv-sända galor över huvud taget. Det spelar ingen roll om det är idrottsgalor, filmgalor eller stödgalor.

Dramaturgin är ungefär densamma. Ett häftigt öppningsnummer, följt av en monolog av programledaren. Sedan KÖR VI IGÅNG!!!

Konstigt ihopsatta prisutdelarpar följs av standardtal av förvånade vinnare. En del är rätt roliga i och för sig och då tänker jag till exempel på Ruben Östlunds protest mot att flera av hans skådespelare inte fick komma in på grund av åldersgräns på Guldbaggegalan.

Det var väl överraskningen.

Programledaren, ofta en komiker, "lättar upp" den stela formen med förinspelade sketcher och något dråpligt påhopp på någon kändis i publiken.

Det är säkerligen ingen lätt uppgift och många gör det ändå med den äran.

Sedan kommer det obligatoriska Vi minns våra hjältar-kollaget, ofta ackompanjerat av något fint stycke musik.

Ja, musiken förresten. Den verkar mest fungera som utfyllnad på galor som inte har direkt koppling till musik. På Idrottsgalan nyligen fick vi se en fruktansvärd slakt av Clashs London Calling signerad Backyard babies-sångaren Nicke Borg. Varför?

I måndags genomfördes något så hemskt och förvirrat som När vi gräver guld tolkad Erik Gadd. Var kom han ifrån och varför skulle det vara coolt att höra den med falsk falsettsång? Varför?

Jag kom att tänka på något när de tyngsta baggarna skulle delas ut. Det delas ut pris i kategorin bästa regi och bästa film. Du kan alltså ha gjort ett fantastiskt regijobb men ändå inte gjort den bästa rullen. Skulle man då kunna tänka sig att Richard Hobert kunde få regipris för kalkonförklarade Tre solar för att den i grunden var mördande dålig och fixade till den så att man istället nätt och jämnt överlevde upplevelsen? Lite som att polera en bajskorv.

Betyder det å andra sidan att Apflickorna var ett riktigt smörjobb för Lisa Aschan? Att hon knappt behövde röra sig ur regissörsstolen för att få priset för bästa film?

Förmodligen inte.

Det beror nog främst på min begränsade kunskap om vad skillnaden mellan priserna är.

Nästa vecka drar ett annat spektakel igång. Melodifestivalen. Vi kommer att följa tävlingen från början till slut. Första deltävlingen är i Växjö och vilket sjukt startfält det är: Loreen, The Moniker, Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern, Dead by April, Abalone Dots, Marie Serneholt, Sean Banan, Afro-Dite. Det är en galen mix av genrer och målgrupper de företräder. Marie Serneholt och Thorsten Flinck måste vara så mycket motpoler man kan vara.

Jag måste också nämna Stig Vig som gick bort nyligen. Jag själv har ingen relation till honom eller Dag Vags musik, men det har min kollega och företrädare som nöjesredaktör, Janne Hallman. Han har skrivit en personlig krönika, på sidan 37, om sin resa med bandet från starten på slutet av 1970-talet.

Filmmusik som inte går av för hackor:

1. Daft Punk – TRON: Legacy

2. Vangelis – Blade Runner

3. Aimee Mann – Magnolia