De tre första låtarna på Tomas Andersson Wijs nya album börjar med samma ord: "Jag". I låt nummer fyra inleder ordet strof nummer fyra och i låt nummer fem dyker det upp i början av den tredje textraden.

Jaha?

Nej, skit i det om du verkligen är väldigt intresserad av Tomas Andersson Wij. Jag är inte det. Inte så att jag tycker illa om honom på något sätt. Han har sedan länge bevisat att han är en av landets bättre låtskrivare med en beundransvärd förmåga att kryssa mellan klyschorna i den klichétäta vispopgenren. "Romantiken" innehåller uteslutande snygga poplåtar och den drivna, men samtidigt sorgsna "Jag är på väg till dig" är en av vinterns finaste. Samtidigt innehåller låten 27 stycken "jag" på 36 strofer.

Albumet lider av ett navelskåderi som gör låtarna kalla. "Kommer ni ihåg sommaren 87", undrar Tomas i "Sturm und drang".

Öh, nej. Nästa spår.